Remissversion: Autism
Behandling och stöd
Boendestöd
Boendestöd innefattar flera stödjande insatser som fokuserar på att stärka och motivera individen, praktiskt och socialt, så hen kan leva ett mer självständigt liv, i bostaden och ute i samhället.
Målgrupp eller situation
Individer med funktionsnedsättning eller svårigheter som leder till hög påfrestning och behov av stöd för att kunna hantera vardagslivet.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) rekommenderar att boendestöd erbjuds till individer med autism som har svårt att klara hemlivet utan stöd, till exempel hjälp att planera hushållsarbete eller sociala aktiviteter utanför hemmet (prioritet 2).
Kompetenskrav
Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Boendestöd beviljas till individer som behöver hjälp och motivation för att få vardagen att fungera och för att kunna behålla sin bostad.
Stödet ges oftast i hemmet och kan då handla om att till exempel sköta sitt hem eller sin ekonomi. Men det kan också ges utanför hemmet, som att till exempel följa med till tandläkaren, hjälpa till att handla mat och utföra ärenden eller stödja individen att komma iväg till arbete, sysselsättning och fritidsaktiviteter.
När ett boendestöd har beviljats gör man tillsammans en genomförandeplan som beskriver hur boendestödet ska utformas, vilka mål man ska nå och hur man ska göra för att nå de målen. Vid behov samordnas stödet med andra insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Genomförande
När man utformar boendestödet behöver man utgå från individens förutsättningar och behov. Man kan behöva ta hänsyn till kognitiva svårigheter, stressorer i individens miljö och/eller bristande praktiska förmågor.
Olika delar i ett boendestöd
Boendestödet i praktiken kan handla om att motivera varför man behöver göra vissa saker, förklara hur vardagsaktiviteter går till och ibland fungera som stöd.
Boendestödet kan bestå av en eller flera olika delar, till exempel:
- Sköta sin ekonomi
Betala hyra och räkningar, ansluta autogiro, ansöka om god man, lotsa till budget- och skuldrådgivare. - Sköta hemmet
Städa, tvätta, använda gemensam tvättstuga, handla och planera mat. - Ta ansvar för sitt boende
Kontakt med grannar, vad som är otillåtna störningar. - Kontakt med vården
Söka vård och upprätthålla kontakter med hälso- och sjukvård, psykiatri och tandvård. - Motverka isolering
Stöd i socialt samspel och kommunikation, kontakt med närstående och andra personer i individens vardag. - Meningsfull sysselsättning
Daglig sysselsättning, delta i stödgrupper, brukarföreningar eller fritidsaktiviteter, söka jobb eller studera. - Myndighetskontakter
Söka bidrag, kontakter med t.ex. Försäkringskassan, Kriminalvården, andra sociala förvaltningar. - Levnadsvanor och livsstil
Bra kost, god sömn, fysisk rörelse och social kontakt. Minska alkoholkonsumtion och tobaksanvändning. Sköta sin hygien. - Struktur och rutiner i vardagen
Stöd i att prova ut och lära sig använda kognitiva stöd.
Motivation och motiverande samtal
Individer i behov av boendestöd behöver ofta också stöd med motivation. Det kan handla om att öka motivationen till att ta emot stöd, bli mer självständig, skapa och upprätthålla en struktur i vardagen eller fullfölja behandlingar. Det kan också handla om att få hjälp att förstå vad en eventuell förändring syftar till och varför detta skulle vara bra.
Ett sätt att arbeta med motivation är att använda sig av metoder som motiverande samtal eller Ett självständigt liv (ESL).
Handläggning av boendestöd
Boendestöd kan beviljas vid olika former av boende. Individen kan ha en egen bostad eller boende med stöd. Insatserna anpassas till de mål som individen satt för att bättre kunna hantera vardagen.
Så går handläggningen av bostadsstöd till:
- Individen ansöker om boendestöd hos socialtjänsten.
- Handläggare på socialtjänsten utreder vilket stöd individen behöver i sin vardag i bostaden.
- Handläggaren fattar beslut, och om boendestödet beviljas ger man ett tidsbegränsat bistånd och sätter upp mål för insatsen.
- Målen med boendestödet beskrivs i ett uppdrag.
Boendestödjaren eller utföraren formulerar tillsammans med individen en genomförandeplan för hur boendestödet ska genomföras för att nå de uppsatta målen.
Utforma boendestödet
När man utformar boendestödet behöver man kunskap om individens förutsättningar och behov. Man kan behöva ta hänsyn till nedsatt kognitiv funktion (till exempel försämrat minne, koncentrationsförmåga eller exekutiv funktion), stark stress och/eller bristande praktiska kunskaper.
Stödet utformas tillsammans med individen, som själv får berätta om sina styrkor och svagheter och komma med förslag på lösningar. Ta reda på:
- Vilka kunskaper har eller saknar individen?
- Vad gör individen trygg nog att utföra eller prova aktiviteter?
- Vilka aktiviteter, situationer och personer får individen att må bra?
- Vad motiverar individen?
Om individen har kontakt med kommunal primärvård bör stödet planeras gemensamt. Läkemedel får bara hanteras och administreras efter beslut från läkare.
Uppföljning
Den ansvariga handläggaren gör en uppföljning av de beslutade insatserna tillsammans med individen. Det görs regelbundet enligt den vårdplan, genomförandeplan eller individuella handlingsplan som gjordes i samband med beslutet.
Uppföljning av genomförandeplanen görs också av boendestödjaren tillsammans med individen. Då utvärderar man hur de planerade insatserna fungerar och om man behöver ändra något för att nå målen.
Om individen har behov av samordning mellan flera insatser kan uppföljningen göras med en samordnad individuell plan, SIP.
Material
Det är mitt hem – vägledning om boende och boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)
Ett självständigt liv (ESL), socialpedagogisk behandlingsmodell för personer med psykisk funktionsnedsättning med manualen "Steg för steg"