Personligt ombud

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Behandling och stöd

Personligt ombud

Ett personligt ombud stödjer individer med psykisk funktionsnedsättning i kontakten med myndigheter, omsorgsgivare, vårdgivare och andra aktörer.

Målgrupp eller situation

Vuxna med psykiska funktionsnedsättningar som behöver omfattande och långvariga stödinsatser för att kunna utföra aktiviteter i sin vardag. 

Kunskapsläge

Socialstyrelsens föreskrifter om statsbidrag till verksamhet med personligt ombud, och förordningen om statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud för vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Ett personligt ombud fungerar som ett stöd för individen i kontakten med myndigheter, vårdgivare och andra aktörer. Utifrån individens behov av vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning ska man försöka hitta gemensamma lösningar. För individen fyller det personliga ombudet en funktion som bollplank och diskussionspartner.

Syftet med ett personligt ombud är att individen ska

  • få bättre möjligheter att påverka sin situation och att vara delaktig i samhället
  • kunna leva ett mer självständigt liv och få en förbättrad livssituation
  • få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor
  • få stöd till rättshjälp, rådgivning och annat stöd.

Individer kan själva ansöka om att få stöd av, eller ta kontakt med, ett personligt ombud men har ingen laglig rätt att få det. Ett personligt ombud har tystnadsplikt och för inga journaler. Information om vilka de personliga ombuden är finns på respektive kommuns webbplats. Kontakten är frivillig och kostnadsfri.

Genomförande

Arbetet som personligt ombud innebär att utifrån individens behov av vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning försöka hitta en gemensam lösning mellan olika myndigheter, vårdgivare och andra aktörer som individen behöver ha kontakt med. 

Verksamheten med personligt ombud drivs av kommunerna i syfte att den enskilda ska: 

  • få bättre möjligheter att påverka sin situation och att vara delaktig i samhället
  • kunna leva ett mer självständigt liv och uppnå en förbättrad livssituation
  • få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor, samt rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov.

För att en individ ska kunna få ett personligt ombud krävs att det finns omfattande behov av insatser från flera olika verksamheter. Det krävs inte en diagnos för att få tillgång till ett personligt ombud. Individen kan ha behov av ett personligt ombud om hen till exempel   

  • av olika skäl har dragit sig undan myndighetskontakter
  • får insatser som är för få eller otillräckliga
  • har många insatser som saknar samordning 
  • har olika insatser men inte längre har behov av dem eller anser att de är för omfattande
  • har eller har haft kontakt med olika offentliga system, men som verksamheterna inte anser sig kunna ta hand om.

Individer kan själva söka om att få stöd av ett personligt ombud men har ingen laglig rätt att få det. Verksamheten med personliga ombud är frivillig för kommunerna.

Ett personligt ombud arbetar på uppdrag av individen. Om individen till exempel inte klarar av att ringa sin handläggare på egen hand så kan det personliga ombudet sitta bredvid och använda telefonens högtalarfunktion. Ombudet tar inga egna initiativ som inte individen står bakom.

Personliga ombud ska även verka för att individer med psykisk funktionsnedsättning som grupp ska få bättre livsvillkor. Det görs ofta genom att de personliga ombuden identifierar brister i samhället som påverkar gruppen negativt och rapporterar de till sin ledningsgrupp.

I ledningsgruppen för de personliga ombuden ingår representanter för kommunen, regionens primärvård och psykiatri, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Även patient-, brukar- och anhörigorganisationer erbjuds att delta i ledningsgruppen.

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Kurator, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår