Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Kartläggning och utredning

Utredning och bedömning av kroppslig hälsa - årlig

Märkning

Skapad: 2018-12-06
Uppdaterad: 2019-05-08
Verksamhetskategori: Hälso- och sjukvård (inkl. kommunal-)
Verksamhet: Psykiatrisk specialistvård, sluten, Psykiatrisk specialistvård, öppen, Primärvård, Somatisk specialistvård, sluten, Somatisk specialistvård, öppen
Befattning: Läkare, Sjuksköterska, Skötare
Samordnad insats: Nej
Åtgärdsområde: Utredning och diagnostik
Prioritering enligt nationella riktlinjer: 1
Fas/stadie: Prodromal, Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
Åldersgrupp: Barn, Ungdom, Unga vuxna, Vuxna, Äldre
Svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
Funktionsnivå: Lätta problem, Måttliga problem, Stora problem

Kort beskrivning

Insatsen innebär att individens kroppsliga hälsa följs upp, utreds och bedöms, bland annat genom regelbundna kontroller av metabola riskfaktorer och fysisk undersökning.

Syfte

Att upptäcka riskfaktorer gällande kroppslig ohälsa. Att dokumentera utgångsläge med möjlighet att följa förändringar över tid samt utvärdera stöd och behandlingsinsatser. Att kunna erbjuda individanpassade stöd- och behandlingsinsatser.

Indikation (målgrupp, situation)

Insatsen riktar sig till individer med psykisk sjukdom som har risk att utveckla kroppslig ohälsa och därför kan behöva utredas/bedömas vidare.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2018) anger att Hälso- och sjukvården bör erbjuda regelbundna kontroller av metabola riskfaktorer med blodprov och fysisk undersökning till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Prio 1.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning. Läkare är ansvarig för utredningen. Andra professioner i teamet kan bidra i utredningsarbetet såsom kurator, arbetsterapeut, fysiopterapeut, sjuksköterska och skötare.

Innehåll, kortfattat

Följande genomförs:  

  • Hälsosamtal - se Årligt hälsosamtal-utredning av levnadsvanor
  • Blodprov: Blodstatus; Leverstatus; Blodfetter; NA, K, Ca, Krea; f-glukos, HbA1c; TSH
  • Kroppslig undersökning: EKG; Midjemått; Längd och vikt, (BMI); Blodtryck och puls; Neurologiskt status
  • Frågor ställs för att identifiera tecken på kroppsliga sjukdomar: Diabetes; Hjärt- och kärlsjukdom (kärlkramp, förmaksflimmer, hjärtsvikt; Andningsvägar (KOL och astma)
  • Frågor ställs för att fånga upp riskfaktorer för cancer

Innehåll, fördjupat

Målvärden och åtgärder

Blodtryck-målvärde: vanligen <140/90. Vid diabetes <140/85 eller njursjukdom <130/80

Midjemått (mäts i navelplanet efter normal utandning)- referensvärden:

  • kvinnor >80 cm ökad risk, >88 cm kraftigt ökad risk
  • män >94 cm ökad risk, >102 cm kraftigt ökad risk (Sacks 2004)

Åtgärder vid viktuppgång eller försämrade blodfetter

  • Tätare provtagning  faste P-glukos + vikt och midjemått 1g/mån + blodfetter 1g/3 mån
  • Intensifiera råd om livsstilsförändring och viktreduktion (kost, fysisk aktivitet, rökning), se
  • Överväg byte av antipsykotisk medicinering,
  • Överväg i samråd med primärvårdsläkare/internmedicinare/barnläkare insättande av medicinering mot viktuppgång eller försämrade blodfetter och remittering

Åtgärder vid försämrade blodsockervärden
Om faste P-glukos 6,1-6,9 mmol/L, ickefasta P-glukos 7,8-11);

Om diabetes

  • samråd medprimärvårdsläkare/internmedicinare angående remittering för insättande av farmakologisk behandling.
  • se till att kontakt och uppföljning verkligen blir av! 

Frågor för att identifiera tecken på kroppsliga sjukdomar:

Diabetes :Upplever du emellanåt att:

  • Du blir trött och kraftlös?
  • Du blir mer törstig?
  • Du kissar oftare och större mängder?  
  • Du får försämrad syn och ser dimmigt?
  • Du kan få ​klåda i underlivet​?

Hjärt-/kärlsjukdom: Upplever du emellanåt (​kärlkramp​):

  • Ett tryck mitt över bröstet, ofta vid ansträngning?
  • Andfåddhet som kommer i samband med ansträngning?
  • En känsla av att det är trångt i bröstet?
  • Smärta i bröstet som ibland strålar ut i en arm, mot halsen, ryggen eller underkäken?
  • Kan en sådan känsla komma när du anstränger dig fysiskt eller vid starka känsloyttringar eller upprördhet?
  • Har du vaknat nattetid av ovanstående känslor?
  • Har du upplevt sådana känslor i kall väderlek, blåst och/eller stress?

Upplever du emellanåt (​förmaksflimmer​):

  • Oregelbunden och snabb puls emellanåt?
  • Känner du igen ett eller flera av dessa symtom:
    • Försämrad fysisk ork, Yrsel, Svårt att andas, Trötthet och svaghet, ont i bröstet?
    • Svimning?

Upplever du emellanåt (hjärtsvikt):

  • Trötthet och mindre ork?
  • Lätt blir andfådd?
  • Har svullna anklar och ben?
  • Har ont i magen och kanske svårt att äta?
  • Har hjärtklappning?
  • Har svårt att sova plant?
  • Ofta behöver gå upp och kissa på natten?

Mät blodtryck och puls.

Andningsvägar (KOL och Astma):Upplever du emellanåt att (​KOL​):  

  • Du blir andfådd när du anstränger dig?  
  • Känner du dig hindrad i rörelser i vardagen (t ex bära kassar/gå upp för backar)
  • Du känner dig trött och orkar mindre?
  • Du behöver allt oftare hosta upp slem?  
  • Du har väsande, rosslande eller pipande andning, särskilt vid ansträngning?
  • Du får ofta infektioner i luftvägarna?
  • Du går ner i vikt och får svullna fötter?

​Upplever du emellanåt att du (​Astma​):

  • Får attacker av andnöd, det vill säga att det är tungt att andas? ​
  • Andas med ett pipande och väsande ljud? ​
  • Blir andfådd vid förkylning eller vid kallt väderomslag eller vid pollensäsong?
  • Har långvarig hosta, ofta på natten, som du inte kan hitta någon förklaring till? ​
  • Får andnöd och hostar när du anstränger dig fysiskt, till exempel när du motionerar?

Cancerscreening

  • Gör det ont eller känns konstigt/går trögt när du äter?
  • Har du blivit hes/fått hosta?
  • Har du återkommande kräkningar?
  • Har du gått ner i vikt?
  • Har du känt någon knöl någonstans på kroppen?
  • Har du någon hudförändring med avvikande utseende eller sår som inte läker?
  • Har du känt dig onormalt trött senaste tiden?
  • Har du ont någonstans där du inte har haft ont förut?
  • Har du svårt att kissa eller gör det ont när du kissar
  • Har du haft någon avvikande färg på avföring eller urin?

Till kvinnor

  • Har du känt någon knöl/förhårdnad i brösten?
  • Har du varit på mammografi?
  • Har du varit och tagit gynekologiskt cellprov?

Till män som fyllt 65

  • Har du varit på ultraljudssscreening av aorta?

Länkar

Riktlinjer om metabol risk (Svenska psykiatriska föreningen)
Årligt hälsosamtal och somatisk kontroll av patienter med långvarig psykisk ohälsa (Västra Götalandsregionen). 
Metabol screening och uppföljning (Psykiatristöd, Stockholms läns landsting)

Utökad information om kroppsliga sjukdomar
Hyperlipidemi- stöd i beslut vid handläggning av patienter i primärvården i region Stockholm(VISS, Region Stockholm) 
Hypertoni -stöd i beslut vid handläggning av patienter i primärvården i region Stockholm(VISS, Region Stockholm) 
Prediabetes -stöd i beslut vid handläggning av patienter i primärvården i region Stockholm(VISS, Region Stockholm) 
Diabetes -stöd i beslut vid handläggning av patienter i primärvården i region Stockholm(VISS, Region Stockholm) 
Hjärtsvikt -stöd i beslut vid handläggning av patienter i primärvården i region Stockholm(VISS, Region Stockholm)
Om Diabetes (1177- vårdguiden)
Om Kärlkramp (1177- vårdguiden)
Om Förmaksflimmer (1177- vårdguiden)
Om Högt blodtryck(1177- vårdguiden)
Om Hjärtsvikt(1177- vårdguiden)
Om KOL(1177- vårdguiden)
Om Astma(1177- vårdguiden)

Uppföljning

Avsnittet ska kompletteras.