Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Kartläggning och utredning

Diagnosticering av schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Märkning

Skapad: 2018-12-06
Uppdaterad: 2019-04-16
Verksamhetskategori: Hälso- och sjukvård
Verksamhet: Psykiatrisk specialistvård, sluten, Psykiatrisk specialistvård, öppen
Befattning: Läkare, Psykolog
Samordnad insats: Nej
Åtgärdsområde: Utredning och diagnostik
Fas/stadie: Prodromal, Kronisk, Återfall
Åldersgrupp: Ungdom, Unga vuxna, Vuxna, Äldre
Svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
Funktionsnivå: Lätta problem, Måttliga problem, Stora problem

Kort beskrivning

Insatsen innebär att ställa en så korrekt diagnos som möjligt genom bland annat en semistrukturerad manualstyrd diagnostisk intervju.

Syfte

Att individen får tillgång till rätt vård- och stödinsatser.

Indikation (målgrupp, situation)

Insatsen riktar sig till individer som uppvisat psykotiska symptom och misstänks ha schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd.

Kunskapsläge

Prioritering saknas. Insatsen behandlas inte i Socialstyrelsens nationella riktlinjer/nationella riktlinjer saknas för tillstånd

Insatsen bedöms vara förenlig med och nödvändig för god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor.

Avsnittet ska kompletteras.

Kompetenskrav

Läkare är ansvarig för diagnosticering. Andra professioner i teamet kan bidra i utredningsarbetet såsom kurator, arbetsterapeut, fysiopterapeut, sjuksköterska och skötare.

Innehåll, kortfattat

  • Vid diagnostiska samtal med patienter som har psykotiska symtom är det helt nödvändigt att etablera ett tillitsfullt samtalsklimat.
  • Initialt är det viktigt att konstatera om patienten har psykotiska symtom över huvud taget och i ett något lugnare skede göra den mer detaljerade diagnostiken.
  • Genomför då en semistrukturerad manualstyrd diagnostisk intervju 
  • Utgå ifrån diagnossystem ICD- 10 eller DSM-5. Enligt båda systemen krävs minst två typer av symtom från någon eller några av kategorierna positiva, negativa eller kognitiva symtom. Skillnaderna är
    • Kravet på hur lång tid symtomen ska ha förekommit skiljer sig åt mellan systemen; en månad enligt ICD-10 och sex månader enligt DSM 5
    • Vid ICD- 10 skattas symtomens svårighetsgrad (även av mani och depression) istället för att använda sig av undergrupperingar såsom i DSM- 5
    • DSM-5 har ett kriterium för funktionsnedsättning vilket inte ICD-10 har.

För att ställa diagnos krävs även olika utredningar som utförs av olika professioner (kurator, arbetsterapeut, psykolog) i teamet. Se till exempel Utredning vid förstagångsinsjuknade i psykos

Innehåll, fördjupat

Att ställa diagnos:

Enligt ICD 10
Förloppskriterier (används bara om symtomen pågått i mer än ett år)

Specificera:

  • Första episod, pågående, i partiell eller fullständig remission
  • Multipla episoder, pågående, i partiell eller fullständig remission
  • Varaktig (symtomen ständigt närvarande)

Specificera:

  •       Med katatoni (tilläggskod)

Specificera:

  •       Svårighetsgrad (även alla nedanstående diagnoser kan specificeras utifrån svårighetsgrad; DSM-5)

Skatta (senaste 7 dagarna) symtomen hallucinationer, vanföreställningar, desorganiserat tal, onormal motorik, negativa symtom, depression och mani med hjälp av remissionsskalan RS-S.  Diagnosen kan ställas utan att svårighetsgraden skattas.

Enligt DSM-5
Minst två av följande symtom, varav ett symtom är bland de tre första:

  1. Hallucinationer
  2. Vanföreställningar
  3. Desorganiserat tal
  4. Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende
  5. Negativa symtom

Ovan angivna symtom bör ha en varaktighet på minst en månad eller kortare om de lindrats med antipsykotisk läkemedelsbehandling. Dessutom krävs att personen skall ha en funktionsnedsättning som drabbar social funktion och arbets-/studieförmåga med en varaktighet på minst sex månader (DSM 5).

Schizofreniform psykos

Enligt DSM-5 bör diagnosen ställas för de patienter som fyller kriterierna för schizofreni men där symtomen bara haft en varaktighet mellan en till sex månader.

Enligt ICD-systemet behövs dock endast en varaktighet av en månad för att ställa diagnosen schizofreni och därför ställs inte diagnosen schizofreniform psykos.

Schizo-affektivt syndrom

Denna diagnos gäller patienter som fyller kriterierna för schizofreni men dessutom har haft minst en period av behandlingskrävande mani eller depression. En förutsättning för diagnosen är att varaktigheten av psykossymtom är längre än varaktigheten av mani eller depression vilket innebär att psykos-symtomen finns även när patienten har ett normalt stämningsläge(ICD 10 och DSM-5).

Vanföreställningssyndrom

Diagnosen ställs när en person har ihållande okorrigerbara föreställningar som saknar rimlig grund. Andra samtidiga psykossymtom som hallucinationer eller tankestörningar utesluter diagnosen. Vanföreställningssyndromen indelas i erotomani, grandios, persekutorisk, svartsjuke och somatisk vanföreställning beroende på det dominerande temat.(ICD 10 och DSM-5). I DSM-5 inkluderas delat eller inducerat vanföreställningssyndrom (Folie á deux) i diagnosen.

Akuta och övergående psykotiska syndrom (kortvarig psykos)

Akut debut av psykotiska symtom (mindre än 2 veckor) som inte kan förklaras av annan sjukdom eller substans (t.ex. läkemedel eller drog). Enligt DSM-5 ska symtom i form av hallucinationer, vanföreställningar och/eller desorganiserat tal vara i minst ett dygn, men inte mer än en månad. Det kan vara kopplat till en påtaglig stressfaktor, graviditet eller postpartum. Katatoni kan vara en del av symtomen.

Ospecificerad icke-organisk psykos

Diagnosen kan ställas om det ännu är oklart vilken psykossjukdom som patienten har. Det kan exempelvis vara svårt att ställa diagnosen schizo-affektiv psykos innan förloppet studerats. Diagnosen bör dock omvandlas till en mer specifik diagnos när diagnoskriterier för en sådan har uppnåtts (ICD 10).

Länkar

Kliniska riktlinjer för utredning och behandling Schizofreni (Svenska psykiatriska föreningen)
Psykiatristöd - webbaserat kunskapsstöd (Stockholms läns landsting)  

 

 

Uppföljning

Avsnittet ska kompletteras.