Depression och ångestsyndrom
Behandling och stöd
Psykodynamisk korttidsterapi vid lindrig till medelsvår depression hos vuxna
En manualbaserad terapi där man fokuserar på relationer, upplevelser och känslouttryck. Behandlaren har en aktiv roll.
Målgrupp eller situation
Vuxna med lindrig till medelsvår depression.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården kan erbjuda psykodynamisk korttidsterapi (korttids-PDT) (prioritet 7).
Kompetenskrav
Leg. psykolog eller leg. psykoterapeut med aktuell psykoterapinriktning, eller hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med aktuell inriktning under kvalificerad handledning.
Sammanfattning
Korttids-PDT baseras på ett psykodynamiskt synsätt där individens livshistoria anses ha stor betydelse, vilket innebär att bearbetning av relationer, upplevelser och minnen ofta är en del i terapin. Stor vikt läggs vid hur individens problematik tar sig uttryck i den pågående terapirelationen, och mönster i hens agerande lyfts fram och tolkas.
Genomförande
Kännetecknande för PDT är fokus både på individens livshistoria och erfarenheter, och på affekter och känslouttryck i terapin. Med ökad kännedom om känslor och reaktioner kan patientens självbild och självkänsla förändras.
Utöver symtomförbättring är också ökad mognad och insikt ett mål i terapin, eftersom det kan leda fram till mer konstruktiva sätt att förhålla sig till andra människor och livssituationer. I PDT antas individens livshistoria ha stor betydelse, vilket innebär att bearbetning av relationer, upplevelser och minnen ofta är en del i terapin.
Stor vikt läggs vid hur individens problematik tar sig uttryck i den pågående terapirelationen, och mönster i agerande lyfts fram och tolkas. Man arbetar bland annat med så kallat motstånd. Önskningar, drömmar och fantasier ges också utrymme. För att hjälpa individen till ökad självkännedom använder terapeuten frågor, klargöranden och tolkningar.
En PDT-behandling kan ta sig olika uttryck, beroende på vem individen är och vad målsättningen är. I en korttidsterapi arbetar man med en avgränsad problemställning, vilket innebär att terapeuten ofta är mer aktiv för att hålla fokus.
De studier som finns med i kunskapsunderlaget stödjer sig i huvudsak på en manualbaserad korttidsbehandling med psykodynamisk terapi, vilket innebär ett till två besök i veckan och totalt mellan 10 och 30 sessioner.
Förmedlingssätt
Individuell “face-to-face” behandling. Andra förmedlingssätt har ej forskningsstöd.
Anpassning av manualbaserad PDT
Stödet för PDT i Socialstyrelsens riktlinjer stödjer sig huvudsakligen på forskning av manualbaserad korttidsbehandling med psykodynamisk terapi. Utgångspunkten för behandlingen bör därför vara en vetenskapligt utvärderad behandlingsmanual.
Samtidigt behöver en behandlingsinsats integreras med klinisk erfarenhet och med hänsyn till individens livssituation och önskemål.
Samsjuklighet, komplexa tillstånd eller tidigare behandlingsförsök utan fullgott resultat kan kräva anpassning i behandlingsupplägget, vilket är vanligt förekommande inom specialistpsykiatrisk vård.
Uppföljning
Vid behandlingsavslut bör man bedöma individens kvarstående symtom i samtal och med en skattningsskala, till exempel den klinikeradminstrerade skalan MADRS eller något av självskattningsformulären PHQ-9 eller MADRS-S.
Individen bör följas upp efter en tid. Har symtomen återkommit bör individen erbjudas boostersessioner. Där kan behandlaren stötta individen vid eventuella bakslag och repetera tidigare information och strategier.