Föra barnen på tal

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Behandling och stöd

Föra barnen på tal

En manualbaserad metod med tillhörande loggbok som ska stödja föräldrar i föräldraskapet.

Målgrupp eller situation

Förälder med psykiska besvär och/eller missbruk som behöver kunskap om hur barn eller ungdomar i familjen påverkas av förälderns ohälsa, och behöver stöd i att möta barnets eller ungdomens behov.

Kunskapsläge

Insatsen bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor

Kompetenskrav

Utbildning i metoden Föra barnen på tal finns. Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Föra barnen på tal är en manualbaserad metod. Det innebär att behandlaren använder en loggbok för att under två tillfällen på ett strukturerat sätt gå igenom barnets eller ungdomens situation tillsammans med föräldrarna.

Genom ökad förståelse och kunskap om hur tillståndet påverkar föräldraskapet och barnet eller ungdomen kan man både stärka föräldrarna och barnets eller ungdomens utveckling.

Genomförande

Föra barnen på tal bygger på att skapa förståelse för hur de psykiska besvären påverkar dels föräldrar och dels barnet eller ungdomen. Samtidigt får föräldern kunskap i hur den kan stödja barnets eller ungdomens utveckling.

Metoden är manualbaserad och innebär att föräldern får hjälp att gå igenom barnets eller ungdomens situation med hjälp av en loggbok. Loggboken kan användas redan under graviditeten för att börja samtala om det kommande föräldraskapet. Samtalen med loggbok som stöd görs vid två tillfällen.

Om föräldrarna har behov och vill fördjupa samtalet om barnen, eller om behandlaren uppfattar ett sådant behov, föreslår man Beardslees familjeintervention.

Kartläggningen av barnets livssituation utgår från barnets olika utvecklingsperioder. Barnets eller ungdomens utveckling och vardagliga situationer gås igenom för att hitta vad som är viktigt och vilket stöd barnet eller ungdomen behöver.

  • Identifiera barnets eller ungdomens styrkor och eventuella sårbarhet.
  • Hur föräldrarna kan stärka och stödja barnet eller ungdomen.

I det andra samtalet ligger fokus på hur förälderns psykiska besvär kan påverka barnet eller ungdomen och hur de som föräldrar kan prata med barnet eller ungdomen om sin ohälsa. Som stöd för samtalet används handboken “Hur hjälper jag mitt barn”.

  • Hjälpa föräldrarna att få förståelse för och en realistisk bild av barnets eller ungdomens situation.
  • Stödja föräldrarna att öppna upp för att prata med barnet eller ungdomen om förälderns psykiska besvär.

Märkning

  • Utförare: Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Psykosociala insatser, Familj- och närståendestöd
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår