Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Process, vårdnivå och samverkan

Samordnade insatser för förstagångsinsjuknande i psykos

Märkning

Skapad: 2018-12-12
Uppdaterad: 2019-05-09
Verksamhetskategori: Hälso- och sjukvård, Socialtjänst
Verksamhet: Familjecentral, Psykiatrisk specialistvård, sluten, Psykiatrisk specialistvård, öppen, Boende/stöd i boende
Befattning: Arbetsterapeut, Behandlare (enl. SoL/Lss), Daglig verksamhet/sysselsättning, Elevassistent, Fritidspedagog, Fysioterapeut, Kurator, Ledningsarbete, Läkare, Lärare, Myndighetsutövare, Personligt ombud, Psykolog, Psykoterapeut, Sjuksköterska, Skötare, Specialpedagog, Stöd i och till arbete/utbildning (soc.), Stöd i och till boende
Samordnad insats: Ja
Åtgärdsområde: Samverkan och organisation inom vård och omsorg, Utredning och diagnostik
Prioritering enligt nationella riktlinjer: 1
Fas/stadie: Akut, Remission, partiell
Åldersgrupp: Ungdom, Unga vuxna, Vuxna, Äldre
Svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
Funktionsnivå: Lätta problem, Måttliga problem, Stora problem

Kort beskrivning

Insatsen innebär individanpassade, intensiva och samordnade insatser vid förstagångsinsjuknande, i form av antipsykotisk läkemedelsbehandling, familjeinsatser, psykologiskt stöd för återhämtning och stöd till arbete eller studier.

Syfte

Att stödja individer som insjuknar i psykos första gången att komma tillbaka till ett aktivt liv med sociala kontakter, arbete och studier. Att uppfylla behoven av samordning av vård och stöd till individ och närstående.

Indikation (målgrupp, situation)

Insatsen riktar sig till individer som insjuknar i psykos för första gången med komplexa svårigheter, som är i behov av vård- och stödinsatser från en eller flera flera aktörer såsom hälso och sjukvård, socialtjänst arbetsförmedling och försäkringskassa.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2018) anger att Hälso- och sjukvården bör erbjuda samordnade insatser, med antipsykotisk läkemedelsbehandling, familjeintervention, psykologiskt stöd för återhämtning och individanpassat stöd till arbete eller studier, till personer som för första gången insjuknar i psykos (prio1). 

Insatsens effekt:
Se socialstyrelsens webbplats, länk ovan.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning. Flera olika proffessioner behöver bidra i arbetet. Kuratorns kompetens kring rådgivning, sociala insatser, indivdiens rättigheter och samordning är viktig. 

Innehåll, kortfattat

Att vid förstagångsinsjuknande i psykos:.

  • Samordna antipsykotisk läkemedelsbehandling och psykologiskt stöd med individanpassat stöd till arbete eller studier.
  • Erbjuda insatser med hög intensitet och hög tillgänglighet
  • Erbjuda psykopedagogiska insatser och familjeinsatser till individen samt närstående/anhöriga.

Innehåll, fördjupat

Att drabbas av en psykos första gången är ofta en skrämmande och omvälvande upplevelse, både för individen och närstående. Det är av stor vikt för återhämtningen att individen får ett  samordnat omhändertagande och tillgång till ett intensivt stöd med hög tillgänglighet. Omhändertagandet kräver ett nära samarbete mellan olika professioner (kurator, arbetsterapeut, psykolog, läkare, sjuksköterska, case manager, socialsekreterare, boendestödjare med fler) och verksamheter (skola/elevhälsa, socialtjänst, försäkringskassan, psykiatrisk öppenvård, familjecentraler med fler) . Olika stödinsatser ska kombineras och anpassas efter individens behov och livssituation.   

Team av professioner med olika specialistkompetens 
Ett team för förstagångsinsjuknande kan organiseras på olika sätt. Teamet består oftast av flera olika professioner (kurator, arbetsterapeut, psykolog, läkare, sjuksköterska, case manager). De ska ha vana att möta individer som insjuknat första gången i psykos och deras närstående/anhöriga. Teammedlemmarna ansvarar ofta för ca 10-15 patienter var.  Det förekommer att vårdgivare utbildar hela team enligt principerna för tidig intervention eller att  ordinarie team stöttas med specialistkunskap (s.k. hub-and-spoke-modell).

Vård- och stödsamordnare  
En vård- och stödsamordnare utses alltid för att underlätta samordningen både inom och mellan olika huvudmän. Läs mer om samordnarens roll under insatsen Case management, modell för vård och stödsamordning och Case management, vård- och stödsamordning.

Genomförande
I USA har flera program (RAISE, NAVIGATE, STEP) utvecklats där antipsykotisk farmakologisk lågdosbehandling, individuell- och familjeterapi kombinerats med ”supported employment/education”. Programmen utgår från ett återhämtningsinriktat perspektiv och patientens egna val, genom exempelvis metoden Delat beslutsfattande.

  • Lågdos antipsykotisk medicinering

Se insatserna Läkemedelsbehandling vid nyinsjuknande i psykos och Ordination av antipsykotiska läkemedel-gemensamma principer.

  • Hög tillgänglighet och hög intensitet

Hög tillgänglighet innebär att snabbt kunna bistå individ och närstående/anhöriga med åtgärder utifrån behov. Det mot bakgrund av att långa perioder av obehandlad psykos kan medföra allvarliga konsekvenser, t ex. förlorad kontakt med familj och vänner samt suicidförsök. Krisstöd bör erbjudas och vid behov ges i hemmet, se insatsen Mobil krisintervention enligt upprättad krisplan vid akut försämring.

Kunskap om tillståndet och de olika former av behandlingar och stöd som finns ger ökat förståelse och bättre förutsättningar att handskas med svårigheter.

  • Involverande av individens nätverk

Att inkludera familj i interventioner vid nyinsjuknade i psykos är ett sätt att motverka allvarliga konsekvenser av insjuknandet och har även visat sig ha betydelse för att personerna ska fortsätta sin behandling. Ungefär 30 procent av förstagångsinsjuknade i psykos avbryter sin behandling. Se Familjeinsatser- utbildning och stöd.

  • Sysselsättningsstöd och/eller social färdighetsträning. 
    De senaste åren har interventioner för sysselsättning (IPS eller supported employment) alltmer börjat inkludera utbildning som mål (supported education) vilket stämmer överens med många unga vuxnas behov. Se även Sysselsättning, stöd till arbete enligt IPS.

Specifika metoder att förhindra suicid har också börjat inkluderas i program för tidig intervention. Suicid står för en stor del av de dödsfall som inträffar bland förstagångsinsjuknade i psykos. Se Strukturerad bedömning av suicidrisk och Stöd vid suicidtankar.

Flexibilitet

Verksamheterna behöver kunna anpassa intensiteten i insatserna flexibelt eftersom behovet av vård- och stöd kan variera. Försämring i psykossjukdom kommer ofta i skov. Under en sådan försämringsperiod behöver en individ ofta mer intensivt stöd, när individen sedan återhämtat sig så kan man ofta återgå till mindre intensivt stöd igen.

Samordnad individuell plan, SIP

Om individen har behov av att insatser samordnas mellan flera huvudmän såsom hälso- och sjukvård, socialtjänst, arbetsförmedling eller försäkringskassa  ska en Samordnad Individuell Plan (SIP) upprättas. 

Länkar

Kunskapsblad (Projektet Bättre psykosvård, 2011–2014)
Riktlinjer för tidigt omhändertagande vid psykos (TOP-projektet, Nationell psykiatrisamordning 2007)
Psykos - tidig upptäckt och omhändertagande (regional medicinsk riktlinje, Västra götalandsregionen). 
Specialiserad insats för unga med psykos, information om behandling i Danmark för unga som som nyinsjuknar i psykos (OPUS)

Informationssidor anpassade för unga
Om psykos, hur man kan få hjälp och vad hjälp/behandling består av (BUP, Stockholms läns landsting, sida om barn- och ungdomspsykiatri) 
Tips och råd om sjukdomar, att söka hjälp, att förbereda sig för möten mm (BUP, Stockholms läns landstings sida om barn- och ungdomspsykiatri)

 

 

Uppföljning

PsykosR, ur frågebatteriet:

- Hur länge har patienten varit sjuk?
- Har patienter som varit sjuka 0–5 år fått; Familjeinterventioner, Psykopedagogisk behandling (utbildning om psykossjukdom och dess behandling, sjukdomshantering och återhämtning tillsammans med anhöriga), social färdighetsträning?

Avsnittet ska kompletteras.