Blivande och nyblivna föräldrar

Sensorisk överkänslighet eller underkänslighet kan yttra sig på olika sätt och påverka upplevelsen av graviditet, förlossning och den första tiden. Samtidigt kan föräldrar med autism ha svårt att känna igen och förmedla kroppsliga sensationer. 

Förbered föräldern inför alla kroppsliga undersökningar inför och under förlossningen och den första tiden efteråt. Använd bilder, filmer och annat stöd som kan konkretisera informationen och som föräldern med fördel kan ta med sig hem. Erbjud gärna studiebesök på förlossningen. Erbjud längre besökstider vid behov. 

Exempel på områden att ta upp:

• vad som händer med kroppen under en graviditet
• förväntade kroppsliga förändringar och sensationer
• hur undersökningar går till
• hur föräldern vill förberedas på kroppslig beröring vid undersökningar
• hur förlossningen går till och vad som kan hända
• tekniker för att hantera smärta
• känslighet för stimuli i sjukhusmiljön.

Exempel på svårigheter kopplade till sensorik under graviditet och förlossning:

• illamående
• känslighet för dofter och smaker
• smärta, t.ex. ökad bäckensmärta
• att tolerera nya fysiska sensationer, t.ex. fosterrörelser
• att tolka kroppsliga signaler under graviditet och förlossning
• kroppens förändring och upplevelsen av kroppen
• beröring i samband med undersökningar och förlossning.

Exempel på svårigheter kopplade till sensorik under den första tiden som nybliven förälder:

• beröring och fysisk kontakt vid t.ex. amning
• bebisens skrik
• leksaker som låter
• miljön vid vårdbesök
• stress kopplat till sensorisk överbelastning 
• stress kopplat till understimulans utifrån avsaknad av sina vanliga aktiviteter.

Att bli förälder innebär ökade kontakter både med personal och i sociala sammanhang. De ökade kraven på social interaktion och kommunikation kan stressa föräldern och ta mycket energi. Att delta i föräldragrupper kan vara socialt utmanande och vissa föräldrar kan ha en önskan om kontakt med andra föräldrar med autism. Då kan onlineforum vara ett alternativ.  

Första året kan medföra kontakter med

• barnhälsovården
• släktingar och vänner som vill besöka komma på besök
• okända personer som uppmärksammar och interagerar med barnet
• olika föräldragrupper
• andra barn, föräldrar och personal på öppen förskola 
• andra barn och föräldrar på lekplatser.

Uppmuntra att be om hjälp

För att minska stress och utsatthet hos föräldern bör man

• motivera föräldern till att ta emot stöd redan när barnet är nyfött
• uppmuntra föräldern att om möjligt ta hjälp av sitt eget sociala nätverk för emotionellt stöd och praktisk hjälp
• informera om vilket professionellt stöd som finns och förmedla kontakt vid behov.

Om föräldern har svårt att ta emot stöd är det bra att fokusera på barnets behov och visa förståelse för familjens livssituation eftersom. Det ökar möjligheterna att ta emot stöd. 

Nyblivna föräldrar behöver anpassa sig till en ny tillvaro och lära sig många nya färdigheter. Känslomässigt är det också en stor förändring. För föräldrar med autism kan omställningen vara extra utmanande. Ställ frågor aktivt och möt föräldern i de svårigheter som hen upplever. Utöver att prata med föräldern är det ofta bra att praktiskt visa hur man genomför olika moment, observera föräldern och ge feedback. Uppmärksamma också det som fungerar bra. 

Praktiska utmaningar kan handla om 

• bristande förutsägbarhet i barnets rytm och behov   
• ökade krav på flexibilitet
• att upprätta rutiner
• att tyda barnets signaler
• den praktiska omsorgen om barnet, t.ex. mat, sömn och hygien
• prioritera bland det som behöver göras
• samarbete med partner
• mindre tid för återhämtning.

Känslomässiga utmaningar kan handla om 

• att hantera känslor av osäkerhet i föräldrarollen
• att låta behovet av egna rutiner och intressen stå tillbaka för barnets behov
• att hitta gemenskap med andra föräldrar i sammanhang som fungerar
• förändrade roller i relationen med partner, familj och släkt.