Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Inledningsvis genomförs en kartläggning där individens tankar, känslor, beteenden och de situationer som föregår ett problembeteende kartläggs. Även konsekvenserna av beteendet analyseras.

Vid skadligt bruk (missbruk) eller beroende lägger behandlaren fokus på återfallspreventiva inslag. Precis som vid återfallsprevention kartläggs i första hand olika typer av risksituationer som kan trigga igång problembeteendet eller leda till återfall, till exempel umgänge med vänner som har ett skadligt bruk (missbruk) eller beroende.

Även inre tillstånd som nedstämdhet och ångest kan leda till återfall. Därför är det viktigt att kartlägga vad som orsakar den typen av sinnestillstånd.

I färdighetsträningen övar individen på kommunikation, problemlösning och hanteringsstrategier för att kunna bryta med sitt problembeteende. Risksituationer som har kommit fram vid kartläggningen ska antingen undvikas eller hanteras på mer konstruktiva sätt. Individen lär sig att vara uppmärksam på tidiga varningstecken och att agera på dem. Alternativa beteenden testas och lärs sedan in.

I riskfyllda situationer som inte kan undvikas kan det vara bra att kunna avslappningstekniker eller att tillämpa mindfulness. Fokus läggs också på individens samspel med omgivningen och de sociala relationerna. Målet är att bryta eller minska det skadliga bruket (missbruket) eller beroendet och att återfallen blir så få och så lindriga som möjligt.

Psykologisk behandling av ungdomar måste anpassas till de kognitiva och sociala aspekter som kännetecknar ungdomsåren och dessutom till de unika förutsättningarna hos varje individ. Därför behövs noggrann utredning och bedömning innan behandling sätts in. KBT är en av de metoder som rekommenderas för ungdomar i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.

För att behandlingen ska bli så effektiv som möjligt kan ibland flera behandlingsinsatser behöva integreras. Vid behandling av ungdomar är det centralt att involvera det sociala nätverket i form av familj, skola och kompisar.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett paraplybegrepp som rymmer flera evidensbaserade metoder, tekniker och manualer. Som terapiform kännetecknas KBT av följande:

• Kartläggning och psykoedukation (patientutbildning), för att skapa en gemensam förståelse för de faktorer som vidmakthåller besvären.
• Fokus på att förändra de tankar och beteenden som kan spela en central roll i problematiken, i syfte att öka funktion, minska symtom och att förbättra måendet.
• Behandlingen bedrivs aktivt, målmedvetet och avgränsat i tid, med fokus på de svårigheter som föreligger här och nu.
• Teamarbete där individen är expert på sina besvär och terapeuten är expert på behandlingen (som kommuniceras i en öppen dialog).
• Mätbara behandlingsmål som utvärderas längs vägen (kan vara både symtom-, beteende- och/eller funktionsmått).
• Förmedlingssättet kan variera (t.ex. fysiska möten individuellt eller i grupp, via internetbehandlingsprogram, självhjälpsböcker eller genom videobesök). Det vetenskapliga stödet för olika förmedlingssätt kan dock variera för olika diagnoser.
• “Hjälp till självhjälp”, då en stor och viktig del i behandlingen utgörs av arbete med hemuppgifter.
• I slutet av behandlingen görs en vidmakthållandeplan, i syfte att förebygga återfall. I planen sammanfattas viktiga lärdomar och strategier från behandlingen.