Arbetsterapeutisk behandling

Varje individ är expert på sina egna resurser, svårigheter och behov. Med kartläggning eller utredning som grund sätter arbetsterapeuten tillsammans med individen upp mål för de prioriterade aktiviteter där individen upplever svårigheter. Vid behandling för barn och ungdomar bör närstående alltid vara delaktiga. Även för vuxna kan det vara hjälpsamt att involvera närstående.

Mål som är möjliga att utvärdera

Målen för de arbetsterapeutiska insatserna ska vara tidsbestämda och möjliga att utvärdera.

När man sätter upp mål kan man till exempel använda sig av metoden SMART. Det innebär att målen ska vara

• S - Specifika
• M - Mätbara
• A - Accepterade eller Attraktiva (mål som individen vill nå)
• R - Realistiska
• T - Tidsbegränsade.

Välja, planera och prova insatser 

När man tillsammans har formulerat målen diskuterar man vilka insatser som skulle kunna hjälpa individen att nå dem. 

Exempel på frågor att diskutera med individen: 

• Ska insatserna kompensera, förbättra eller förebygga svårigheterna? 
• Vilka strategier eller hjälpmedel passar individen och de sammanhang som hen befinner sig i? 

När man provar olika insatser så är det centralt för arbetsterapeuten att vara ett stöd i processen, visa på vilka framsteg som individen gör och hjälpa till att hålla motivationen uppe. Man undersöker löpande vad som fungerat och inte. Ibland får man prova sig fram och justera eller byta insatser. Svårigheter att fullfölja det man planerat ger värdefull information om vilka behov individen har, vad som behöver anpassas eller hur man kan gå vidare.

Insatser tillsammans med andra aktörer

Arbetserapeutiska insatser kan ges av olika aktörer och ofta behöver insatsen omsättas i samverkan med till exempel 

• personal inom förskola eller skola 
• boendepersonal 
• socialsekreterare 
• biståndshandläggare 
• handläggare på Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. 

Om det finns behov av att samordna insatserna som ges av både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska en samordnad individuell plan, SIP, upprättas.

Insatser behöver ofta omfatta flera olika områden samtidigt, bland annat hem, fritid, förskola, skola och arbete. Exempel på insatser är

• psykoedukation
• kognitivt stöd
• aktivitetsträning
• stöd för en bra aktivitetsbalans
• stöd för god sömnhygien
• gruppinterventioner, t.ex. Ha koll och ReDo. 

Psykoedukation

Psykoedukation är information och utbildning om hur autism fungerar och påverkar individens funktion. Ökad kunskap kan ge en starkare känsla av egenmakt och minskar upplevelsen av stress i vardagen. 

Kognitivt stöd

Kognitivt stöd ges för att individen lättare ska kunna förutse, planera och organisera vardagen, och för att kompensera för till exempel svårigheter med att komma ihåg saker. Kognitivt stöd kan innebära anpassningar i både den fysiska och den psykosociala miljön, men också hjälp med rutiner och hjälpmedel.

Aktivitetsträning

Aktivitetsträning syftar till att hjälpa individen att återfå eller utveckla förmågan att utföra aktiviteter i vardagen. CO–OP och PRPP är metoder som vid behov kan användas för att öka individens delaktighet och problemlösningsförmåga. 

Aktivitetsbalans

Aktivitetsbalans är ett stöd som hjälper individen att skapa balans mellan aktivitet och vila. Det kan handla om att göra anpassningar för att orka genomföra energikrävande aktiviteter och hantera intryck.

Stöd vid sömnproblem

Individer som har lättare problem att somna eller sova kan få hjälp med att förbättra sin sömnhygien. Det handlar bland annat om rutiner, vanor, en bra sovrumsmiljö och avslappningstekniker.

Individer som har större sömnproblem kan behöva en kartläggning av sömnproblemen och få ytterligare insatser eller behandling.

Gruppinterventioner

• I interventionsprogrammet Ha Koll för vuxna övar man på förmågan att hantera tid och organisera aktiviteter. Programmet är strukturerat, manualbaserat och utgår från inlärningsteori och arbetsterapi. 
• Gruppbehandlingsprogrammet ReDo syftar till att tydliggöra vardagens aktiviteter, hur de samverkar och hur de påverkar hälsan. 
• ReDo familj har utvecklats specifikt för familjer med barn med särskilda behov.

För barn och ungdomar med autism kan de arbetsterapeutiska insatserna behöva omsättas i förskolan eller skolan. Att använda samma hjälpmedel eller strategier i hem och skola gör att stödet blir mer integrerat i barnets eller ungdomens vardag. Närstående och personal är ofta en nödvändig resurs för att hjälpa barnet eller ungdomen att upprätthålla stödet över tid. 

Insatserna kan syfta till att hjälpa barnet eller ungdomen att

• överblicka sin skoldag och förbereda övergångar och förändringar
• hantera sinnesintryck
• prioritera och organisera skolarbete 
• hantera raster, pauser och schemabrytande aktiviteter
• balansera energinivån och orken så att den räcker hela dagen.

Individer med autism kan behöva stöd i att prioritera och organisera arbetet, avlasta genom hjälpmedel och struktur, och skapa balans mellan arbete och fritid. Arbetsgivaren har det främsta ansvaret för stöd och anpassningar på arbetsplatsen. Anpassningar och hjälpmedel bör vara långsiktiga för att stödja individen i de beteendeförändringar som behövs för ett hållbart arbetsliv.

Arbetsterapeutiska insatser kan beskriva

• aktivitetsbegränsningar 
• behov av anpassningar
• hjälpmedelslösningar
• rekommendationer till arbetsgivarens rehabiliteringsplan. 

Insatserna kan syfta till att hjälpa individen att

• överblicka sin arbetsdag och förbereda övergångar och förändringar
• hantera sinnesintryck
• prioritera och organisera arbetet 
• hantera pauser och samspel med kollegor
• balansera energinivån och orken så att den räcker hela dagen.

Det är arbetsgivaren som tar beslut om och tillhandahåller hjälpmedel och andra resurser som anses lämpliga. Arbetsgivaren eller individen kan ansöka om bidrag för arbetshjälpmedel hos Försäkringskassan.