ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis)

Gå till huvudsidan: Missbruk och beroende

Missbruk och beroende

Kartläggning och utredning

ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis)

Bedömningsmetod för ungdomar med missbruk eller beroende och sociala problem som används i utredning, behandlingsplanering och uppföljning.

Målgrupp eller situation

Ungdomar i åldern 13–21 med missbruk och beroende och som har en social problematik.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda ADAD för att bedöma hjälpbehov för ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem (prioritet 4).

Kompetenskrav

En förutsättning för att få genomföra ADAD-intervjun är att den som utför intervjun är väl förtrogen med intervjuformulär och manual och har gått en särskild utbildning som omfattar minst två dagar.

Sammanfattning

ADAD är en manualbaserad bedömningsmetod för ungdomar med missbruk eller beroende och sociala problem. Den kan användas som underlag i utredningsarbete och vid behandlingsplanering samt som ett utvärderings- och uppföljningsinstrument. Syftet är även att göra ungdomen mer delaktig i sin vård och behandling genom att hen själv får uttrycka sin oro och sitt hjälpbehov. ADAD består av ett antal frågor som rör nio livsområden.

ADAD kan även användas för uppföljning på individ- och gruppnivå.

Genomförande

ADAD-intervjun är uppdelad i nio olika problemområden som tillsammans ger en bred översikt över ungdomens situation och eventuella behandlingsbehov. De nio områdena är: 

  • fysisk hälsa
  • skola
  • arbete
  • fritid och vänner
  • familj
  • psykisk hälsa
  • brottslighet
  • alkohol
  • narkotika.

Intervjun består av ett strukturerat frågeformulär med till största delen fasta svarsalternativ i de nio olika områdena. Förutom att svara på frågorna inom varje problemområde skattar både intervjuare och ungdomen hur mycket hjälp som behövs i varje område. Ungdomen skattar också hur orolig hen är över sina problem i varje problemområde.

ADAD omfattar alltså tre aspekter: ungdomens egen skattning, intervjuarens skattning av allvarlighetsgrad och sammantagen skattning.

Att genomföra en ADAD-intervju tar vanligtvis mellan 60 och 90 minuter. Intervjun bör genomföras vid ett och samma tillfälle. I ett första steg tar intervjuaren enbart hänsyn till ungdomens faktiska problem som de yttrar sig i intervjusvaren. Intervjuaren gör en första bedömning av svårighetsgraden och behovet av hjälp.

I nästa steg är utgångspunkten det preliminära skattningsintervall som gjordes i steg ett. Intervjuaren använder ungdomens svar på skattningsfrågorna för att välja ett slutgiltigt värde från det tidigare gjorda skattningsintervallet. Skattningen ska utgå från ungdomens hjälpbehov.

Man bör återkoppla till individen inom en vecka efter genomförd intervju. Återkopplingssamtalet ger en möjlighet att resonera med ungdomen kring den framtida planeringen och motivationen till förändring. Längden på samtalet kan variera mellan 45 och 60 minuter. Det finns även en manual för återkopplingssamtalet.

Uppföljning

När ADAD genomförs med en hel grupp kan uppgifterna sammanställas för att bilda underlag för bedömning av gruppens behov av insatser. Om samma grupp följs upp kan uppgifterna sammanställas och jämföras. Informationen ger också ett underlag för verksamheters planering och utveckling av vård- och behandlingsinsatser. Det ställer däremot krav på viss systematik i intervjuarbetet, kontroll av bortfall och dokumentation av insatser.

Se även Systematisk uppföljning på individnivå och Systematisk uppföljning på verksamhetsnivå.

Märkning

  • Utförare: Psykiatrisk heldygnsvård, Individ- och familjeomsorg, Psykiatrisk öppenvård, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Sjuksköterska, Kurator, Socialsekreterare | Biståndshandläggare
  • Typ av behandling/stöd: Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: Missbruk och beroende