Remissversion: Autism
Behandling och stöd
God munhälsa
Genom information och stöd till egenvård kan man hjälpa individen till en bättre munhälsa. För viss tandvård finns bidrag från Försäkringskassan.
Målgrupp eller situation
Individer som på grund av funktionsnedsättning och/eller medicinering med muntorrhet som biverkan har en ökad risk för dålig munhälsa.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) rekommenderar att munhälsan uppmärksammas när individer med autism besöker hälso- och sjukvården (prioritet 3).
Kompetenskrav
Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
- Ta upp vikten av god munhälsa för aptit, livskvalitet och hälsa.
- Informera om att vissa läkemedel kan påverka munhälsan negativt.
- Ge allmän information om hur man kan främja god munhälsa.
- Informera om vikten av regelbunden kontakt med tandvården (tandläkare och tandhygienist).
- Undersök behovet och möjligheten för individen att få munhälsobedömning och tandvårdsbidrag från Försäkringskassan. Barn och ungdomar har fri tandvård.
Genomförande
Psykisk ohälsa och funktionsnedsättning kan medföra svårigheter att på egen hand sköta sin munhygien och upprätthålla kontakt med tandvården. Det finns även en ökad risk för oregelbunden kost och småätande med snabba kolhydrater och sötade drycker. Dålig munhälsa kan påverka hälsan, förmågan att tugga, svälja, tala och le och innebär smärtor. Dålig munhälsa påverkar också det sociala livet och individens välbefinnande. Muntorrhet, vilket är en vanlig läkemedelsbiverkan, innebär stor risk för karies.
Stödet till god munhälsa utformas tillsammans med individen och eventuellt närstående som får berätta om sina resurser och svårigheter och komma med idéer och förslag på lösningar. Vuxna med en sjukdom eller funktionsnedsättning som medför risk för försämrad tandhälsa kan få särskilt tandvårdsbidrag från Försäkringskassan.
Insatser som kan främja god munhälsa
Ställ frågor till individen, närstående eller personal
- Borstar du tänderna två gånger per dag med fluortandkräm?
- Har du träffat någon tandläkare de senaste två åren?
- Har du besvär från munnen, till exempel värk, svullnad, blödande tandkött, trasiga tänder eller fyllningar, lösa tänder, illasittande proteser, muntorrhet, svårt att svälja, sår eller blåsor?
- Kan du äta utan besvär eller är det något du undviker att äta på grund av till exempel muntorrhet, smärta eller svårigheter att tugga?
Informera individen, närstående eller personal
- Barn bör få hjälp med tandborstning upp till 12 års ålder och vid behov längre. Även vuxna med autism kan behöva stöd i att genomföra sin tandvårdsrutin, särskilt om de har samtidig intellektuell funktionsnedsättning.
- Det finns olika tandkrämer vad gäller smak, styrka och konsistens.
- Användning av extra fluortillskott och var det finns att köpa.
- Det är bra för munhälsan att äta regelbundet, dricka vatten vid törst och undvika söta produkter.
- Vikten av regelbunden kontakt med tandvården (tandläkare, tandhygienist och tandsköterska).
- Vissa läkemedel kan påverka munhälsan negativt.
- Vid muntorrhet kan tandvården och personalen på apoteket ge råd och tips.
Ge praktiskt stöd
- Stöd för den regelbundna dagliga munvården och för att hitta en rutin som passar den enskilda individen. Det kan vara att närstående och personal påminner men ibland även ger praktisk hjälp med tandborstning med fluortandkräm.
- Stöd i tandvården att prova ut tandborste, t.ex. eltandborste eller dubbeltandborste, bitstöd och andra hjälpmedel.
- Stöd för att ha en regelbunden tandvårdskontakt hela livet. Det kan innebära hjälp med bokning av tid, påminnelser och/eller att genomföra besök. Besöket behöver ofta tillgängliggöras för individer med autism.
- Hjälp att ansöka om de tandvårdsstöd och bidrag man kan ha rätt till från regionen och Försäkringskassan.
Tecken på problem med munhälsan
Det finns risk att problem med munhälsan inte uppmärksammas eller tas om hand eftersom individer med autism kan uppfatta och uttrycka besvären på ett annorlunda sätt och vara mindre benägna att söka tandvård. Tecken på problem med munhälsan kan vara diffusa och behöver inte alltid vara tydligt kopplade till munnen. Det kan till exempel yttra sig som
- förändrad munvårdsrutin
- förändrat ätmönster, t.ex. undviker hårda konsistenser eller slutar äta
- förändrat tuggmönster, t.ex. tuggar bara på ena sidan
- ökad salivering
- förändrat beteende
- irritabilitet
- allmän/odefinierbar oro
- självskadebeteende eller utmanande beteenden
- förändrat sömnmönster
- tecken på feber
- synlig svullnad i ansikte/halsregion.
Tillgängliggöra besök i tandvården
Individens möjligheter att tillgodogöra sig en tandvårdskontakt genom livet är till stor del beroende av hur besök och kommunikation tillgängliggörs. Generellt är det hjälpsamt att förbereda individen och göra besöken förutsägbara. För att underlätta behöver man involvera individen och närstående, vara flexibel och ha tålamod.
Det kan till exempel göras genom att
- i förväg kontakta individen och/eller närstående för att undersöka behovet av anpassningar, t.ex. via ett digitalt vårdmöte
- erbjuda bilder eller demonstrationsfilmer som visar hur lokalerna ser ut och vad som ska hända under besöket
- välja en tid som passar individen och vid behov avsätta längre tid för besöket
- boka en serie besök med möjlighet att öva på och genomföra olika moment i flera steg
- använda kognitivt och kommunikativt stöd i besöket
- erbjuda hörselskydd, solglasögon, positioneringskuddar och s.k. fingertrixare för att hjälpa individen att slappna av.
Mun-H-Center i Västra Götalandsregionen har utvecklat ett munvårdsprogram för individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som innehåller bra stödmaterial och vägledning.
Tandvårdsstöd och tandvårdsbidrag
Särskilt tandvårdsstöd har tre delar, NFS:
- N-tandvård
Nödvändig tandvård och munhälsobedömning för individer med ett bestående och stort omsorgsbehov i det dagliga livet. - F-tandvård
Vid vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar. - S-tandvård
Ett led i sjukdomsbehandling under begränsad tid.
Särskilt tandvårdsstöd administreras av regionen. Om individen har kommunala insatser görs behovsbedömningen i första hand av biståndshandläggare eller sjuksköterska. Mer information om vad som gäller i den region som individen tillhör finns på 1177.se.
Material
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Mun-H-Center
Vikten av en god munhälsa, Vårdhandboken
Särskilt tandvårdsbidrag, Försäkringskassan
Särskilt tandvårdsstöd, Vårdgivarwebben