Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Kartläggning och utredning

Utredning och bedömning av psykisk status

Märkning

Skapad: 2018-12-06
Uppdaterad: 2019-04-16
Verksamhetskategori: Hälso- och sjukvård
Verksamhet: Psykiatrisk specialistvård, sluten, Psykiatrisk specialistvård, öppen, Primärvård, Somatisk akutsjukvård
Befattning: Arbetsterapeut, Fysioterapeut, Kurator, Läkare, Psykolog, Psykoterapeut, Sjuksköterska, Skötare
Samordnad insats: Nej
Åtgärdsområde: Utredning och diagnostik
Fas/stadie: Prodromal, Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
Åldersgrupp: Ungdom, Unga vuxna, Vuxna, Äldre
Svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår

Kort beskrivning

Insatsen innebär att en bedömning av psykisk status görs.

Syfte

Att göra en bedömning av patientens aktuella psykiska status vilket är en viktig del av diagnostik och underlag för vidare útredning och behandling.  Att se förändringar över tid och utvärdera stöd och behandlingsinsatser. Psykiskt status ska oftast kompletteras med somatiskt status.

Indikation (målgrupp, situation)

Insatsen riktar sig till individer under hela sjukdomsförloppet.

Kunskapsläge

Prioritering saknas. Insatsen behandlas inte i Socialstyrelsens nationella riktlinjer/nationella riktlinjer saknas för tillstånd

Insatsen bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor

Avsnittet ska kompletteras.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning. Avsnittet ska kompletteras.

Innehåll, kortfattat

För att göra en bedömning av psykisk status hålls ett strukturerat samtal med patienten då man också observerar patientens beteende. Gör en första samlad bild av individens symtom och dess svårighetsgrad.

Under samtalet bildar man sig en uppfattning om;

  • Allmäntillstånd, motorik - inklusive ansiktsmimik och uppträdande
  • Medvetandegrad, uppmärksamhet och orientering.
  • Förmåga till kontakt
  • Stämningsläge, tankeförlopp och tankeinnehåll, eventuell aggressivitet

Innehåll, fördjupat

Vilka faktorer som särskilt observeras vid psykiskt status varierar något beroende på patient och situation. Bedömningen börjar så snart du möter patienten. Skapa dig en samlad bild av individens symtom och dess svårighetsgrad.

Följande aspekter bör beaktas

  • Allmäntillstånd - medvetandegrad, drogpåverkan, välvårdad
  • Motorik, kroppshållning, ansiktsmimik, stereotypier osv
  • Kognitiva funktioner - orienteringsgrad, minne, uppmärksamhet osv
  • Kontakt, emotionell respons och adekvata affekter
  • Kommunikation, För barn/ungdomar, hur kommunicerar individen med vårdnadshavare?
  • Tal, tempo, röstläge, sluddrigt, språk, torftigt, omständligt osv
  • Stämningsläge och ångestpåverkan
  • Tankeförlopp och tankeinnehåll -notera associationsstörningar, blockeringar och latens, hänsyftningsidéer.
  • Vilka tecken på psykos har individen?
  • Hallucinationer vilket kan drabba alla sinnen men vanligast är rösthallucinationer. Var observant om rösterna är imperativa (uppmanar individen att göra något), kommenterande eller nedlåtande.
  • Vanföreställningar kretsar ofta kring förföljelse men kan också vara bisarra, paranoida persekutoriska, nihilistiska, depressivt färgade, megalomana,
  • Upplever individen själv att hen är sjuk och i så fall hur sjuk? Ofta finns sjukdomskänsla även fast full insikt saknas.
  • Vill individen ha hjälp av vården för sina problem? Här kan tidigare dåliga erfarenheter inverka negativt på viljan att ta emot hjälp.

I en akut fas av sjukdom kan en utförlig intervju vara svårt att genomföra. Då kan en skattningsskala till exempel PANSS (Positive and Negative Syndrome Scale) användas som en checklista för observationer. Skattningar kan göras både i början på utredningen för att få ett utgångsläge och vid uppföljning.

Länkar

Kliniska riktlinjer för utredning och behandling Schizofreni (Svenska psykiatriska föreningen)
Psykiatristöd - webbaserat kunskapsstöd (Stockholms läns landsting)  

 

 

Uppföljning

Avsnittet ska kompletteras.