Delaktighet i vården

Skadligt bruk/missbruk och beroende

Kommunikation och delaktighet

Delaktighet i vården

Insatser ska utgå från individens kompetens kring det egna tillståndet och de individuella förutsättningarna och behoven.

Målgrupp eller situation

​Individer som får insatser från socialtjänsten och/eller hälso- och sjukvården. 

Kunskapsläge

Att vara delaktig i den egna vård och beslut om insatser är en rättighet reglerad i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsättningar.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Så långt det är möjligt ska individen göras delaktig i sin vård och behandling. För att att öka individens kunskap om sitt tillstånd, sina rättigheter och öka känslan av egenmakt tänk på att

  • informera om alternativ av olika behandlings- och stödinsatser
  • tydliggöra individens rättigheter
  • fråga efter individens egna preferenser
  • skapa möjligheter för individen att uttrycka sina synpunkter, önskemål och behov
  • fatta gemensamma beslut om behandling och/eller stödinsatser 
  • involvera individen i vårdplanen och vårdplaneringen.

Ett strukturerat arbete utifrån metoden Delat beslutsfattande är ett sätt för vården och omsorgen att leva upp till lagstiftning om rättigheter, information, delaktighet, samtycke och individuell planering.

Genomförande

Varje individ är expert på sina egna resurser och svårigheter. Därför är det nödvändigt att involvera honom eller henne både i utredningsskedet och vid beslutsfattandet. För att tillgodose individens rätt till delaktighet är det en stor fördel att ha kännedom om den enskildes kognitiva funktion (minne, exekutiv funktion mm). Information kan till exempel behöva anpassas språkmässigt, både muntligt och skriftligt.

Delaktighet i praktiken

För att kunna vara delaktig och utöva självbestämmande behöver varje vård- och omsorgstagare information om den aktuella verksamheten och om rättigheter och skyldigheter. Information behövs också om vad som kommer att hända och om vilka krav som kommer att ställas på honom eller henne. Informationen kan ges skriftligt inför det första mötet med de professionella. Därefter kan vård- och omsorgstagaren behöva få individuellt utformad information om sin problematik, utredning och möjliga åtgärder. Informationen kan ges både skriftligt och muntligt samt vid flera tillfällen. Ett vardagligt och lättfattligt språk är viktigt. På så vis kan vård- och omsorgstagaren få bättre förutsättningar för att bli en medaktör. 

Planera insatser gemensamt

Upprätta planerna för vård- och stödinsatser tillsammans med individen och stäm av att ni är överens om vad som ska göras. Uppmuntra personen att själv fundera över vad han eller hon kan behöva för stöd under processen. Det är viktigt att den professionelle tar reda på om personen förstått all information och vad insatserna innebär. När planen är upprättad får individen med sig en kopia för att kunna läsa även vid senare tillfällen. Se insatserna Vårdplan och Genomförandeplan

Stöd i arbetet med delaktighet

Som stöd för arbetet med delaktighet finns det flera olika metoder och modeller att använda, några exempel är: 

  • SIP, Samordnad individuell plan

Om individen får insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården (och ev fler aktörer) ska en samordnad individuell plan (SIP), upprättas om det finns behov av samordning. Planen formuleras av berörda verksamheter och individ tillsammans och i de fall individen inte motsätter sig det, även i samråd med anhöriga. Planen bidrar också till att integrera insatser, och tydliggöra ansvarsfördelningen. Läs mer under SIP, Samordnad individuell plan

  • Personligt ombud 

Ett personligt ombud arbetar på uppdrag av en individ med långvarig och omfattande psykisk funktionsnedsättning. Ombudet ska ta till vara individens intressen, stärka den enskildes förmåga till inflytande och självständighet i vardagen. Se Personligt ombud.

Metoden kan beskrivas som en process med följande innehåll: 

  • uppmärksamma att ett beslut behöver göras 
  • beskriv och tydliggör deltagarnas roller och ansvar 
  • presentera behandlingsalternativ
  • informera om nytta och riskförhållanden med de olika alternativen
  • undersök patientens förståelse, värderingar och förväntningar
  • identifiera deltagarnas preferenser
  • diskussion
  • fatta ett beslut som alla personer samtycker till
  • planera uppföljning.
Metodens huvudprinciper:
  • Individen ska vara aktivt deltagande i sin behandling
  • Patienten kan bidra med nödvändig information till vården och omsorgen
  • Målet är att alltid fatta gemensamma beslut
  • Individen är en jämlik part och man arbetar tillsammans.
Den professionell behandlarens uppgifter:

Behandlaren ska

  • stödja patientens egen återhämtning
  • vara konsult mer än expert
  • bidra med den information som patienten behöver för att kunna fatta ett beslut
  • förmedla för- och nackdelar med olika behandlingsalternativ
  • värdera patientens kunskap lika högt som sin egen
  • stödja patienten genom processen
  • involvera patientens nätverk.

För att tillgodose individens rätt till delaktighet bör hen få individuellt utformad information om sin problematik, utredning och möjliga åtgärder. Anpassa informationen efter individens kognitiva funktion, till exempel genom att ge den

  • både muntligt och skriftligt
  • skriftligt inför det första mötet
  • vid flera tillfällen
  • på ett vardagligt och lättfattligt språk.

Individen bör få information om

  • den aktuella verksamheten
  • möjliga behandlingar och insatser
  • sina rättigheter och skyldigheter
  • vad som kommer att hända
  • vilka krav som kommer att ställas.
Personligt ombud

Individen kan också få stöd i att ta tillvara på sina intressen och stärka sin förmåga till inflytande genom ett personligt ombud.

Upprätta planerna för vård- och stödinsatser tillsammans med individen och stäm av att ni är överens om vad som ska göras. Planer som används som stöd är:

Uppföljning

Ett sätt att säkerställa delaktighet är att i en individuell plan dokumentera de mål och metoder som överenskommits. Planen kan sedan ligga till grund för uppföljning av målen och de eventuella insatserna.

Material

Om vård och omsorgstagares delaktighet, Socialstyrelsen (pdf, öppnas i nytt fönster) 

Stödmaterial, manualer och exempel för delaktighet i vård- och omsorg för personer med funktionsnedsättningar, Kunskapsguiden

Nätverket NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, för patient-, brukar- och anhörigorganisationer

Så vill vi ha det, Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH (pdf, ny flik)

Arbetssättet shared decision making, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)

Att ge ordet och lämna plats – Vägledning om brukarinflytande inom socialtjänst, psykiatri, missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Tandvård, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Individ- och familjeomsorg, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering), Ekonomiskt bistånd
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår