Självskadebeteende

Kartläggning och utredning

Kartläggning och utredning av suicidrisk

Gå till huvudsidan: Självskadebeteende

Kartläggning och utredning av suicidrisk

Självskadebeteende med suicidavsikt behöver utredas och handläggas skyndsamt och på ett annat sätt än icke-suicidal självskada.

Målgrupp eller situation

Insatsen riktar sig till individer med både lindrigt, måttligt och omfattande självskadebeteende då individer med självskadebeteende kan ha en kroniskt förhöjd suicidrisk. Självskadebeteende med och utan suicidavsikt kan variera inom en individ och över tid, varför gränsdragningen mellan dessa företeelser kan vara svår.

Kunskapsläge

Det finns lågt vetenskapligt stöd för att användandet av strukturerade skattningsskalor av suicidrisk kan identifiera framtida självmordsförsök eller fullbordat suicid. Däremot är de viktiga som samtalsstöd och informationsinhämtande vid analys av det aktuella suicidförsöket.

Självskadebeteende med och utan suicidavsikt kan variera inom en individ och över tid, varför gränsdragningen mellan dessa företeelser kan vara svår. Således behöver man fråga den självskadande individen om avsikten var att ta livet av sig, eller att hantera en smärtsam känsla/relationssituation eller annat.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning. 

Sammanfattning

Suicidtankar och impulser är vanligt hos individer med självskadebeteende. Om självskadebeteendet genomförts i syfte att ta sitt liv, oavsett omfattning, behöver detta omedelbart utredas och bedömas avseende aktuell suicidrisk, kartläggning av risk- och skyddsfaktorer, samt en analys av utlösande händelser för den aktuella krisen.

Att genomföra en strukturerad bedömning av risk för att individen ska utföra en suicidhandling genom att

  • systematisk inhämta relevant information kring individens livssituation och bakgrund
  • bedöma individens psykiska status och symtom
  • värdera risken för suicidhandling utifrån
    • inhämtade uppgifter
    • psykisk status och symtom
    • kända risk- och skyddsfaktorer
  • dokumentera värdering av risken.

Genomförande

Suicidförsök definieras av Socialstyrelsen som ett “Livshotande eller skenbart livshotande beteende i avsikt att sätta sitt liv på spel eller göra intryck av en sådan avsikt, som inte leder till döden”. Suicidförsök ska bedömas noggrant hos individer med självskadebeteende, då både självskada med suicidavsikt ofta förekommer tillsammans med självskada utan suicidavsikt (se Bakgrund om tillståndet). En väl genomförd bedömning där individen får berätta om vad som utlöst den aktuella krisen, är en krisintervention i sig (se Processtöd för psykiatri: suicidnära patienter). Strukturerade suicidrisk- bedömningsinstrument (se under “Länkar”) kan användas som stöd för ett sådant samtal.

Suicidrisken hos en person varierar över tid och påverkas av faktorer som vården ofta saknar inflytande över. Tankar på och planering för suicid kan ha funnits länge, men själva suicidhandlingen är ofta impulsstyrd. Det gör att också en välgjord och omfattande bedömning av suicidrisk kan slå fel.

En noggrann suicidriskbedömning inkluderande bedömning av symtom, psykologiska faktorer och livssituation ökar möjligheten att stödja individen under de perioder då suicidrisken är hög. Det är viktigt att skapa en god kontakt med patient och närstående under samtalet.  Det finns flera statistiska riskfaktorer för suicid som är nödvändiga att känna till och sedan värdera tillsammans med övrig information i situationen.

Diagnostik och utredning

Aktuella och tidigare suicidtankar och impulser bör kartläggas hos vuxna/unga vuxna med strukturerade suicidrisk bedömningsinstrument och suicidstegen (se under “Länkar”) i kombination med ett öppet samtal där den suicidala individen får berätta om den utlösande krisen. Frågor att ställa bör fokusera på risk och skyddsfaktorer, förlopp över tid, personens särskilda livserfarenhet och personliga egenskaper samt det aktuella livssammanhang som individen befinner sig i (exvis Riskhanteringsplan eller händelseanalys, under "Länkar")

Vanliga riskfaktorer vid suicidalitet:

  • Psykisk ohälsa, såsom depression, bipolär sjukdom, personlighetssyndrom, missbruk, psykossjukdom
  • Erfarenheter av tidigare suicidalt beteende hos sig själv, familj eller andra
  • Ensamhet och bristande socialt nätverk
  • Manligt kön
  • Plötsliga kriser, t ex utlöst av negativa besked, förluster, relationskonflikter, separationer
  • Traumatiska livshändelser, sexuella övergrepp, mobbning, våld, flykt
  • Identifiera sig som HBTQ-person
  • Erfarenhet av eget eller andras våld (i familjen, eller i annan social situation)
  • Tillgång till vapen, läkemedel och andra medel som kan användas vid suicidförsök

I kontakt med personer som kan ha en ökad suicidrisk är det betydelsefullt att samtala i lugn och ro. Fråga individen om det finns tankar på att ta livet av sig men även vad som avhåller från detta (skyddsfaktorer). Ibland är det lämpligt att förstärka skyddande faktorer, exempelvis genom att fråga en person om vad det skulle innebära för närstående om individen tog sitt liv. Informera om att det är vanligt med tankar på suicid i samband med exempelvis depression men att det kommer att ändra sig igen. Motivera till att involvera närstående när så är möjligt.

Exempel på frågor att ställa

  1. Har du tänkt att det skulle vara bättre om du var död?
  2. Har du tänkt att du skulle skada dig på något sätt?
  3. Har du övervägt att ta ditt liv?
  4. Har du funderat på hur du skulle gå till väga för att ta ditt liv?
  5. Har du gjort aktiva förberedelser för att ta ditt liv?
  6. Har du någon gång gjort ett självmordsförsök? Hur gjorde du då?

Identifiera allvarlighetsgrad av suicidförsöket (använd även strukturerade bedömningsinstrument se under “Länkar”):

Suicidal intention

  • Vilja att dö
  • Vilja att göra ett aktivt suicidförsök
  • Varaktighet av suicidtankar
  • Frekvens av suicidtankar
  • Suicidal planering
  • Praktiska förberedelser för suicid
  • Avskedsbrev eller annan skriftlig kommunikation
  • Muntlig suicidal kommunikation

Suicidförsök

  • Aktuellt
  • Tidigare
  • Antal
  • Hög suicidavsikt till exempel genom val av metod eller noggrann
    planering för att undgå upptäckt

Identifiera skyddande faktorer såsom:

  • Ett gott stöd i parrelationen, familjen eller hos andra närstående
  • Förmåga att skapa och vidmakthålla nära relationer
  • Personliga värderingar som motstånd mot suicidhandling eller religiös tro
  • Rädsla för kroppslig skada vid suicidhandling
  • Förmåga att uthärda psykisk smärta
  • Omsorg om barn, familjemedlemmar eller andra

Material

Information, kunskapsstöd, diskussionsmaterial och filmer rörande bemötande och vård av individer med självskadebeteende
www.nationellasjalvskadeprojektet.se (Nationella självskadeprojektet)
Kunskapsguiden om självskadebeteende (Socialstyrelsen)

Material för bedömning av suicidrisk:
Utredning av suicidnära patienter
Suicide Intention Scale, SIS
Columbia Självmordsbenägenhet bedömningsskala

Material för att upprätta en krisplan:
Riskhanteringsplan

Exempel på telefonlinjer att hänvisa till:

Informationsmaterial för individen själv och närstående/anhöriga:

Märkning

  • Verksamhetsgren: Primärvård | Första linje, Mödra- och barnhälsovård, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Kommunal hälso- och sjukvård
  • Yrkesgrupper: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Kurator, Psykoterapeut
  • Samordnad insats: Nej
  • Behandlings- eller stödinsats: Behandlings- och stödförlopp, Anpassning | Hjälpmedel, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering)
  • Fas/stadie (av tillstånd): Prodromal, Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Funktionsnivå: Lätta problem,Måttliga problem,Stora problem