Självskadebeteende (utkastversion, beräknas färdigt nov 2019)

Behandling och stöd

Dialektisk beteendeterapi, DBT (UTKAST)

Märkning

Skapad: 2019-04-10
Uppdaterad: 2019-05-23
Verksamhetskategori: Hälso- och sjukvård (inkl. kommunal-)
Verksamhet: Psykiatrisk specialistvård, sluten, Psykiatrisk specialistvård, öppen, Beroendevård
Befattning: Kurator, Läkare, Psykolog, Psykoterapeut, Sjuksköterska, Skötare
Samordnad insats: Nej
Åtgärdsområde: Förebyggande åtgärder, Omvårdnad, Psykologiska och psykosociala åtgärder, Uppföljande åtgärder, Utbildning för patienter, brukare och närstående, Utredning och diagnostik, Andra sociala insatser
KVÅ-kod: DU021
Fas/stadie: Prodromal, Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
Åldersgrupp: Barn, Ungdom, Unga vuxna, Vuxna
Svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
Funktionsnivå: Lätta problem, Måttliga problem, Stora problem

Kort beskrivning

DBT är en behandling som syftar till att öka sociala, emotionella och kognitiva färdigheter i syfte att minska emotionell instabilitet och självskadebeteende.

Syfte

Insatsen syftar till att öka kunskap om och färdigheter i känsloreglering, relationsfärdigheter, medveten närvaro och krisfärdigheter för att minska risk för suicidal och icke-suicidal självskada samt öka livskvalitet och känslomässig stabilitet.

Indikation (målgrupp, situation)

Insatsen riktar sig både till vuxna med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)/borderline personlighetssyndrom (BPS) och ungdomar med drag av EIPS/BPS (DBT-A). Insatsen har god evidens vid EIPS/BPS och självskadebeteende av både suicidal och icke-suicidal karaktär. Samsjuklighet med depression, ångest eller andra psykiatriska syndrom är inte ett hinder för deltagande i DBT.

Kunskapsläge

Studier på både ungdomar och vuxna med upprepat självskadebeteende och EIP/BPS indikerar att DBT är hjälpsamt vad gäller att minska självskadebeteende, aggressivitet, depression och symtombörda. Det finns dock inga svenska studier på DBT.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning.

Leg. psykolog eller leg. psykoterapeut med relevant psykoterapiinriktning, eller hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med relevant inriktning under kvalificerad handledning, eller annan

  • Insatsen ges inom psykiatri, men kan även ges inom beroendevård.
  • Rekommenderad kunskap/ erfarenhet inom: För att utbilda sig i och arbeta med DBT rekommenderas även en grundutbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT).
  • Rekommenderad utbildning: Introduktionskurser och mer djupgående utbildningar i DBT anordnas av flera olika aktörer, och är att rekommendera innan man startar ett DBT-team (DBT-intensivutbildning).

Innehåll, kortfattat

Komponenter i DBT:

  • Individualterapi, 1 g/vecka
  • Färdighetsträning i grupp, 1 g/vecka
  • Hemuppgifter mellan sessionerna
  • Telefonstöd för generalisering av färdigheter
  • DBT-team - teamhandledning för terapeuter i DBT
  • Anhörigstöd 

Innehåll, fördjupat

Insatsen är omfattande och ges både individuellt och i grupp, så kallad färdighetsträning. DBT pågår under minst 12 månader. Individualterapin syftar till att upprätthålla indivdens motivation och struktureras utifrån en tydlig hierarki där individens mest omfattande/livshotande beteende prioriteras. I individualterapin individanpassas även de färdigheter som lärs ut i färdighetsträningen. Färdighetsträningen pågår under 2,5 timmar per vecka, i grupper om max 8 individer och är en psykoedukativ insats där nya färdigheter för att hantera känslor, relationer, uppmärksamhet och krisgenererande beteenden lärs ut.

Deltagaren får lära sig följande i färdighetsträningen:

  • Medveten närvaro: Strategier för att rikta uppmärksamheten på ett adaptivt sätt
  • Relationsfärdigheter: Strategier för att hantera relationer så att goda relationer kan bevaras, egna önskningar och mål kan uttryckas och självrespekt kan hävdas
  • Känsloregleringsfärdigheter: Strategier för att identifiera, förstå och förhålla sig till känslor
  • Krisfärdigheter: Strategier för att stå ut med och bryta intensiva känslor som kan leda till suicidala och självskadande eller andra destruktiva handlingar.

Behandlingen är indelad i fem faser och påbörjas med en orienteringsfas där patient och terapeut tillsammans kartlägger parientens problembeteenden, förväntningar och mål samt eventuella hinder för terapin.

  • Fas 1 syftar till att uppnå säkerhet och stabilitet.
  • Fas 2 syftar till att bearbeta livshändelser och minska effekter av eventuell posttraumatisk stress.
  • Fas 3 och 4 syftar till att uppnå självrespekt och till att vara delaktig i sitt eget liv.

Länkar

Skattningsskalor för bedömning och upptäckt av självskadebeteende:
DSHI och ISAS: skattningsskalor för självskadebeteende

Referenser

Linehan, M. (1993). Cognitive-behavioral treatment of borderline personality disorder. New York: Guilford Press.

Linehan, M. M., Korslund, K. E., Harned, M. S., Gallop, R. J., Lungu, A., Neacsiu, A. D., et al. (2015). Dialectical Behavior Therapy for High Suicide Risk in Individuals With Borderline Personality Disorder. Jama, 72(5), 475–8. http://doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2014.3039

Lars-Gunnar Lundh, 2013. Behandlingseffekter på självskadebeteende:

Vad visar forskningen? Kunskapsöversikt.

https://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/dbt

https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/dialektisk-beteendeterapi-dbt-vid-borderline-personlighetsstorning/

Uppföljning

Veckovisa skattningar av självskadebeteende ingår i DBT-modellen. Dessa följs upp med detaljerade analyser av vad som föranlett självskadebeteendet. Mer strukturerad skattning av frekvens av självskadebeteende bör göras med skattningsskalor (se t ex DSHI-9, Bjärehed, J., & Lundh, L.G. 2008). Frekvens av självskadebeteende bör skattas åtminstone en gång per månad, helst i samband med mottagningsbesök. Då självskadebeteende är en stark riskfaktor för framtida suicidförsök är det viktigt med kontinuerlig monitorering av självskadebeteende och livslust (se t ex MADRS-9).