Tobaksavvänjning – kvalificerat rådgivande samtal

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Behandling och stöd

Tobaksavvänjning – kvalificerat rådgivande samtal

Ett stöd till individer som röker dagligen för att de ska sluta röka eller röka mindre. Syftet är att öka motivationen att sluta röka helt, för att minska risken för kroppsliga sjukdomar.

Målgrupp eller situation

Individer som är i behov av stöd och behandling för att sluta röka, framför allt rökare med särskild risk. Till särskild risk räknas sjukdomar som t.ex. metabolt syndrom, KOL, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, depression, långvarig smärta eller högt blodtryck. Andra riskfaktorer kan vara låg socioekonomisk status, fysisk och kognitiv funktionsnedsättning samt flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda vuxna med särskild risk som röker dagligen kvalificerat rådgivande samtal (prioritet 1).

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut. 

Sammanfattning

Kvalificerat rådgivande samtal i sammanfattning:

  • Rekommendera individen att sätta ett datum för att sluta röka och hjälp hen att förbereda det. Om individen inte vill sätta ett stoppdatum, rekommendera att istället trappa ner.
  • Träffa individen regelbundet (ofta 7–12 träffar). Komplettera gärna med telefonsamtal.
  • Kombinera gärna insatsen med läkemedel.

Kvalificerat rådgivande samtal för tobaksavvänjning kan ges individuellt eller i grupp.

Genomförande

För storkonsumenter av tobak är minskning av tobakskonsumtion en möjlig insats.

Personalen kan få handledning kostnadsfritt via Sluta Röka-Linjen.

Kvalificerat rådgivande samtal är en insats med KBT-inriktning. Metoden inriktas mot de två viktigaste faktorerna som håller fast individen i sitt beroende: nikotinberoendet och vanan. Ett mål är att lindra nikotinabstinensen, ett annat att avbetinga det starka, närmast reflexmässiga sambandet mellan rökning och olika situationer och sinnesstämningar.

Att sluta använda tobak är många gånger svårt och kan ta lång tid. Fokusera på att lyssna aktivt, informera om rekommenderade metoder och försök att stärka individens tilltro till sin egen förmåga. Undvik restriktioner och att komma med “goda råd”.

Individen rekommenderas att sätta ett stoppdatum och förbereda det. De som inte vill sätta stoppdatum kan rekommenderas att trappa ner, gärna med hjälp av läkemedel, vilket har visat sig öka kunna öka motivationen att sluta röka helt längre fram.

Den rekommenderade metoden är densamma för tobaksanvändning genom rökning eller snusning.

Normalt rekommenderas att man träffar individen minst ett par gånger före stoppdagen för att stärka motivationen och lägga upp en plan. Efter stoppdagen bör man ses 1–2 gånger den första veckan och därefter minst en gång per vecka i cirka tre veckor. Efter det glesas träffarna ut. Täta träffar behövs direkt efter stoppdagen eftersom det är svårast i början och den första tiden är avgörande för hur det ska gå. Sammanlagt 7–12 träffar kan vara ett riktmärke för tobaksavvänjning både individuellt och i grupp.

Skräddarsy intensiteten i behandlingen efter individens behov. Komplettera gärna besöken med telefonkontakt. Det gäller att individen har tillräcklig motivation och under lång tid aktivt arbetar för att inte återfalla innan det nya beteendet är fast integrerat. Det kan för många vara ett stort och energikrävande arbete att lära sig hantera livet utan rökning.

Individer med beroende av alkohol och narkotika kan vara i behov av extra stödinsatser för fortsatt tobaksfrihet, eftersom olika typer av beroende kan förstärka eller avlösa varandra.

Hänsyn kan behöva tas till individens kognitiva funktion (till exempel minne, förmåga att sortera information, exekutiv funktion). Information kan behöva ges både muntligt och skriftligt, och upprepas vid flera olika kontakttillfällen.

De flesta behöver göra flera försök under lång tid innan de blir rökfria för gott. Generellt kan man säga att för varje försök ökar chansen att lyckas nästa gång, eftersom man lär sig något på varje försök. Men man kan naturligtvis också bli uppgiven om man inte lyckas sluta röka trots stora ansträngningar.

Kvalificerat rådgivande samtal kombineras vanligen med läkemedel, och det finns flera godkända läkemedel för tobaksavvänjning: nikotinläkemedel, bupropion och vareniklin. Se Stöd för att sluta röka

Att använda tobak ökar aktiviteten i leverns enzymsystem CYP1A2 som metaboliserar många neuroleptika, särskilt klozapin och olanzapin, och minskar koncentrationen i plasma med upp till 50 %. Individer som tar neuroleptika står därför som regel på högre doser. När man slutar använda tobak bör dosen sänkas och ökas igen om individen återfaller. 

Observera att både användning av läkemedel för rökavvänjning och rökstopp kan påverka koncentrationen och effekten av andra läkemedel.

Uppföljning

Efter att ha uppnått tobaksfrihet kan individer med beroende av alkohol- och narkotika vara i behov av stöd för fortsatt tobaksfrihet. Stödet kan ges riktat mot tobaksfrihet eller som en del av insatser för behandling av alkohol- och narkotikaberoende.

Individer med allvarlig psykisk sjukdom behöver ofta mycket stöd under lång tid.

Se även Systematisk uppföljning på individnivå.

Material

Stöd för samtal om tobak, Socialstyrelsen

Rådgivning och tobaksavvänjning i psykiatri, beroendevård och socialtjänstPsykologer mot tobak i samarbete med Läkare, sjuksköterskor och tandvård mot tobak (pdf, ny flik)

Psykologer mot tobak

Sluta Röka-Linjen - för yrkesverksamma, Region Stockholm

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård
  • Yrkesroll: Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Kurator
  • Typ av behandling/stöd: Hälsofrämjande insatser
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår