Föra barnen på tal

Gå till huvudsidan: Depression och ångestsyndrom

Depression och ångestsyndrom

Behandling och stöd

Föra barnen på tal

En manualbaserad metod med tillhörande loggbok som ska stödja föräldrar i föräldraskapet.

Målgrupp eller situation

Förälder med psykisk ohälsa som behöver kunskap om hur barn eller ungdomar i familjen påverkas av förälderns ohälsa, och behöver stöd i att möta barnets eller ungdomens behov. 

Kunskapsläge

Insatsen bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut. Utbildning i metoden föra barnen på tal finns.

Sammanfattning

Föra barnen på tal är en manualbaserad metod. Det innebär att behandlaren använder en loggbok för att under två tillfällen på ett strukturerat sätt gå igenom barnet eller ungdomens situation tillsammans med föräldrarna. 

Genom ökad förståelse och kunskap om hur tillståndet påverkar föräldraskapet och barnet eller ungdomen kan man både stärka föräldrarna och barnets eller ungdomens utveckling.

Genomförande

Föra barnen på tal bygger på att skapa förståelse för hur den psykiska ohälsan påverkar dels föräldrar och dels barnet eller ungdomen. Samtidigt får föräldern kunskap i hur den kan stödja barnet eller ungdomens utveckling. 

Metoden är  manualbaserad och innebär att föräldern får hjälp att gå igenom barnets eller ungdomens situation med hjälp av en loggbok. Loggboken kan användas redan under graviditeten för att börja samtala om det kommande föräldraskapet. Samtalen med loggbok som stöd görs vid två tillfällen.

Om föräldrarna har behov och vill fördjupa samtalet om barnen, eller behandlaren uppfattar ett sådant behov, föreslår man Beardslees familjeintervention.

Kartläggningen av barnets livssituation utgår från barnets olika utvecklingsperioder. Barnet eller ungdomens utveckling och vardagliga situationer gås igenom för att hitta vad som är viktigt och vilket stöd barnet eller ungdomen behöver.

  • Identifiera barnet eller ungdomens styrkor och eventuella sårbarhet.
  • Hur föräldrarna kan stärka och stödja barnet eller ungdomen.

I det andra samtalet ligger fokus på hur förälderns psykiska ohälsa kan påverka barnet eller ungdomen och hur de som föräldrar kan prata med barnet eller ungdomen om sin ohälsa. Som stöd för samtalet används handboken “Hur hjälper jag mitt barn”.

  • Hjälpa föräldrarna att få förståelse för och en realistisk bild av barnet eller ungdomens situation.
  • Stödja föräldrarna att öppna upp för att prata med barnen eller ungdomen om förälderns psykiska ohälsa.

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk akutvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Mödra- och barnhälsovård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: Ångest och depression