Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Lagar och regler

Allmänt om lagar som reglerar hälso- och sjukvård

Märkning

Skapad: 2018-12-13
Uppdaterad: 2018-12-13
Verksamhetskategori: Hälso- och sjukvård (inkl. kommunal-)
Verksamhet: Barnavårdscentral, Mödravårdscentral, Primärvård, Psykiatrisk akutsjukvård, Psykiatrisk specialistvård, sluten, Psykiatrisk specialistvård, öppen, Somatisk akutsjukvård, Somatisk specialistvård, sluten, Somatisk specialistvård, öppen, Familjecentral, Beroendevård, Ungdomsmottagning
Befattning: Administratör, Arbetsterapeut, Barnmorska, Barnskötare/Dagbarnvårdare, Biomedicinsk analytiker, Dietist, Fysioterapeut, Kurator, Ledningsarbete, Logoped, Läkare, Psykolog, Psykoterapeut, Sjuksköterska, Skötare, Undersköterska, Vårdbiträde
Samordnad insats: Nej
Åtgärdsområde: Förebyggande åtgärder, Kirurgi och andra invasiva åtgärder, Läkemedelsrelaterade åtgärder, Omvårdnad, Palliativ vård, Psykologiska och psykosociala åtgärder, Rehabilitering, Samverkan och organisation inom vård och omsorg, Uppföljande åtgärder, Utbildning för patienter, brukare och närstående, Utredning och diagnostik, Andra medicinska åtgärder, Andra sociala insatser
Fas/stadie: Prodromal, Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
Åldersgrupp: Barn, Ungdom, Unga vuxna, Vuxna, Äldre
Svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
Funktionsnivå: Lätta problem, Måttliga problem, Stora problem

Innehåll, kortfattat

Hälso- och sjukvårdslagen är en så kallad ramlag, det vill säga en lag som innehåller mål och riktlinjer för all hälso- och sjukvård. Den anger på vilket sätt landstinget och kommunen är skyldiga att erbjuda hälso- och sjukvård, till exempel genom vårdgarantin.
Vårdgarantin innebär bl.a. att besök inom specialistvården ska ske inom 90 dagar från att remiss utfärdats eller patienten sökt kontakt med specialistvården. Planerad vård och behandling ska ges inom 90 dagar från att vårdgivaren har beslutat om detta.

Enligt patientlagen har patienten rätt att få information om sitt hälsotillstånd, vilken behandling som finns samt när och hur patienten kan få vård. Patienten ska också få information om vilka möjligheter som finns att välja vård, om fast vårdkontakt och ny medicinsk bedömning.

Ny medicinsk bedömning innebär att en patient med särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet till en ny medicinsk bedömning av t.ex. lämplig behandling eller diagnos. Om den nya bedömningen är att patienten behöver en viss behandling ska patienten få den behandlingen.

När en patient behöver insatser från både hälso- och sjukvården och från socialtjänsten, ska vården och socialtjänsten upprätta en samordnad individuell plan, SIP, tillsammans med patienten. SIP ska omfatta vilka insatser som behövs, vem som ansvarar för vilken insats och vem som har det övergripande ansvaret för SIP. När en patient skrivs ut från slutenvården och bedöms behöva insatser från både landstingets hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård, ska SIP upprättas enligt de regler som gäller i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Patientsäkerhetslagen anger vilka skyldigheter vårdpersonalen har att bl.a. se till att patienterna ska få en god och säker vård. Där finns också bestämmelser om hur Inspektionen för vård och omsorg, IVO, arbetar med klagomål på hälso- och sjukvården.

Patientdatalagen anger vem i hälso- och sjukvården som ska föra journal, och vilka uppgifter som ska finnas med i journalen. Enligt offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess för uppgifter om patienters hälsa och personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att patienten eller dennes närstående tar skada på något sätt. Sekretessen gäller inte mot patienten själv, och patienten kan samtycka till att vården lämnar ut sekretessbelagda uppgifter till t.ex. socialtjänsten inom ramen för arbetet med SIP. Inom verksamhetsgrenar i hälso- och sjukvården i ett landsting eller en region gäller normalt inte sekretessen, men uppgifter får bara delas om det behövs.

Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Om någon lider av det som lagen kallar allvarlig psykisk störning och behöver psykiatrisk slutenvård eller psykiatrisk vård under särskilda villkor, men inte vill ta emot vård, får den personen ges psykiatrisk tvångsvård. En läkare undersöker då patienten och utfärdar vårdintyg. Patienten förs till en psykiatrisk klinik där en psykiater bedömer om patienten ska tas in för psykiatrisk tvångsvård. Om tvångsvården ska pågå mer än fyra veckor ska förvaltningsrätten besluta om kraven för fortsatt tvångsvård är uppfyllda eller inte. Patienten kan när som helst överklaga beslutet om tvångsvård samt vissa andra beslut inom tvångsvården. Den som begår brott och lider av en allvarlig psykisk störning kan dömas till rättspsykiatrisk vård.

Länkar