Självskadebeteende (utkastversion, beräknas färdigt nov 2019)

Behandling och stöd

Emotionsregleringsbehandling i grupp, ERGT (UTKAST)

Märkning

Skapad: 2019-04-10
Uppdaterad: 2019-07-22
Verksamhetskategori: Hälso- och sjukvård (inkl. kommunal-)
Verksamhet: Psykiatrisk specialistvård, sluten, Psykiatrisk specialistvård, öppen
Befattning: Kurator, Läkare, Psykolog, Psykoterapeut, Sjuksköterska, Skötare, Undersköterska
Samordnad insats: Nej
Åtgärdsområde: Förebyggande åtgärder, Omvårdnad, Psykologiska och psykosociala åtgärder, Samverkan och organisation inom vård och omsorg, Utbildning för patienter, brukare och närstående, Utredning och diagnostik, Andra sociala insatser
KVÅ-kod: DU015
Fas/stadie: Prodromal, Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
Åldersgrupp: Unga vuxna, Vuxna, Äldre
Svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår

Kort beskrivning

ERGT är en 16-veckors tilläggsbehandling specifikt inriktad på att minska självskadebeteende. ERGT ges som ett tillägg till ordinarie vårdkontakt.

Syfte

Insatsen syftar till att öka kunskap om och färdigheter i känsloreglering, för att därmed minska behovet av självskada för att hantera känslor.

Indikation (målgrupp, situation)

Insatsen riktar sig till vuxna individer som självskadar och som gör det i syfte att hantera svåra känslor. ERGT kan både ges till individer med och utan annan aktuell behandling. Den skall inte erbjudas till individer som redan går i behandling med fokus på känsloreglering och självskada såsom Dialektisk beteendeterapi eller Mentaliseringsbaserad terapi. Samsjuklighet med depression, ångest eller andra psykiatriska syndrom är inte ett hinder för deltagande i emotionsreglerande behandling vid självskadebeteende. Däremot saknas stöd för att insatsen hjälper vid stereotypt självskadebeteende som vid autismspektrumstörningar, skinpicking eller vid trichotillomani.

Kunskapsläge

Studier på individer med upprepat självskadebeteende och drag av emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) indikerar att ERGT kan minska självskadebeteende, impulsiva destruktiva beteenden, depression och ångest samt öka förmåga till känsloreglering och ökad livskvalitet (1-3, 6). En svensk utprovning av metoden visade goda resultat i linje med tidigare genomförda amerikanska studier (4-5)
Emotionsreglerande behandling i grupp har också visat goda effekter på andra impulsiva och destruktiva beteenden, depression, ångest, stress, relationsproblem och livskvalitet hos individer med självskadebeteende och EIPS (eller drag av detta) (1-6).

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning. Leg. psykolog eller leg. psykoterapeut med relevant psykoterapiinriktning, eller hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med relevant inriktning under kvalificerad handledning

  • Insatsen ges inom psykiatri
  • Insatsen utförs i par (två terapeuter)
  • Rekommenderad kunskap/ erfarenhet inom: kognitiv beteendeterapi (KBT), emotionsreglerande behandling, beteendeanalys, dialektisk beteendeterapi (DBT), acceptance and commitment therapy (ACT), EIPS och självskadebeteende.
  • Rekommenderad utbildning: grundutbildning i emotionsreglerande behandling i grupp (ERGT-utbildning)

Innehåll, kortfattat

Komponenter i emotionsreglerande behandling vid självskadebeteende (ERGT):

  • Psykoedukation och motivationsarbete kring självskadebeteendets för- och nackdelar
  • Psykoedukation om känslor
  • Övningar i att bli mer medveten om och bättre förstå och acceptera känslor
  • Psykoedukation om den paradoxala effekten av att försöka kontrollera känslor
  • Övningar i att vara villig att ha känslor, även de smärtsamma
  • Strategier för att reglera känslors intensitet och varaktighet
  • Strategier för att hantera impulsiva beteenden
  • Psykoedukation om och övningar i att identifiera sina värden i livet och att röra sig mot dem

Innehåll, fördjupat

Insatsen är avsedd att ges som tillägg till sedvanlig behandling (kontakt med läkare, psykolog, sjuksköterska eller liknande) i psykiatrisk öppenvård i syfte att minska självskadebeteende. Insatsen ges i grupp och är 16 sessioner lång. Sessionerna innehåller såväl psykoedukation som övningar i grupp, och hemuppgifter mellan sessionerna utgör en viktig del av behandlingen. Innehållet är följande:

  • Vecka 1: fokus på självskadebeteende och dess funktion; deltagarna får hjälp med att identifiera funktionen hos sitt eget självskadebeteende
  • Vecka 2-6: arbete på ökad medvetenhet om emotioner och deras funktionalitet. Deltagarna får bl.a. lära sig att emotioner ger viktig information om omgivningen som kan tjäna som vägledning för beteende och val av handlingssätt. De får också hjälp att förbättra sin förmåga att identifiera, benämna och differentiera mellan emotionella tillstånd, liksom också att lära sig vilken typ av tankar, kroppssensationer och handlingstendenser som är förknippade med olika typer av emotioner.
  • Vecka 7-8: fokus på konsekvenser av att acceptera respektive att undvika emotioner.
  • Vecka 9-10: strategier för emotionsreglering och impulskontroll.
  • Vecka 11-14: identifikation och klargörande av värderade riktningar i livet (de saker i livet som har betydelse och upplevs som meningsfulla för individen), samt hur man kan handla i enlighet med dessa riktningar.
  • Vecka 15-16: Fokus på avslut och vidmakthållande av känsloregleringsfärdigheterna efter avslutad behandling.

Länkar

Skattningsskalor för bedömning och upptäckt av självskadebeteende:
DSHI och ISAS: skattningsskalor för självskadebeteende

Referenser:
(1) Gratz, K. L., & Gunderson, J. G. (2006). Preliminary data on an acceptance-based emotion regulation group intervention for deliberate self-harm among women with borderline personality disorder. Behavior Therapy, 37(1), 25–35. http://doi.org/10.1016/j.beth.2005.03.002

(2) Gratz, K. L., & Tull, M. T. (2011). Extending research on the utility of an adjunctive emotion regulation group therapy for deliberate self-harm among women with borderline personality pathology. Personality Disorders, 2(4), 316–326. http://doi.org/10.1037/a0022144

(3) Gratz, K. L., Tull, M. T., & Levy, R. (2014). Randomized controlled trial and uncontrolled 9-month follow-up of an adjunctive emotion regulation group therapy for deliberate self-harm among women with borderline personality disorder. Psychological Medicine, 44(10), 2099–2112. http://doi.org/10.1017/S0033291713002134

(4) Sahlin, H., Bjureberg, J., Gratz, K. L., Tull, M. T., Hedman, E., Bjärehed, J., et al. (2017). Emotion regulation group therapy for deliberate self-harm: a multi-site evaluation in routine care using an uncontrolled open trial design. BMJ Open, 7(10), e016220. http://doi.org/10.1136/bmjopen-2017-016220

(5) Sahlin, H., Bjureberg, J., Gratz, K. L., Tull, M. T., Hedman-Lagerlöf, E., Bjärehed, J., et al. (2018). Predictors of improvement in an open-trial multisite evaluation of emotion regulation group therapy. Cognitive Behaviour Therapy, 59(20), 1–15. http://doi.org/10.1080/16506073.2018.1509119

(6) Kunskapsöversikt behandling vid självskadebeteende (Nationella självskadeprojektet)

 

Uppföljning

Kontinuerlig skattning av frekvens av självskadebeteende bör göras med skattningsskalor (se t ex DSHI-9, Bjärehed, J., & Lundh, L.G. 2008). Frekvens av självskadebeteende bör skattas åtminstone en gång per månad, helst i samband med mottagningsbesök. Då självskadebeteende är en stark riskfaktor för framtida suicidförsök är det viktigt med kontinuerlig monitorering av självskadebeteende och livslust (se t ex MADRS-9).