Insatser vid akutvård

Gå till huvudsidan: Självskadebeteende

Självskadebeteende

Behandling och stöd

Insatser vid akutvård

Bemötande har en stor betydelse för om individen söker eller undviker vård fortsättningsvis. Vid behov ska man remittera/lotsa till primärvård eller psykiatri.

Målgrupp eller situation

Insatsen riktar sig till all personal som möter individer som akut vårdas i samband med självskadebeteende. Individen kan reagera med aggressivitet, stark ångest, intensiv nedstämdhet, suicidala gester eller annat utagerande beteende.

Kunskapsläge

Självskadebeteende kan väcka negativa känslor hos vårdpersonal. Det är viktigt med en vänlig men professionell hållning vid vård av självskadande individer. 

Insatsen är lagstadgad och bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor.

Kompetenskrav

Insatsen riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal (prehospitalt alternativt inom ambulanssjukvård), jourcentraler, närakuter, akutmottagningar, akut- och intensivvårdsavdelningar. Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning.

Sammanfattning

Attityder och bemötande av individer som självskadat kan påverka individens behandlingsutfall och prognos på sikt. Det kan även ha betydelse för om individen söker, alternativt undviker söka hälso- och sjukvård vid framtida behov.

Genomförande

Självskadande handling kan vara med eller utan självmordsavsikt (se Bakgrund om tillståndet). Självskadebeteende utan självmordsavsikt är handlingar där individen avser att tillfoga sig själv skada, ofta för att komma bort från en smärtsam känsla, rusande tankar eller relationskonflikter.

Individen berättar eller är själv inte alltid medveten om att den har ett självskadebeteende. Tecken på självskadebeteende kan vara att individen har:

  • skurit sig
  • rispat sig
  • bränt sig
  • slagit sig
  • överdoserat läkemedel/och alkohol eller
  • svalt farliga ämnen och föremål.
  • Ge adekvat omsorg och somatisk vård.
  • Fråga individen om avsikten med självskadan. Om individen har skadat sig med självmordsavsikt, se Strukturerad klinisk bedömning vid suicidrisk
  • Det är viktigt Stöd vid suicidtankar - hälso- och sjukvård att den självskadande individen är informerad om och delaktig i beslutet om eventuellt lotsning/remittering till Primärvård/Specialistpsykiatri, se Kommunikation och delaktighet 
  • Det finns ingen evidens för läkemedelsbehandling mot självskadebeteende, se Läkemedelsbehandling
  • Det finns psykologisk behandling som hjälper mot självskadebeteende. Hänvisa till befintlig öppenvårdskontakt om sådan finns. Annars hänvisa patienten vidare. Beroende av självskadebeteendets omfattning kan den ges på Primärvårdsnivå alternativt inom Specialistpsykiatrin, se Vårdnivå och Allmänt om behandling.

Individen kan vara hjälpt av Självskadechatten som drivs av anhörigföreningen Shedo.

Ett gott bemötande av individer som självskadat minskar risken att individen drar sig undan från sjukvård och behandling, se Bemötande.

Hjälpsamma strategier för samtal om självskada bör baseras på följande:

Acceptera den andres reaktioner genom att få individen att känna sig sedd och förstådd. Bekräfta det lidande du uppfattar hos individen som skadat sig själv. Fokusera på det du kan ha förståelse för och kan bekräfta, och be individen förklara det du inte förstår.

Acceptera dina egna reaktioner genom att ta din egen upplevelse av situationen i beaktande. Var tydlig och uppriktig utan att beskylla individen med självskadebeteende för dina känslomässiga reaktioner. Utgå från att individen vill ha hjälp och att individen gör så gott den kan.

Förändra genom att uppmuntra nya/alternativa förhållningssätt och beteenden. Ge hopp och rikta fokus mot andra fungerande sätt att hantera känslor/relationer. Det går att ha ett intensivt lidande och hantera det på andra sätt än att skada sig själv.

För stöd i att bemöta anhöriga och närstående, se Bemötande av vårdnadshavare/närstående till individer med självskadebeteende

Uppföljning

Individer med självskadebeteende ska remitteras/lotsas till primärvård eller psykiatri, se Vårdnivåer.

Material

Resurser för individer med självskadebeteende:

Självskadechatten, SHEDO

Resurser för anhöriga/närstående:

Nationella självskadeprojektets rekommendationer för bemötandeNationella självskadeprojektet

Stöd för närstående, SHEDO

Stöd för anhöriga till personer med självskadebeteende, 1177

Självskadebeteende, barn- och ungdomspsykiatrinBUP Stockholm

Exempel på telefonlinjer att hänvisa till:

Märkning

  • Utförare: Psykiatrisk akutvård, Somatisk akutvård
  • Yrkesroll: Läkare, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde
  • Typ av behandling/stöd: Omsorg | Omvårdnad
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår