Depression och ångestsyndrom
Behandling och stöd
Kognitiv beteendeterapi vid social ångest hos vuxna
Psykologisk behandling som kan ges både i grupp och individuellt.
Målgrupp eller situation
Vuxna med ställd diagnos social ångest.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda kognitiv beteendeterapi (KBT) till vuxna med social ångest (prioritet 3). Det starka stödet för KBT stödjer sig huvudsakligen på forskning av manualbaserade behandlingsprogram.
Kompetenskrav
Leg. psykolog eller leg. psykoterapeut med relevant psykoterapiinriktning, eller hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med relevant inriktning under kvalificerad handledning.
Sammanfattning
För social ångest finns det flera olika KBT-baserade behandlingsmodeller med empiriskt stöd. Trots teoretiska likheter så kan behandlingsupplägget skilja sig åt.
Utgångspunkten för behandlingen bör vara en vetenskapligt utvärderad behandlingsmanual men med individuella anpassningar.
Genomförande
KBT vid social ångest innehåller vanligen följande komponenter:
- orienterande information kring social ångest och hur kroppsliga och mentala mekanismer bakom ångestpåslag fungerar
- identifiering och kartläggning av
- problemsituationer,
- negativa automatiska tankar och bilder
- symtom
- säkerhets- och flyktbeteenden.
- kognitiv omstrukturering
- uppmärksamhetsträning
- exponering för ångestskapande situationer med ökande svårighetsgrad
- beteendeexperiment
Notera att beroende på manual så kan tonvikten skilja sig åt avseende vilka komponenter som är i fokus i behandlingen.
Videofeedback kan också ingå i behandlingen.
Individuell anpassning av KBT-behandlingen
För vuxna med ångestsyndrom är till exempel samsjuklighet, komplexa tillstånd eller tidigare behandlingsförsök utan fullgott resultat vanligt förekommande. Man kan behöva anpassa behandlingsupplägget efter det, men också efter individens livssituation och önskemål.
Vad som kännetecknar paraplybegreppet KBT
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett paraplybegrepp som rymmer flera evidensbaserade metoder, tekniker och manualer. Som terapiform kännetecknas KBT av följande:
- Kartläggning och psykopedagogik (patientutbildning), för att skapa en gemensam förståelse av de faktorer som vidmakthåller besvären.
- Fokus på att förändra de tankar och beteenden som kan spela en central roll i problematiken, i syfte att öka funktion, minska symtom och att förbättra måendet.
- Behandlingen bedrivs aktivt, målmedvetet och avgränsat i tid, med fokus på de svårigheter som föreligger här och nu.
- Teamarbete där patienten är expert på sina besvär och terapeuten är expert på behandlingen (som kommuniceras i en öppen dialog).
- Mätbara behandlingsmål som utvärderas längs vägen (kan vara både symtom-, beteende- och/eller funktionsmått).
- Förmedlingssättet kan variera (t.ex. fysiska möten individuellt eller i grupp, via internetbehandlingsprogram, självhjälpsböcker eller genom videobesök). Det vetenskapliga stödet för olika förmedlingssätt kan dock variera för olika diagnoser.
- “Hjälp till självhjälp”, då en stor och viktig del i behandlingen utgörs av arbete med hemuppgifter.
Uppföljning
Vid behandlingsavslut bör man bedöma individens kvarstående symtom i samtal och med en skattningsskala, till exempel Liebowitz Social Anxiety Scale, eller med ett självskattningsformulär, till exempel LSAS-SR.
Individen bör följas upp efter en tid. Har symtomen återkommit bör individen erbjudas boostersessioner. Där kan behandlaren stötta individen vid eventuella bakslag och repetera tidigare information och strategier.