Skolans systematiska kvalitetsarbete

Skolverkets modell för systematiskt kvalitetsarbete bygger på en cyklisk process med fyra faser som ska ge svar på frågorna ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?”.

Var är vi?
Skolan börjar med att kartlägga nuläget utifrån målen för utbildningen och prioriterade utvecklingsområden. För att kunna beskriva nuläget bör skolan utgå från information som finns i:

• betygsstatistik, sammanställningar av provresultat samt systematiskt genomförda tester av elevernas förmågor
• enkäter ställda till barn och elever och/eller vårdnadshavare av skolan eller andra berörda instanser
• närvarostatistik
• ärenden som inkommit till enhet/huvudman i form av t.ex anmälan av kränkande behandling, klagomål eller skolinspektionsärenden
• dokumentation av kollegialt lärande, arbetssätt, personalkonferenser, undervisningsplaneringar med relevans för undervisningens kvalité
• dokumentation av ställningstaganden som skolan gjort utifrån forskning och beprövad erfarenhet.

Kartläggningen av nuläget bör ge svar på hur:

• elevernas kunskapsutveckling ser ut på grupp-, klass- och skolnivå
• eleverna upplever trygghet och studiero, skolmiljö, undervisningens kvalitet samt sitt välbefinnande
• frånvarostatistiken och statistiken för anmälningsärenden ser ut
• verksamheten arbetar för att bidra till barnens utveckling, lärande och välbefinnande
• verksamheten vilar på forskning och beprövad erfarenhet.

Resultaten ska också kopplas till förutsättningar, arbetsprocesser och organisering av undervisningen.

Vart ska vi?
Utifrån kartläggningen av nuläget görs en analys för att identifiera utvecklingsområden och relevanta insatser i förhållande till de nationella målen.

Analysen bör ge svar på vad i verksamheten som behöver förändras och/eller utvecklas för att stärka skolans arbete med att uppnå målen i skollagen och läroplanerna. Vid behov kan en fördjupad analys genomföras för att få särskild insikt i ett avgränsat utvecklingsområde.

I analysen ingår att

• jämföra, för att hitta skillnader, mönster, tendenser och dra slutsatser om samband och orsaker
• tolka och förklara, för att förstå vilka rimliga förklaringar som finns till resultaten
• problematisera och kritiskt granska det man kommit fram till.

Hur gör vi?
Utifrån analysen tas en plan fram där utvecklingsområden, mål och förväntade effekter formuleras.

Planen bör innehålla:

• förväntade effekter av planerade utvecklingsinsatser
• beskrivning av nya/förändrade arbetssätt och metoder
• på vilket sätt delaktighet säkerställs
• beskrivning av förutsättningar som krävs för genomförande
• beskrivning av relevant vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vid genomförande av planen behöver skolan

• säkerställa att insatsen leder mot planeringens mål
• stämma av prioriteringar för långsiktighet
• kontinuerligt följa upp och vid behov justera planen.

Hur blev det?
För att kunna följa upp måluppfyllelse behöver skolan kontinuerligt skapa underlag för utvärdering och ny nulägesbeskrivning.
Detta kan göras genom att t.ex:

• genomföra fokusgrupper med elever, personal, vårdnadshavare
• kontinuerligt följa upp elevernas resultat, närvaro, välbefinnande och upplevelse av insatsen genom t.ex. statistiksammanställningar eller enkäter
• systematiskt och kontinuerligt dokumentera uppföljningar i förhållande till de nationella målen, genomförda insatser och förväntade effekter.

Det systematiska kvalitetsarbetet är en cyklisk och ständigt pågående process. Utifrån resultaten startar processen om med ny nulägesbedömning.