Självskadebeteende (utkastversion, beräknas färdigt nov 2019)

Kartläggning och utredning

Samsjuklighet (UTKAST)

Märkning

Skapad: 2019-08-06
Uppdaterad: 2019-08-06
Verksamhetskategori: Förskola/skola/elevhälsa, Hälso- och sjukvård (inkl. kommunal-), Socialtjänst
Befattning: Arbetsterapeut, Barnskötare/Dagbarnvårdare, Behandlare (enl. SoL/Lss), Daglig verksamhet/sysselsättning, Dietist, Elevassistent, Fritidspedagog, Fysioterapeut, Kurator, Logoped, Läkare, Lärare, Personligt ombud, Psykolog, Psykoterapeut, Sjuksköterska, Skötare, Specialpedagog, Stöd i och till arbete/utbildning (soc.), Tandvårdsprofession, Undersköterska
Samordnad insats: Nej
Åtgärdsområde: Förebyggande åtgärder, Kirurgi och andra invasiva åtgärder, Läkemedelsrelaterade åtgärder, Omvårdnad, Palliativ vård, Psykologiska och psykosociala åtgärder, Rehabilitering, Samverkan och organisation inom vård och omsorg, Uppföljande åtgärder, Utbildning för patienter, brukare och närstående, Utredning och diagnostik, Andra medicinska åtgärder, Andra sociala insatser
Fas/stadie: Prodromal, Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
Åldersgrupp: Barn, Ungdom, Unga vuxna, Vuxna, Äldre
Svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår

Kort beskrivning

Individer med självskadebeteende möter ofta kriterier för andra psykiatriska syndrom såsom oro/ångest, förstämningssyndrom, ätstörning, neuropsykiatriska funktionshinder eller personlighetssyndrom.

Syfte

Insatsen syftar till att öka kunskap om samsjuklighet vid självskadebeteende

Kunskapsläge

Forskning visar att ca 90% av ungdomar (1) och ca 70% av vuxna (2) som söker vård för självskadebeteende möter kriterier för åtminstone en psykiatrisk diagnos. Bland individer som inte söker vård är kunskapen mer begränsad, men visar på ett liknande om än mindre utbrett mönster (3).

Innehåll, kortfattat

Samsjuklighet med psykiatriska syndrom är vanligt hos individer med självskadebeteende. Forskning visar att ca 90% av ungdomar (1) och vuxna (2) som söker vård för självskadebeteende möter kriterier för åtminstone en psykiatrisk diagnos. Ca 50% uppfyller kriterier för minst två samtidiga psykiatriska diagnoser. Bland individer som inte söker vård är kunskapen mer begränsad, men studier visar på liknande mönster, med förhöjd risk för samtidig psykiatrisk problematik, om än i lägre grad (3). 

De vanligaste diagnoserna är:

  • Depression
  • Något ångestsyndrom (generaliserad ångest, paniksyndrom, social fobi)
  • Posttraumatiskt stressyndrom
  • Missbruk (nikotinmissbruk vanligast bland unga, och alkoholmissbruk vanligast bland vuxna)
  • Något personlighetssyndrom (emotionell instabilitet, fobisk eller paranoid personlighetssyndrom)
  • Ätstörning

 

Innehåll, fördjupat

Över 90% av individer som söker vård för självskadebeteende (akutvård eller psykiatrisk vård) har en samtidig psykiatrisk diagnos. Bland de som inte sökt vård för självskada är det också vanligt, om än inte lika vanligt med psykiatriska syndrom. Psykiatrisk samsjuklighet tycks vara lika vanligt bland män som bland kvinnor, även om män i högre grad har missbruksproblem och kvinnor i högre grad diagnosticeras med ätstörning och posttraumatiskt stressyndrom. 
Samsjuklighet med personlighetssyndrom (framförallt emotionell instabilitet) är också vanligt och förekommer bland ca 20-50% i kliniska grupper.

Således är det av vikt att kartlägga psykiatrisk problematik vid utredning och bedömning av en individ med självskadebeteende.

 

Länkar

Referenser

(1) Nock MK, Joiner TE, Gordon KH, Lloyd-Richardson E, Prinstein MJ. Non-suicidal self-injury among adolescents: diagnostic correlates and relation to suicide attempts. Psychiatry Res. 2006 Sep 30;144(1):65–72.
(2) Haw C, Hawton KKE, Houston K, Townsend E. Psychiatric and personality disorders in deliberate self-harm patients. The British Journal of Psychiatry. 2001 Jan;178(1):48–54.
(3) Kiekens G, Hasking P, Claes L, Mortier P, Auerbach RP, Boyes M, et al. The DSM-5 nonsuicidal self-injury disorder among incoming college students: Prevalence and associations with 12-month mental disorders and suicidal thoughts and behaviors. Depress Anxiety. 2018 Apr 26;35(7):629–37.
(4) Zetterqvist M. The DSM-5 diagnosis of nonsuicidal self-injury disorder: a review of the empirical literature. Child Adolesc Psych Ment Health. BioMed Central; 2015 Sep 3;:1–13.