Självskadebeteende (testperiod 20 april - 20 maj)

Behandling och stöd

Riskhanteringsplan (UTKAST)

Märkning

Skapad: 2019-04-10
Uppdaterad: 2019-05-02
Verksamhetskategori: Hälso- och sjukvård, Socialtjänst
Verksamhet: Primärvård, Psykiatrisk akutsjukvård, Psykiatrisk specialistvård, sluten, Psykiatrisk specialistvård, öppen, Somatisk akutsjukvård, Somatisk specialistvård, sluten, Somatisk specialistvård, öppen, Tandvård, Familjecentral, Beroendevård, Boende/stöd i boende, Försörjningsstöd, Hemtjänst, Social barn- och ungdomsvård, Ungdomsmottagning, Arbete/sysselsättning
Befattning: Arbetsterapeut, Behandlare (enl. SoL/Lss), Daglig verksamhet/sysselsättning, Elevassistent, Fritidspedagog, Fysioterapeut, Kurator, Läkare, Lärare, Personligt ombud, Psykolog, Psykoterapeut, Sjuksköterska, Skötare, Stöd i och till arbete/utbildning (soc.), Stöd i och till boende, Undersköterska, Vårdbiträde
Samordnad insats: Nej
Åtgärdsområde: Förebyggande åtgärder
KVÅ-kod: AU123
Fas/stadie: Prodromal, Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
Åldersgrupp: Barn, Ungdom, Unga vuxna, Vuxna, Äldre
Svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår

Kort beskrivning

En riskhanteringsplan innehåller en beskrivning av risk- och skyddsfaktorer samt en krisplan för individen med självskadebeteende.

Syfte

Att minska risk för framtida självskada.

Indikation (målgrupp, situation)

För individer som nyligen självskadat eller har självskadeimpulser. För individer med samtidig suicidrisk kan andra åtgärder behöva vidtas, se (Kartläggning och utredning av självskadebeteende med självmordsavsikt). Insatsen kan både ges till individer utan aktuell behandling och till individer med pågående behandling inom psykiatri eller primärvård.

Kunskapsläge

Insatsen bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor. 

Insatsen baseras på klinisk erfarenhet, och är ett lämpligt arbetsredskap i mötet med en individ med icke-suicidalt självskadandebeteende.

Kompetenskrav

Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården, elevhälsan eller socialtjänsten.

Innehåll, kortfattat

Personalen och individen arbetar tillsammans fram en vårdplan, i vilken en riskhanteringsplan ingår. Denna ska innehålla en beskrivning av sårbarhets- och skyddsfaktorer för framtida självskadebeteende samt en krisplan.

Innehåll, fördjupat

Riskhanteringsplan

Riskhanteringsplanen ska dokumenteras i vårdplanen. I riskhanteringsplanen bör personalen tillsammans med den självskadande individen, identifiera specifika risk-och skyddsfaktorer som kan öka respektive minska riskerna förknippade med icke-suicidalt självskadebeteende.

Strukturerade bedömningsinstrument eller skattningsskalor kan vara en god hjälp för att göra en självskadeanamnes men kan inte ensamt utgöra underlaget för att förutsäga framtida risk för självskada. Skattningsskalorna (se Kartläggning och utredning) kan med fördel användas som stöd för anamnesen och då i syfte att kartlägga risk och skyddsfaktorer som bör kompletteras med hur riskerna ska hanteras.

Tillsammans med vårdplanen (se Kommunikation och delaktighet) utgör det här grunden för riskhanteringsplanen.

Riskfaktorer att kartlägga är:

  • Metod och frekvens för aktuellt och tidigare självskadebeteende
  • Aktuell och tidigare självmordsavsikt
  • Tidigare självmordsförsök
  • Suicid inom familj/släkt
  • Psykiatrisk sjukdom och hur den relaterar till självskadebeteendet
  • Personliga och sociala omständigheter/ negativa känslor eller förändringar i relationer som föregått självskadebeteendet
  • Specifika riskfaktorer kopplade till aktuellt och tidigare självskadebeteende.
  • Relationer som kan innebära hot och leda till förändring av risken
  • Riskfaktorer/sårbarheter i nuet och på lång sikt som kan påverka förmågan att stå emot självskadetankar, beteende och impulser är  t.ex brist på sömn, lågt energiintag och hormonell påverkan.

Skyddsfaktorer att kartlägga är:

  • Copingförmåga: Förmågan att hantera emotionell instabilitet och självskadeimpulser. Vilka strategier har individen att ta till för att begränsa eller undvika självskadebeteende eller minska faktorer som utlöst självskadebeteendet?
  • Viktiga relationer som kan fungera stödjande och minska risken för självskadebeteende på kort och lång sikt.
  • Hopp inför framtiden; intressen, planer, drömmar både nu och i framtiden
  • Ansvar gentemot barn, familj, husdjur eller andra som individen inte skulle överge.
  • Beredskap att skapa och följa en krisplan, med för individen möjliga strategier för egenvård och kontaktväg om dessa inte fungerar
  • Mentalisering, tankeflexibilitet, förmåga att skifta perspektiv

Krisplan

Att arbeta fram krisplanen sker i samarbete mellan personalen och individen med självskadebeteende, samt anhöriga/närstående om möjligt. Alla inblandade behöver uttryckligen åta sig att följa krisplanen. Finns flera vårdgivare och huvudmän bör krisplanen vara gemensam (se Samordnad individuell plan), utifrån ett patientcentrerat perspektiv. Krisplanen behöver vara tillgänglig för både individen med självskadebeteende och vårdpersonalen.

En krisplan är personlig och behöver utformas efter individens behov och vad som är effektivt för just den här individen.

Krisplanen ska innehålla:

  • Strategier för egenvård, andra beteenden/aktiviteter än självskadebeteende för att hantera krissituation (Se under “Material”)
  • De alternativa beteendena/aktiviteterna bör rangordnas utifrån var i ett krisförlopp de är lämpliga för individen att använda.
  • Hur individen akut får tillgång till hjälp när egenvård inte är tillräckligt. Exempelvis namn och telefonnummer till de personer man kan att be om hjälp, men också kontaktuppgifter till t.ex. sjukvård och boendestödjare.

Länkar

http://www.shedo.se/stod/fardighetslista/

Riskhanteringsplan, nationella självskadeprojektet

Referenser

NICE. (2012). Self-Harm: Longer-Term Management. Leicester (UK): National Institute for Health and Clinical Excellence: Guidance. Available at www.nice.org.uk/guidance/CG133

Uppföljning

Uppföljning och eventuell uppdatering av risk- och krisplan bör ske regelbundet under pågående behandling/uppföljande insats.

För individer som har stöd och förebyggande insatser bör tät uppföljning ske initialt för att tidigt upptäcka om självskadandet upprepats.