Aktivitetsbalans

För att kunna förbättra aktivitetsbalansen behöver man ta reda på vilka aktiviteter individen ägnar sin tid åt och hur och vad som tar och ger energi på fritiden, i skolan eller på arbetsplatsen. 

För att synliggöra hur aktiviteternas mönster och innehåll ser ut kan individen till exempel skriva aktivitetsdagbok. 

Kartlägg nuläget

Tillsammans med individen kartlägger man

• hur dygnsrytmen ser ut (vaken tid, sömn och vila)
• hur energinivåerna ser ut över dygnet 
• hur individen fördelar sin tid på olika aktiviteter
• hur mycket energi olika aktiviteter tar 
• hur övergångar mellan aktiviteter fungerar
• vilka aktiviteter som är aktiva respektive passiva
• vilka aktiviteter individen vill göra och vilka aktiviteter hen måste göra
• vilka aktiviteter som ger mening, värde eller tillfredsställelse
• vad som ger återhämtning 
• vilka aktiviteter individen kan be om hjälp med
• hur sinnesintryck och andra faktorer i miljön påverkar.

Analysera var problemen och svårigheterna finns

Fundera tillsammans med individen över vad som skapar balans i vardagen och vad som tvärtom leder till obalans och ökad stress. Samstämmer individens upplevda energinivåer över dygnet med de aktiviteter som individen gör? Lägger individen sin tid på saker som upplevs viktiga och värdefulla?

Involvera närstående och/eller personal

För barn och en del vuxna individer kan det vara svårt att svara på vad som ger och vad som tar energi i deras vardag. Exempel på sådant som kan leda till stress är miljöer med mycket sinnesintryck, socialt samspel och nya situationer som ställer krav på anpassning och flexibilitet. För att stödja individen till en mer balanserad vardag är det därför bra om någon närstående eller personal kan hjälpa till att kartlägga och skapa en aktivitetsbalans.

Prioritera och planera

• Hjälp individen att prioritera vad som är viktigt att göra. 
• Ha dialog om hur individen kan begränsa mängden måsten under dagen.
• Uppmana individen att planera in ALL tid, d.v.s även tid för återhämtning, paus, förberedelse, transport och omställning till nästa aktivitet. 
• Variera aktiviteter som tar mycket respektive lite energi.
• Bryt ner aktiviteter i mindre delar och hjälp individen att utföra aktiviteten i flera steg, med återhämtning och paus emellan.
• Inventera om det finns personer i individens närhet som kan ge stöd i olika aktiviteter.

Struktur och rutiner

• Bestäm tillsammans med individen hålltider för sömn och måltider.
• Kom överens om vilka aktiviteter som bör undvikas att utföra på specifika tider.
• Färgmarkera i kalendern vad som tar respektive ger energi.
• Skapa återkommande rutiner för meningsfulla aktiviteter som kan generera mer energi. 

Återhämtning och energisparläge

• Uppmuntra individen att ta mikropauser och vila som inte påverkar nattsömnen negativt. 
• Föreslå att byta till en aktivitet som man upplever ger energi.
• Öva meditation, medveten närvaro, andningsteknik.
• Planera in regelbunden fysisk aktivitet som promenader eller träning. 
• Uppmuntra energibesparande metoder, t.ex. arbeta i ett lugnare tempo, använda kognitivt stöd, dela upp i mindre delmoment, alternera mellan enklare och svårare uppgifter.
• Rekommendera en bra arbetsställning, t.ex. när man bäddar, städar och handlar. Arbeta nära kroppen, undvik spända muskler och tunga lyft. 

Förhålla sig till andra

• Uppmana individen att inte tacka ja i stunden utan be om att få återkomma. 
• Träna tillsammans på att säga nej utan att det leder till dåligt samvete.
• Involvera och ta hjälp av andra när det behövs, så att energin också räcker till meningsfulla aktiviteter.