Missbruk och beroende
Behandling och stöd
Integrerad behandlingsmetod vid samsjuklighet
Individer med samtidiga psykiatriska tillstånd kan behöva flera behandlingar i kombination.
Målgrupp eller situation
Individer med psykiatrisk samsjuklighet: ett missbruk (skadligt bruk) eller beroende av alkohol och narkotika, och ett eller flera andra psykiatriska tillstånd.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att individer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och
- samtidigt svår psykisk sjukdom bör erbjudas integrerad behandling, KBT och MI (prioritet 3)
- PTSD kan erbjudas integrerad behandling, KBT (prioritet 5).
Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger att individer med missbruk eller beroende av alkohol och
- samtidigt depression kan erbjudas integrerad behandling, KBT och MI (prioritet 6).
Sammanfattning
Integrerade behandlingsmetoder kan bestå av både psykologiska och psykosociala behandlingsinslag. De riktar sig till individer med samsjuklighet och fokuserar på missbruket (skadligt bruk) eller beroendet och andra psykiatriska tillstånd samtidigt.
Genomförande
Vid samsjuklighet interagerar de olika tillstånden med varandra, något som kan leda till sämre förlopp och sämre följsamhet i behandling. Innan en integrerad behandling inleds genomförs en noggrann kartläggning och utredning för att ta reda på vilka problem individen behöver behandling för.
Depression, ångestsyndrom, personlighetssyndrom, adhd, bipolär sjukdom och schizofreni är exempel på diagnoser som är vanliga i kombination med missbruk (skadligt bruk) eller beroende.
De integrerade behandlingsmetoder som är prioriterade enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer består av KBT eller KBT i kombination med motiverande samtal. Se även Case management i integrerade eller samverkande team.
Nya integrerade behandlingsmetoder
De senaste åren har det utvecklats flera integrerade psykologiska behandlingsmetoder för gruppen med samsjuklighet. Vanligtvis består metoderna av en KBT-bas med tillägg av någon psykosocial metod som till exempel återfallsprevention eller motiverande samtal, MI. Två exempel på behandlingar är Cope och DBT-baserad färdighetsträning i grupp. Ingen av dessa metoder har hög evidens eftersom de inte har forskats på i tillräckligt hög utsträckning, men de har visat sig vara kliniskt användbara.
Cope
Metoden Cope utgår från traumabehandlingen Prolonged exposure (PE) som är KBT-baserad. PE används för individer med PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) och innehåller två grundelement, att exponera individen för traumat genom att hen får berätta om det upprepade gånger, och att exponera individen för aktiviteter som har undvikits på grund av traumat. Genom att lägga till återfallsprevention som en likvärdig del av behandlingen har metoden Cope utvecklats. Den har med framgång använts på individer med samsjuklighet.
DBT-baserad färdighetsträning i grupp
Metoden används för individer med adhd och skadligt bruk (missbruk) eller beroende. Den bygger på dialektisk beteendeterapi (DBT) som har anpassats till adhd-problematiken och utökats med inslag av återfallsprevention, nätverksstöd och utbildning om skadligt bruk och beroende. Exempel på adhd-inriktade delar av behandlingen är medveten närvaro och färdighetsträning i känsloreglering, impulskontroll, planering och organisation.
Integrerad behandling av unga
Samsjukligheten hos ungdomar som har ett skadligt bruk (missbruk) är hög och därför är integrerade behandlingsmetoder effektiva. Behandlingarna måste också anpassas efter de kognitiva och sociala förutsättningar som gäller generellt under ungdomsåren.
Det sociala nätverket är särskilt viktigt och behöver involveras i behandlingen. Det gäller till exempel familjen, kompisarna och skolan. Motivationshöjande behandling (MET) och Community reinforcement approach (CRA) är exempel behandlingar som har manualer anpassade för ungdomar.
Uppföljning
För respektive tillstånd och behandling finns rekommenderade utfallsmått, utvärderingsinstrument och skattningsskalor.
Se också Systematisk uppföljning på individnivå.