Insatser med stöd av LSS

Rådgivning och annat personligt stöd ges med stöd av LSS men utförs vanligtvis av legitimerad personal inom habiliteringen. Råd och stöd ger rätt till expertstöd av personal som har särskild kunskap om hur det är att leva med stora funktionsnedsättningar.

Stödet kan innefatta

• samtalsstöd för att förstå och hantera konsekvenserna av sin funktionsnedsättning
• råd och strategier som underlättar vardagen
• information om rättigheter och samhällsstöd
• samordning av myndighetskontakter.

Insatsen riktar sig både till individen och närstående och kompletterar insatser från till exempel habilitering, rehabilitering och socialtjänst. Insatsen omfattar inte sjukvård eller andra insatser som faller under hälso- och sjukvårdslagen eller socialtjänstlagen.

Personlig assistans syftar till att individer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar ska kunna leva självständigt och vara delaktiga i samhället. Insatsen utformas efter vad individen behöver hjälp med och kan omfatta både grundläggande behov och stöd i vardagen, till exempel fritidsaktiviteter, egenvård, arbete eller socialt umgänge. Assistansen ges på individens villkor, vilket innebär att individen har inflytande över hur stödet utförs och av vem.

För att ha rätt till personlig assistans måste individen behöva stöd med minst ett av de grundläggande behoven: 

• personlig hygien 
• måltider 
• av- och påklädning 
• kommunikation 
• andning 
• andra personliga behov, t.ex. förflyttning eller tillsyn under dygnsvila. 

Om behovet av stöd i dessa områden överstiger 20 timmar per vecka beslutar Försäkringskassan om assistansersättning. Om behovet är mindre ansvarar kommunen för insatsen.

Personlig assistans kan utföras överallt i samhället och är inte knuten till en specifik plats. För att skapa kontinuitet och trygghet utförs assistansen av ett begränsat antal personer. Individen kan själv vara arbetsgivare eller välja att låta kommunen eller en privat assistansanordnare sköta administrationen.

Ledsagarservice innebär att en individ med funktionsnedsättning får stöd av en ledsagare för att kunna delta i samhällslivet och ha social kontakt med andra. Syftet är att bryta isolering och främja gemenskap. Ledsagningen anpassas efter individens förutsättningar, intressen och behov och kan ges för att delta i fritidsaktiviteter, delta i kulturlivet, besöka vänner eller för att handla eller promenera. Insatsen kan vara regelbunden eller tillfällig, beroende på individens önskemål och behov.

För individer som har personlig assistans ingår ledsagning som en del av den insatsen.

En kontaktperson kan bidra till att bryta isolering genom socialt umgänge och stöd i fritidsaktiviteter. En kontaktperson kan också ge vägledning eller agera som stöd i enklare situationer. Syftet med insatsen är att motverka social isolering och främja delaktighet i samhället. Genom insatsen ges individen möjlighet att delta i fritidsaktiviteter utifrån sina egna önskemål, förmågor och behov. 

Uppdraget innebär att vara ett medmänskligt socialt stöd, snarare än ett professionellt. Det kan komplettera andra LSS-insatser och ge individen möjlighet att träffa människor utanför den professionella omsorgen.

För den som inte omfattas av LSS kan insatsen även beviljas enligt SoL. För barn eller ungdomar kan insatsen i vissa fall ges av en hel familj, en så kallad kontaktfamilj.

Avlösarservice syftar till att avlasta närstående, särskilt föräldrar till barn med funktionsnedsättning, genom att tillfälligt ge stöd i omvårdnaden. Insatsen ger föräldrar och närstående förutsättningar att bättre orka med sin vardag. De får möjlighet till avkoppling och att genomföra aktiviteter där barnet inte deltar, till exempel att resa bort, ta hand om syskon eller delta i en utbildning.

Insatsen kan även ges till närstående till vuxna med funktionsnedsättning som fortfarande bor kvar i föräldrahemmet. Avlösning kan beviljas både som en regelbunden insats och vid akuta behov och ska vara tillgänglig under dagtid, kvällar, nätter och helger.

Avlösningen sker inte enbart i hemmet utan kan även anpassas utifrån individuella behov och omständigheter.

Korttidsvistelse innebär att individen bor någon annanstans än i sitt ordinarie hem under en kortare period, till exempel i ett korttidsboende, hos en stödfamilj eller genom lägervistelser och kortare kurser. 

Insatsen syftar till att ge individer med funktionsnedsättning möjlighet till miljöombyte, rekreation, social interaktion och personlig utveckling. Det ger också närstående möjlighet till återhämtning och avlastning i omvårdnadsarbetet. Korttidsvistelse beviljas till både barn, ungdomar och vuxna som fortfarande bor hemma och kan ges regelbundet eller vid akuta behov. För individer som bor med sina föräldrar kan korttidsvistelse bidra till att stärka individens självständighet eller vara ett steg i att förbereda sig för att flytta hemifrån.

Enligt skollagen är kommunerna skyldiga att erbjuda fritidshem till alla skolbarn fram till och med vårterminen det år barnet fyller 13 år. För ungdomar med funktionsnedsättning kan det dock finnas ett fortsatt behov av tillsyn efter skoldagens slut och under skollov, även när de blir äldre. För ungdomar som går i grundskola, gymnasieskola eller anpassad grund- eller gymnasieskola finns därför möjlighet att beviljas korttidstillsyn.

Korttidstillsyn riktar sig till ungdomar över tolv år som av olika skäl inte klarar sig själva före eller efter skoldagen eller under loven. Syftet med insatsen är att ge ungdomen en trygg och meningsfull fritidssysselsättning, samtidigt som föräldrarna får möjlighet att arbeta eller ta hand om andra viktiga åtaganden. Korttidstillsyn skapar både trygghet för ungdomen och avlastning för familjen.

Barn och ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar som trots olika stödinsatser inte kan bo kvar hemma, kan få bo i familjehem eller bostad med särskild service enligt LSS. Syftet är att erbjuda en trygg, kompletterande och varaktig uppväxtmiljö. Oavsett familjehem eller bostad med särskild service är det nödvändigt att insatsen ger goda förutsättningar för barnets eller ungdomens känslomässiga och sociala utveckling.

Familjehem

Familjehem är enskilda hem som tar emot barn och ungdomar för stadigvarande vård och fostran på uppdrag av socialnämnden. Insatsen finns enligt både SoL och LSS. Samma krav ställs på familjehem enligt LSS som enligt SoL. Socialnämnden utreder och beslutar om ett familjehem får ta emot barn och ungdomar. Innan placering görs kontrollerar kommunen bland annat belastningsregister.

Bostad med särskild service för barn eller ungdom

Bostad med särskild service för barn eller ungdom är en boendeform som riktar sig till barn och ungdomar med stora omvårdnadsbehov, till exempel dygnet runt-stöd. Det kan vara ett alternativ när personlig assistans upplevs påfrestande för familjen eller när befintliga insatser inte tillgodoser barnets eller ungdomens omfattande behov. 

Boendet ska vara så hemlikt som möjligt, med små enheter (två–fyra barn), egna rum och gemensamma utrymmen. Personalen ansvarar för barnets eller ungdomens dagliga omsorg och trygghet medan vårdnadshavarna fortsatt har beslutanderätt i viktiga frågor som rör barnet eller ungdomen. Boendet ska främja trygghet, stabilitet och relationer till både personal och andra barn eller ungdomar. Även meningsfull fritid och möjlighet till kulturella aktiviteter ska ingå.

Vuxna med autism som har behov av ett omfattande stöd för sin dagliga livsföring kan ansöka om bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad. Det finns tre olika former av anpassad bostad: gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. Stödet i alla boendeformer ska vara individuellt anpassat och tillgodose individens fysiska, psykiska och sociala behov. I stödet ingår en meningsfull fritid och möjlighet till kulturella aktiviteter.

En gruppbostad ska som regel vara liten, för tre till fem personer. Lägenheterna ska vara fullvärdiga. De är vanligtvis grupperade kring gemensamhetslokaler med vardagsrum och kök. De gemensamma utrymmena ska vara lätt tillgängliga för alla boende och utgör en mötesplats för boende och personal. En gruppbostad ska erbjuda hemlika förhållanden, utan institutionell prägel, och inte vara samlokaliserade med andra verksamheter.

Flera individer kan bo tillsammans i ett serviceboende men de bör inte vara fler än att boendet kan integreras i bostadsområdet, så att man undviker en institutionell prägel. Det ska finnas gemensamhetslokaler inom nära avstånd för individerna som bor i serviceboendet.

Vuxna individer med autism som inte förvärvsarbetar eller deltar i en utbildning kan ansöka om sysselsättning inom daglig verksamhet. Insatsen bidrar till stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap, och ger möjlighet att närma sig arbetsliv och full delaktighet i samhällslivet. Insatsen utformas utifrån individuella förutsättningar. Även om daglig verksamhet inte har i uppdrag att utföra habiliterande insatser kan en verksamhet av god kvalitet ge habiliterande möjligheter som stöttar individen att utveckla nya färdigheter.