Familjebehandling för ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem

Skadligt bruk/missbruk och beroende - remissversion

Behandling och stöd

Familjebehandling för ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem

Insatsen innehåller beskrivningar av flera behandlingar som riktar sig till ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem.

Målgrupp eller situation

Ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. 

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda funktionell familjeterapi och multidimensionell familjebehandling (prioritet 3) samt kan erbjuda kort strategisk familjeterapi och multisystemisk terapi (prioritet 4).

Kompetenskrav

Funktionell familjeterapi, multidimensionell familjebehandling och kort strategisk familjeterapi kräver utbildning och certifiering i respektive behandling. För att multisystemisk terapi krävs utbildning och licensavtal med det amerikanska företaget MST Services Inc. 

Sammanfattning

En grupp insatser som riktar sig till familjer med ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Gemensamt för insatserna är att de är utarbetade för ungdomar och deras specifika förutsättningar.

Genomförande

Ungdomar behöver utredas och bedömas noggrant för att behandlingen ska kunna anpassas efter individens unika förutsättningar. Behandlingarna måste också stämma överens med de kognitiva och sociala förutsättningar som generellt gäller under ungdomsåren. Det sociala nätverket är särskilt viktigt under ungdomstiden och behöver därför bli involverat tidigt i behandlingen. Det gäller till exempel familjen och skolan.

Problem med alkohol och narkotika hos ungdomar samspelar ofta med psykiska och sociala faktorer. Vanliga konsekvenser är försämrad skolgång, antisociala och kriminella aktiviteter, psykiska besvär samt utsatthet för våld och övergrepp. Samsjukligheten med psykisk sjukdom är hög. Därför är det nödvändigt att arbeta med integrerad behandling där flera tillstånd behandlas samtidigt. Alla insatser behöver anpassas efter ungdomar och den berörda individen.

Funktionell familjeterapi (FFT) används främst i samband med kriminalitet och riskbruk av alkohol och narkotika. Behandlingsmetoden utgår från en förklaringsmodell där ungdomens problembeteende antas vara kopplat till familjemedlemmarnas närhet eller bristande närhet till varandra. Därför fokuserar metoden i första hand på att förändra familjebeteendet, med mer nära relationer och bättre kommunikation som följd.

På längre sikt är målet att ungdomens utagerande och antisociala beteenden ska upphöra. Det kan till exempel ta sig uttryck genom skolk, konflikter, kriminalitet eller missbruk. I Sverige bedrivs behandlingen med ett hälsofrämjande förhållningssätt vilket innebär att man betonar de resurser som redan finns i familjesystemet.

Funktionell familjeterapi i praktiken

Funktionell familjeterapi delas in i tre faser:

  • Motivationsfasen, där behandlaren skapar en allians med familjen.
  • Beteendeförändringsfasen, där det huvudsakliga arbetet går ut på att lära in nya färdigheter för att kunna hantera olika typer av situationer.
  • Generaliseringsfasen, där beteendeförändringarna stabiliseras för att kunna användas även i framtiden.

Metoden är manualbaserad och brukar bestå av mellan 10 och 20 sessioner, där behandlaren träffar familjen en gång i veckan, antingen på en öppenvårdsmottagning eller i hemmet. Behandlingsmetoden kan även användas inom slutenvården. Ett specifikt och återkommande inslag i behandlingen är positiva omformuleringar, som syftar till att omstrukturera kommunikationen i familjen. Det som redan fungerar i kommunikationen uppmärksammas, förstärks och används mer. Metoden liknar systemisk eller strukturell familjeterapi, som används i högre utsträckning i Sverige.

Det första steget i multidimensionell familjebehandling (MDTF) är att hitta en förståelse för de olika faktorerna som ingår i problemet. En specifik risk- och skyddsprofil tas sedan fram för familjen. Kärnan i behandlingsmetoden är att arbeta både med individerna och med familjen eller kompisgruppen. Arbetet sker i fyra domäner: 

  • Ungdomsdomänen, där fokus ligger på motivation, kommunikation och problemlösningsförmåga hos ungdomen. 
  • Föräldradomänen, där fokus ligger på att engagera föräldrarna i behandlingen, samt där områden som gränssättning och övervakning diskuteras. 
  • Familjedomänen, där arbetet går ut på att minska familjekonflikter, öka den emotionella sammanhållningen och träna på problemlösning. 
  • Den utomfamiljära domänen, som har fokus på att öka familjens kompetens i ungdomens sociala system, till exempel socialtjänst, skola, fritidsaktiviteter och närområde.

Behandlingen är manualbaserad och kan bedrivas på olika platser, i olika sammanhang och med varierande intensitet. Behandlingen kan till exempel ske i hemmet, på institution, i dagvård eller i öppenvård. Generellt kan sägas att frekvensen brukar vara 1–3 sessioner per vecka under 4–6 månader. Varje session varar i 60–90 minuter. Individuell behandling varvas med familjebehandling. Utöver de ordinarie sessionerna hålls även kontakt per telefon, något som ses som en viktig del av behandlingen. Telefonsamtalen fungerar som minisessioner som är motivationshöjande och där bland annat förslag på nya förhållningssätt i olika situationer kan ges.

En MDTF-behandling delas in i 3 faser: allians, beteende och generalisera. I den första fasen är den centrala uppgiften för behandlaren att skapa en allians med de viktiga individerna i ungdomens nätverk (främst föräldrarna) och med ungdomen själv. I den andra fasen är arbetet inriktat på beteendeförändringar, främst gentemot alkohol och narkotika, men även i andra situationer. Problemlösning och beslutsfattande är andra punkter på agendan. Ungdomen får också träna sig på att skapa positiva nätverk och även föräldrarnas agerande/beteende kan behöva modifieras. I den tredje fasen generaliseras de kunskaper och färdigheter som har uppnåtts under behandlingens gång så de även kan gälla i framtida situationer. I det här momentet läggs också grunden för att förändringarna ska upprätthållas över tid.

Kort strategisk familjeterapi (Brief strategic family therapy, BSFT) liknar till viss del systemisk eller strukturell familjeterapi. Inledningsvis arbetar behandlaren genom att iaktta familjens interaktionsmönster och försöka förstå hur ungdomens problembeteende upprätthålls. Områden som studeras är bland annat roller, regler, makthierarkier, emotionell närhet och distans samt konflikthantering. Behandlaren arbetar också med familjemedlemmarnas motivation så att samtliga fullföljer behandlingen.

Verktyg
  • Omstrukturera interaktionsmönster. Familjemedlemmarna uppmuntras att hitta nya beteenden och nya sätt att interagera med varandra.
  • Positiva omformuleringar. Exempelvis kan ilska hos en familjemedlem egentligen vara ett uttryck för omsorg.
  • Öppna stängda system. Uppmana till exempel en familjemedlem att formulera en outtalad konflikt.
  • Omsvängning. Uppmana en familjemedlem att handla tvärtemot det som förväntas.
  • Arbeta med gränser och allianser. Uppmuntra närhet eller distans.
  • Avtriangulering. Hindra en tredje individ från att alliera sig med en individ som befinner sig i konflikt med en familjemedlem.

Behandlingen består av ungefär 16 sessioner och bedrivs en gång i veckan inom öppenvården. Utöver arbetet på sessionerna förväntas familjemedlemmarna arbeta vidare med sina uppgifter hemma.

I multisystemisk terapi (MST) integreras kognitiva, beteendeterapeutiska och familjeterapeutiska tekniker i själva behandlingen. Målet är att påverka alla faktorer som upprätthåller ungdomens problembeteende för att uppnå varaktig förändring. Faktorerna kan finnas hos ungdomen själv, hos föräldrarna, i familjen, i skolan eller hos kompisarna.

Behandlingen i praktiken

Behandlingen inleds med en omfattande bedömning, där djupgående intervjuer genomförs med familjemedlemmarna. Det är för att behandlaren ska få en förståelse för ungdomens utveckling, hur familjen fungerar och andra faktorer som påverkar ungdomen.

Därefter prioriteras vissa områden och delmål upprättas. Det kan till exempel vara att stärka föräldraförmågan genom utbildning i positivt förhållningssätt, öka deltagandet i positiva fritidssysselsättningar, minska ungdomens umgänge med antisociala kompisar eller öka närvaron i skolan.

När delmålen uppnås revideras behandlingsplanen och nya delmål läggs till. Nio behandlingsprinciper ligger till grund för MST, det är bland annat att styrkan och resurserna i familjen ska tas tillvara, att ansvarsfullt beteende ska uppmuntras och att fokus ska ligga på här och nu.

Behandlingen pågår i 4–6 månader och intensiteten kan variera, från flera samtal i veckan till något enstaka telefonsamtal i veckan, allt eftersom familjen och ungdomens behov förändras. Främst bedrivs behandlingen i hemmet eller i närmiljön. Behandlaren ska vara tillgänglig för familjen dygnet runt, sju dagar i veckan.

Märkning

  • Utförare: Psykiatrisk öppenvård, Individ- och familjeomsorg, Familjecentral
  • Yrkesroll: Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Kurator, Socialsekreterare | Biståndshandläggare
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: Missbruk och beroende