Boendestöd

Gå till huvudsidan: Missbruk och beroende

Missbruk och beroende

Behandling och stöd

Boendestöd

Boendestöd innefattar flera stödjande insatser som fokuserar på att stärka och motivera individen, praktiskt och socialt, så hen kan leva ett mer självständigt liv, i bostaden och ute i samhället.

Målgrupp eller situation

Individer med skadligt bruk (missbruk) och beroende, samt eventuell psykiska besvär med behov av stöd för att kunna hantera vardagslivet.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att socialtjänsten kan erbjuda boendestöd (prioritet 4).

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Boendestöd ges till individer som behöver hjälp och motivation för att få vardagen att fungera och för att kunna behålla sin bostad.

Stödet ges oftast i hemmet och kan då handla om att till exempel sköta sitt hem eller sin ekonomi. Men det kan också ges utanför hemmet, som att till exempel följa med till tandläkaren, hjälpa till att handla mat och utföra ärenden eller se till att individen kommer iväg till träffar med stödgrupper.

När ett boendestöd har beviljats gör man tillsammans en genomförandeplan som beskriver hur boendestödet ska utformas, vilka mål man ska nå och hur man ska göra för att nå de målen. Vid behov samordnas stödet med andra insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Boendestödet i praktiken kan handla om att motivera varför man behöver göra vissa saker, förklara hur det går till och ibland följa med eller sitta med vid samtal.

Boendestödet kan bestå av en eller flera olika delar, till exempel:

  • Sköta sin ekonomi
    Betala hyra och räkningar, ansluta autogiro, ansöka om god man, lotsa till budget- och skuldrådgivare.
  • Sköta hemmet
    Städa, tvätta, använda gemensam tvättstuga, handla och planera mat.
  • Ta ansvar för sitt boende
    Kontakt med grannar, hantera kompisar som vill komma in, vad som är otillåtna störningar.
  • Kontakt med vården
    Söka vård och upprätthålla kontakter med hälso- och sjukvård, psykiatri och tandvård.
  • Goda relationer
    Fungerande kontakt med närstående.
  • Meningsfull sysselsättning
    Daglig sysselsättning, delta i stödgrupper, brukarföreningar eller fritidsaktiviteter, söka jobb.
  • Myndighetskontakter
    Söka bidrag, kontakter med t.ex. Försäkringskassan, Kriminalvården, andra sociala förvaltningar.

Individer i behov av boendestöd behöver ofta också stöd med motivationen. Det kan handla om att öka motivationen till att ta emot stöd, bli mer självständig, skapa och upprätthålla en struktur i vardagen eller fullfölja behandlingar.

Ett sätt att arbeta med motivationen är att använda sig av metoden motiverande samtal.

Genomförandeplanen bör också innehålla en krisplan. I den konkretiserar man vad individen själv kan göra vid känslor av ensamhet, stress och/eller dåligt mående som skulle kunna föranleda exempelvis ett återfall.

I krisplanen bör man också skriva vem individen kan kontakta, vart man kan ta vägen om man behöver lämna bostaden, om det finns en jourtelefon och i vilka lägen man ringer dit och när man ringer Polisen.

Boendestöd kan beviljas oavsett boende. Individen kan ha en egen bostad eller boende med stöd.

Så går handläggningen av bostadsstöd till:

  1. Individen ansöker om boendestöd hos socialtjänsten.
  2. Handläggare på socialtjänsten utreder vilket stöd individen behöver i sin vardag i bostaden.
  3. Handläggaren fattar beslut, och om boendestödet beviljas ger man ett tidsbegränsat bistånd och sätter upp mål för insatsen.
  4. Målen med boendestödet beskrivs i ett uppdrag.
  5. Boendestödjaren eller utföraren formulerar i en genomförandeplan hur boendestödet ska genomföras för att nå de uppsatta målen.

Utredningen omfattar en kartläggning av bland annat boendesituation, betalningsförmåga, hyresskulder och tidigare störningar, behov av god man, aktuell situation avseende missbruk (skadligt bruk) och beroende, och eventuell behandling, samt inom vilka områden individen behöver stöd för att hantera sin vardag, styrkor och svagheter och mål med insatsen.

Uppföljning

Uppföljning av genomförandeplanen och de uppsatta målen görs av handläggaren tillsammans med individen inför biståndsperiodens slut eller vid behov.

Om individen har behov av samordning mellan flera insatser kan uppföljningen göras med en samordnad individuell plan, SIP.

Se även systematisk uppföljning på individnivå.

Märkning

  • Utförare: Individ- och familjeomsorg
  • Yrkesroll: Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Stöd i boende | Boendestöd
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: Missbruk och beroende