Social färdighetsträning

Social färdighetsträning handlar både om att skapa rätt förutsättningar för individen och att stärka individens sociala kompetens och problemlösningsförmåga. 

Rätt förutsättningar kan vara

• förberedelse och information om vad som ska hända, med vem, var man ska vara, hur länge och varför
• individuell anpassning av miljö och aktivitet, t.ex. att ta hänsyn till känslighet för ljud, ge möjlighet till att ta pauser och ställa frågor eller att individen kan välja när hen vill avsluta
• mer tid ensam eller för återhämtning efter socialt umgänge
• fler sociala sammanhang om individen så önskar, t.ex. genom att prova en ny fritidsaktivitet, ta kontakt med klasskamrater eller arbetskamrater eller gå med i en förening 
• möjligheter till stöd, t.ex. från närstående och/eller personal, eller genom en kontaktperson eller ledsagare via LSS.

Praktisk färdighetsträning kan fokusera på att

• inleda, hålla igång och avsluta ett samtal
• ha turtagning i samtal
• lyssna på andra och prata om sig själv och sina intressen i lagom utsträckning 
• välja samtalsämnen och vad man säger utifrån situation och sammanhang
• tolka ord och tonfall i olika sammanhang 
• läsa av andras och använda eget kroppsspråk, gester och ansiktsuttryck.

Ofta behövs konkreta förklaringar som ökar förståelsen för sociala sammanhang. Individen kan också behöva hjälp att identifiera sina behov och bli medveten om vilka strategier och stöd hen behöver för att klara olika situationer i vardagen. 

Genom att spela spel, leka eller göra samarbetsövningar kan man ge individen möjlighet att öva på att 

• samspela och förhålla sig till andra 
• lyssna och ta instruktioner 
• vänta på sin tur 
• dela med sig 
• förhålla sig till gruppregler. 

Välj lekar och aktiviteter som är lustfyllda och uppmuntrar till samarbete. Vid tävlingar kan man uppmärksamma och visa hur man kan göra både när man hanterar en vinst och en förlust. Charader och ordlekar kan användas för att stärka individens förmåga att uttrycka sig och tolka och förstå andra.

Problemlösning kan användas för att analysera och hantera vanliga utmaningar i sociala sammanhang. Individen kan använda strategin gemensamt med någon annan eller på egen hand. Problem analyseras och hanteras systematiskt i följande steg:

1. Identifiera och beskriv problemet noggrant.
2. Brainstorma kring olika förslag för att lösa problemet.
3. Utvärdera de olika lösningsalternativen genom att beskriva för- och nackdelar med varje alternativ.
4. Välj det eller de lösningsförslag som känns mest genomförbara och meningsfulla. Gör en plan för att prova dem.
5. Prova lösningen.
6. Utvärdera och justera planen efter behov.
7. Fira framgångar och ta tillvara nya insikter och erfarenheter.

Skriv ner och använd visuellt stöd för att tydliggöra planeringen och strukturen för problemlösning. Uppmuntra genomförande i alla steg.

En social berättelse är ett visuellt stöd som på ett respektfullt sätt vägleder individen i hur en situation kan tolkas och hur man kan eller bör agera i en specifik social situation. Berättelsen skrivs i jag-form och kan kompletteras med bilder. Den används för social vägledning för individer med autism i alla åldrar och skrivs utifrån följande steg:

1. Skriv en rubrik om vad berättelsen handlar om.
2. Beskriv bakgrunden till en situation eller ett socialt sammanhang.
3. Förklara känslor och reaktioner hos individen själv och hos andra.
4. Ge vägledning i hur individen kan göra för att lyckas i situationen.
5. Avsluta med en bekräftande mening som stärker individen. Meningen fungerar även som en ledtråd för att komma ihåg hur man kan hantera situationen.

En social berättelse kan läsas många gånger av individen, själv eller med en stödperson, för att få vägledning i hur den sociala situationen kan hanteras.

Seriesamtal är ett sätt att visualisera och förklara sociala sammanhang och samspel som har ägt rum. Det är också ett sätt att förbereda för en kommande situation. Metoden kallas seriesamtal eftersom man i ett lugnt och långsamt tempo pratar om situationen med individen samtidigt som man ritar det man talar om som en tecknad serie.

Genom att rita och skriva ner det man samtalar om, hur människor kan känna sig och vad människors avsikter kan vara, så kan det man pratar om bli mer konkret och lättare att förstå. 

För att konkretisera händelseförloppet i den sociala interaktionen kan man använda

• streckgubbar
• pratbubblor 
• tankebubblor 
• färger och andra symboler som symboliserar olika känslor.

Rollspel kan användas i grupp eller individuella interventioner för att förbereda individen och ge möjlighet att pröva olika sätt att säga och göra i en social situation. 

Man går tillsammans igenom situationen, vilka rollerna är och vem som vill vad, vad de kan säga och göra. Man prövar tillsammans olika scenarion och ageranden för att se alternativ och vad de leder till. Man kan skifta roller och göra om samma rollspel för att ge möjlighet till perspektivbyte. 

Om rollspelet genomförs i grupp kan några vara åskådare och bidra med fler perspektiv eller hjälpa till med förslag på vad man kan säga och göra. Individen väljer själv vilka sätt som är hjälpsamma och användbara i vardagen.

Videomodellering kan användas för att lära sig sociala färdigheter genom filmklipp som visar specifika aktiviteter eller situationer där andra personer leker, umgås eller interagerar. Individen får då en modell att följa när hen själv prövar samma aktivitet. 

Strategin är aktuell för individer som har

• viss imitationsförmåga
• viss koncentrationsförmåga
• intresse av att titta på filmklipp.

Ta ställning till

• vad som ska läras ut och vilka beteenden som ingår i färdigheten
• hur det kan visas tydligt på film
• vilka som ska vara med i filmen 
• var, när, hur individen ska ta del av filmklippet. 

Öva på färdigheten tillsammans individen i de fall det behövs, eller använd enbart filmen som ett stöd att utföra färdigheten i en aktuell social situation. 

KONTAKT

Social färdighetsträning i grupp med fokus på kommunikation och social interaktion för barn och ungdomar med autism utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning. Insatsen kan ges i kort eller lång version, 12 eller 24 sessioner för åldrarna 8–12 år eller 13–19 år.

Vardagssamtal

Gruppinsats för vuxna med autism som syftar till att öka deltagarnas medvetenhet om socialt och kommunikativt samspel i vardagliga situationer. Vanligtvis är det 8–11 sessioner. Teman kan vara att inleda, hålla igång och avsluta samtal, använda kroppsspråk och ögonkontakt.