Strategier och bemötande för att minska hot och våld

Skadligt bruk/missbruk och beroende

Kommunikation och delaktighet

Strategier och bemötande för att minska hot och våld

Aktivt arbete för att minska hot och våld minskar fysiska ingripanden och tvångsåtgärder, men också personalens utsatthet.

Målgrupp eller situation

Personal som möter individer som kan reagera med aggressivitet och våldsamhet.

Kunskapsläge

Insatsen bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Det förebyggande arbetet bygger till stor del på att skapa trygga och goda relationer mellan individ och personal. Med kunskap om hur olika tillstånd kan yttra sig och metoder för att dämpa aggressioner kan hotfulla situationer ofta förebyggas och antalet tvångsåtgärder minska.

Strategierna lågaffektivt bemötande och interaktivt bemötande handlar båda om hur det egna beteendet påverkar den individ man möter.

Medvetet och aktivt arbete för att förebygga hot och våld bygger bland annat på:

  • kunskap och förståelse för vad som kan ligga bakom ett aggressivt beteende och våld
  • respektfull inställning som präglas av intresse, att lyssna och försöka förstå individens behov
  • att vara väl insatt i verksamhetens rutiner för hur fysiska ingripanden ska genomföras i de fall det är nödvändigt.

All personal bör:

  • Veta vilka rutiner och regler som gäller och varför. De ska också kunna kommuniceras och motiveras för individen. Det förutsätter att det finns genomtänkta rutiner och regler, vilket ledningen huvudsakligen är ansvarig för. Som personal är det viktigt att påtala om rutinerna eller reglerna inte fungerar, bör omarbetas eller inte efterlevs och isåfall förklara varför.
  • Visa intresse, lyssna och försöka förstå individens beteende och behov. Alltid arbeta aktivt för att utveckla goda relationer mellan personal och mellan personal och individer.
  • Ha kunskap om den fysiska miljöns betydelse för riskbeteende.

Personalen bör i dessa situationer:

  • Bemöta irriterade och upprörda individer på ett sätt som lugnar och ger trygghet. T.ex. ställa sig bredvid en individ som är aggressiv istället för framför och prata långsammare och med lägre volym.
  • Bemästra egen stress, rädsla och ilska.
  • Veta om och kunna motivera för sig själv och individen vilka rutiner och regler som finns.
  • Samarbeta med sina kollegor.
  • Försöka förstå varför individen är upprörd eller irriterad och be individer själv föreslå hur situationen kan bli bättre. Ge alternativ.

Lågaffektivt bemötande går ut på att i en potentiell konfliktsituation försöka dämpa sina egna känslouttryck och därigenom hela situationen. Utöver det är det viktigt att:

  • undvika ögonkontakt
  • signalera lugn
  • backa i stället för att svara på aggression
  • försöka avleda individen.

Metoden lågaffektivt bemötande bygger på teorier om affektsmitta och gäller speciellt personer med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar som kan ha svårt att särskilja egna och andras affekter och hantera sina egna känslor. När stressnivån ökar blir de extra känsliga för omgivningens beteende, och då är det ännu viktigare att bemötandet inte är konfronterande eller argt.

Interaktivt bemötande är en träningsmetod i kommunikation och bemötande som är särskilt inriktad på arbete med psykiskt funktionshindrade personer, som på grund av själva funktionsförmågan har svårt med perspektivtagande, planering, initiativ, informationsbearbetning och så vidare.

Metoden innehåller träning i kommunikation i konfliktsituationer. I en särskild form spelar man upp konkreta interaktionsproblem som deltagarna varit med om. Genom att använda konkreta, visuella hjälpmedel så förtydligas vad som händer rent psykologiskt mellan parterna. På det viset underlättas förståelsen för hur det egna och den andres beteende faktiskt påverkar konfliktsituationen och vad det finns för lösningsalternativ.

Som stöd för arbetet med att förebygga och hantera hot och våld finns flera modeller. Några av dem är Bergenmodellen, Termamodellen och Resimamodellen. De fokuserar framför allt på det förebyggande arbetet men innehåller även riktlinjer för hur personalen ska agera vid hot och våldssituationer för att behålla lugnet och förhindra fysisk och psykisk skada.

Grundläggande i alla tre modeller är att personalen arbetar aktivt för goda relationer. Det innebär:

Positiv inställning
Förståelse för patienter med problembeteende och ett humanistiskt och icke-dömande synsätt.

Känslomässig balans
Kontroll över de egna känslorna, speciellt vad gäller ilska och rädsla.

Fungerande ordning
Samarbetsförmåga, organisatoriskt stöd samt tydlighet kring enhetens regler.

Märkning

  • Utförare: Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering), Ekonomiskt bistånd
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår