Socialtjänstens insatser för barn, ungdomar och familjer

• föräldraskapsstöd
• tidiga samordnade insatser mellan socialtjänst, förskola, skola och sjukvård (TSI)
• fältverksamhet riktad till ungdomar 
• stöd till närstående
• hembesöksprogram
• insatser vid skolfrånvaro, t.ex. från skolsociala team
• brottsförebyggande samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF).

• kontaktperson, kontaktfamilj eller kvalificerad kontaktperson
• vård i familjehem
• vård i sådana hem som avses i 12 § LVU samt 22 och 23 §§ LVM
• vård av barn eller ungdomar i jourhem, stödboende eller andra hem för vård eller boende
• stadigvarande plats i särskilt boende eller bostäder med särskilt stöd
• vård i hem för viss annan heldygnsvård (korttidsboende)
• ekonomiskt bistånd.

Information och råd ges utifrån behov till både barnet eller ungdomen och vårdnadshavare. Information ska alltid anpassas till deras förutsättningar. 

Det kan handla om att

• öka kunskap och förståelse för barns och ungdomars olika fungerande, utveckling och reaktioner på händelser och livssituationer
• informera om hur risk- och skyddsfaktorer kan påverka barns och ungdomars utveckling
• ge råd om bemötande och anpassning av kravnivå
• ge råd om levnadsvanor, t.ex. sömn, kost, fysisk aktivitet och skärmtid
• tipsa om mötesplatser, föreningar och fritidsaktiviteter

tipsa om information om autism för barn, ungdomar, föräldrar och närstående, t.ex. informationsmaterial från Autism Sverige, Attention, Attention Ung och Vårdguiden 1177.

Det finns olika stöd- och behandlingsprogram som utgår från metoder och manualer. Vilka program som ska finnas tillgängliga är inte reglerade i lag utan är upp till varje kommun att fatta beslut om. 

Barn och ungdomar som har svårt att förstå och hantera socialt samspel och att vara flexibla kan ha samtidiga riskfaktorer inom olika områden. Exempel på riskfaktorer är

• skolmisslyckanden och skolfrånvaro 
• psykisk ohälsa, t.ex. ångest, depression, självskadebeteende och ätstörning
• skadligt bruk eller beroende
• våldsutsatthet 
• normbrytande beteende och kriminalitet.

Program utifrån olika behov

Val av metod bör göras utifrån de riskfaktorer och behov som finns. Det finns flera program för föräldraskapsstöd som stärker relationerna mellan föräldrar och barn. Andra program involverar också barnet eller ungdomen.

Program för familjeterapi:

• FFT (funktionell familjeterapi) är en insats för familjer med ungdomar i åldrarna 11–18 år som visar ett utagerande beteende, begått brott eller har skadligt bruk.
• MST (multisystemisk terapi) är en intensiv familjebaserad öppen insats för familjer med ungdomar 12–17 år som har allvarliga beteendeproblem, t.ex. kriminalitet, skolsvårigheter och alkohol- och narkotikaproblem. 

Program vid utagerande beteende/våld hos barnet/ungdomen eller i familjen: 

• rePulse är ett program för känsloreglering, impulskontroll och träning av sociala färdigheter. Programmet riktas till barn från fem år, ungdomar och vuxna.
• SNAP (Stop Now and Plan) är ett manualbaserat multimodalt program för barn med normbrytande beteende. Programmet riktas till barn och ungdomar 0–18 år.
• Ett nytt vägval syftar till att minska återfall i brott hos ungdomar som riskerar att utveckla eller har utvecklat ett kriminellt beteende.
• CPP (Coping Power Program) är en manualbaserad gruppbehandling för att minska utagerande aggressivt problembeteende hos barn och ungdomar 0–18 år.
• KIBB (Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel) är en behandlingsmodell för familjer där det finns risk för eller har förekommit fysisk misshandel mot barn. Behandlingsmodellen riktas till både vårdnadshavare och barn och ungdomar 3–17 år.

Program vid skadligt bruk: 

• A-CRA (Adolescent community reinforcement approach) är en manualbaserad metod för behandling av skadligt bruk och beroende hos ungdomar 13–21 år. 
• ACC (Assertive Continuing Care protocol) är en manualbaserad metod för eftervård av skadligt bruk och beroende hos ungdomar 13–21 år.
• CPU Cannabisprogram för unga (CPU) är ett behandlingsprogram för ungdomar och unga vuxna med cannabisanvändning samt deras familjer. Programmet har utvecklats från Haschavvänjningsprogrammet (HAP).
• Återfallsprevention är en form av kognitiv beteendeterapi (KBT) som syftar till att förebygga återfall i skadligt bruk. Metoden riktar sig till ungdomar och vuxna med beroendeproblem som rör alkohol, narkotika, läkemedel, tobak eller spel.

Social och praktisk färdighetsträning kan ges individuellt eller i grupp och syftar till att utveckla och stärka barnet eller ungdomens förmåga att samspela med andra, hantera vardagliga situationer och att vara självständig i olika sammanhang. 

Sociala färdigheter är till exempel

• att tolka och sätta sig in i andras känslor och intentioner
• att förstå och följa sociala normer och regler
• kommunikativ förmåga
• impulskontroll och känsloreglering
• problemlösningsförmåga.

Praktiska färdigheter är till exempel

• att planera, prioritera och organisera vardagen
• att göra och följa en budget och betala räkningar i tid
• matlagning och hushållssysslor
• delta i fritidsaktiviteter
• att resa med kollektivtrafik.

Självständighet och ansvar handlar om 

• beslutsfattande och konsekvenstänk
• att hantera tider och rutiner
• att sköta hygien och hälsa
• att be om hjälp när man behöver. 

Social färdighetsträning kan ges enligt manualbaserade metoder och/eller genom pedagogiska verktyg, så som sociala berättelser, rollspel och att öva i konkreta situationer. Praktisk färdighetsträning handlar ofta om att ge stöd för att skapa struktur och goda rutiner, till exempel genom att använda visuellt stöd, steg för steg-instruktioner och positiv förstärkning. 

Kontaktfamilj 

En kontaktfamilj tar regelbundet emot barnet eller ungdomen i sitt hem och syftar till att ge personligt stöd, ett tryggt sammanhang eller en ny miljö. Det kan bli aktuellt när det finns behov av avlastning för vårdnadshavare eller i de fall barnet eller ungdomen behöver stöd och stimulans utöver det vårdnadshavarna kan erbjuda, till exempel för att få fungerande rutiner eller bryta en negativ utveckling.

Kontaktperson 

En kontaktperson träffar barnet eller ungdomen regelbundet och fungerar som ett stöd i vardagen. Det kan röra sig om några dagar i veckan eller i månaden. Insatsen kan handla om att ge barnet eller ungdomen ett nytt nätverk, skapa rutiner eller bryta en negativ utveckling. Barnet eller ungdomen kan till exempel få stöd med läxläsning och fritidssysselsättningar. För de barn och ungdomar som riskerar att hamna i skadligt bruk, kriminalitet eller socialt nedbrytande beteende kan en särskilt kvalificerad kontaktperson (SKKP) utses.

Barn och ungdomar med autism eller liknande svårigheter behöver ofta insatser och åtgärder från flera aktörer samtidigt. Samverkan och samordning bidrar till en helhetssyn på barnets eller ungdomens behov. Samverkan bör syfta till att säkra överföring av information mellan verksamheter och att möjliggöra effektiva övergångar när nya aktörer tar över ansvaret eller vid delat ansvar.

Exempel på former för samverkan och samordning:

Samordnad individuell plan, SIP, upprättas när någon har insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården och insatserna behöver samordnas. I flera kommuner kan även skolan kalla till SIP. 

Vård- och stödsamordnare eller case manager bör utses i familjer som har komplexa behov och insatser från flera aktörer. Genom att säkerställa att rätt stöd erbjuds vid rätt tidpunkt bidrar vård- och stödsamordnaren till att minska stress och belastning för föräldrarna, samtidigt som barnets eller ungdomens behov och rättigheter sätts i fokus. 

Personligt ombud erbjuder stöd till barnets eller ungdomens vårdnadshavare och familj när behovet av hjälp är omfattande och kräver insatser från flera håll. Ombudet arbetar för att stärka familjens egen förmåga att navigera i socialtjänstens och andra myndigheters system, samtidigt som det säkerställs att barnets eller ungdomens bästa alltid står i centrum. 

Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) syftar till att förebygga att barn och ungdomar hamnar i kriminalitet och annat normbrytande beteende. Målet är att tidigt upptäcka barn och ungdomar i riskzonen för att begå brott eller som kommit in i en begynnande kriminalitet.  

Sociala insatsgrupper (SIG) är en form av samverkan mellan skola, socialtjänst och polis för att stödja barn och ungdomar med hög risk att begå brott att lämna en kriminell livsstil.