Remissversion: Autism
Behandling och stöd
Positivt beteendestöd (PBS)
Metoden förebygger, hanterar och minskar utmanande beteenden i syfte att öka individens självständighet och livskvalitet.
Målgrupp eller situation
Individer med autism och utmanande beteenden.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) rekommenderar att hälso- och sjukvård, socialtjänst och elevhälsa erbjuder individer med autism och utmanande beteende positivt beteendestöd (PBS) (prioritet 1).
Kompetenskrav
Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Positivt beteendestöd syftar till att främja livskvalitet och självständighet. Metoden fokuserar på att stärka och utöka de situationer som fungerar bra genom olika typer av insatser som är praktiskt genomförbara i individens vardag.
Individens nätverk, som till exempel familj, skolpersonal eller boendepersonal, involveras och arbetar tillsammans mot gemensamma mål. Insatsen ges ofta över längre tid för att möta förändrade omständigheter och behov.
Positivt beteendestöd kan ges som en insats när utmanande beteenden förekommer hos en individ men kan också vara ett integrerat förhållningssätt i en verksamhet. Metoden har sin utgångspunkt i tillämpad beteendeanalys (TBA), den ges enligt en tydlig struktur och innehåller
- kartläggning
- analys och beteendestödsplan
- krisplan vid behov
- stöd och handledning.
Genomförande
Positivt beteendestöd innebär flera parallella insatser med återkommande uppföljningar tillsammans med individen och omgivningen för att främja delaktighet för alla som berörs. Man anpassar och justerar insatsen gemensamt genom stöd och handledning.
Att arbeta med utmanande beteenden ställer höga krav på att använda metoder som inte upplevs som kränkande, inskränkande eller bestraffande för individen.
Kartläggning med ett helhetsperspektiv
Kartläggningen görs för att bättre förstå beteendets funktion och vilket stöd som behövs. I kartläggningen behöver man ha ett helhetsperspektiv på individens livssituation, funktionsförmåga och de sammanhang där utmanande beteenden förekommer:
Individens mående och livssituation
- Verkar individen ha smärta eller annat fysiskt obehag? Finns någon känd sjukdom, t.ex. epilepsi?
- Hur är individens psykiska mående? Verkar individen glad och nöjd?
- Har individen en stimulerande vardag? För lite eller för mycket stimulans?
- Kan individen påverka sin vardag, göra val och uttrycka behov?
- Vad fungerar bra i vardagen?
- Vad tycker individen om att göra eller sysselsätta sig med?
Beteendets omfattning och svårighetsgrad
- Hur ofta förekommer det?
- Hur länge varar det?
- Hur kraftigt/starkt är det?
- Leder beteendet till skada på individen, andra personer eller föremål?
Omständigheterna när beteendet förekommer
- I vilka situationer förekommer beteendet?
- När förekommer det, nästan alltid/aldrig?
- Går det att påverka händelseförloppet?
- Vad leder beteendet till? Vad händer efteråt?
Omgivningens/nätverkets förutsättningar och motivation
- Hur ser man på sin möjlighet att påverka/förändra/sin egen roll?
- Hur ser möjligheten ut för att prioritera och delta aktivt i en insats?
Användbara verktyg
Verktyg som kan användas i kartläggning och bedömning:
- FAI, Functional assessment Interview
- The Behavior Problems Inventory, svensk version PBI-S
- FAST, Functional assessment screening tool
- Blankett för frekvensregistrering
- Blankett för att registrera omständigheter, t.ex. situation, beteende och konsekvens (S-B-K)
- Förstärkarkartläggning.
Analys och beteendestödsplan
Tillsammans med nätverket, och om möjligt individen, görs en analys av vad kartläggningen har visat. Man formulerar en hypotes om beteendets funktion och en beteendestödsplan som revideras löpande.
Beteendestödsplanen bör besvara
- vilka anpassningar som kan öka förståelse och förutsägbarhet i miljön
- när och hur man behöver anpassa förväntningar och krav
- hur individen får tillgång till stimulerande aktivitet och positiva sammanhang
- på vilket sätt omgivningen ska stötta individen att utveckla och använda färdigheter
- hur omgivningen ska bemöta individen vid stress eller utmanande beteenden.
Krisplan
En krisplan upprättas om individen återkommande riskerar att skada sig själv eller andra. Den bör beskriva både hur man snabbt kan agera för att undvika att utmanande beteenden uppstår och hur omgivningen ska agera för att hantera situationen på ett tryggt och säkert sätt.
Exempel på innehåll i krisplanen:
- Ta bort farliga fysiska föremål i omgivningen.
- Förflytta andra individer längre bort eller till ett annat rum.
- Skydda individen från att självskada. Använd mjuka föremål.
- Tala lugnt och undvik kravfylld kommunikation.
- Undvik hastiga rörelser eller plötsliga utrop.
Stöd och handledning
Insatsen förutsätter ett fungerande nätverksarbete och att de som finns nära individen i vardagen ges stöd i kartläggning, analys, genomförande och uppföljning. Stöd och handledning ges på individnivå eller till en hel arbetsgrupp som en del i strukturerat arbetssätt i verksamheten.
Uppföljning
Insatsen följs upp löpande och justeras efter individens behov. Man bör planera insatserna med utgångspunkt i aktuella behov och vad som är till hjälp för individen på längre sikt.
Om effekt uteblir trots intensifierad eller justerad behandling kan kompletterande utredning vara motiverad, ibland upprepade gånger. Smärtproblematik eller andra medicinska tillstånd ska alltid övervägas som förklaring till utmanande beteenden och vid behov bedömas och behandlas medicinskt. Våldsutsatthet kan också behöva kartläggas.
Material
FAST – Functional Assessment Screening Tool (pdf, ny flik)
FAI – Funktionell kartläggning (pdf, ny flik)
Registrering av hur-ofta-hur-lange (pdf, ny flik)
Beteenderegistrering (S-B-K) (pdf, ny flik)
Förstärkarkartläggning (pdf, ny flik)
Beteendestödsplan – förskola (pdf, ny flik)