Tidiga insatser vid tecken på psykos i skola/elevhälsa och ungdomsmottagning

Schizofreni och liknande tillstånd

Behandling och stöd

Tidiga insatser vid tecken på psykos i skola/elevhälsa och ungdomsmottagning

Insatsen innebär att göra en första bedömning situationen, ge ett gott bemötande, följa upp och vid behov hänvisa till specialistpsykiatrin för bedömning.

Målgrupp eller situation

Individer med symtom som kan tyda på tidiga tecken på psykosutveckling eller psykos.

Sammanfattning

Bedöm situationen

  • Visa medkänsla och fråga hur individen känner inför sina upplevelser och känslor.
  • Prata med närstående/anhöriga. Ofta har de upplevt förändringar hos individen utan att kunna förklara riktigt hur.
  • Undersök om symptomen kan ha andra orsaker såsom problem i familjen eller bruk av droger.
  • Vid behov ta kontakt med primärvård för hjälp kring bedömning.
  • Om symptomen är bestående, förvärras eller situationen är svår att ta hand om i elevhälsan, hjälp individen att få kontakt med specialistpsykiatrin för en första bedömning.
  • Kontakta alltid specialistpsykiatrin för stöd i fortsatt bedömning

Lyssna öppet

  • Visa respekt för integritet och ge individen utrymme
  • Uppträd lugnt, empatiskt och lyhört
  • Var ärlig och uppriktig
  • Försök inte argumentera, ifrågasätta eller yttra negativa värderingar om personens föreställningar, upplevelser och beteende
  • Var medveten om att individen själv kan lida av symptomen men ha svårt att prata om dem.
  • Arbeta för en god relation med individen. Se insatsen Bemötande

Erbjud stöd och information

  • Ha fortsatt kontakt med den unga för att följa om symptomen förvärras eller  avklingar.
  • Försök att finna ut vilken slags hjälp som individen behöver just nu. Om det är möjligt ge exempel på olika alternativ som du kan hjälpa till med. Ge inga löften som du inte kan hålla, eftersom det kan skapa misstro.
  • Samarbeta med och ge stöd åt närstående/anhöriga

Uppmuntra att söka hjälp

  • Ge stöd till individ och närstående i kontakter med vård och stöd
  • Följ upp och ha kontakt med specialistvården
  • Samarbeta med specialistvården och stöd individen att vidmakthålla/återgå till studier

Vid tydliga tecken på psykos

    • Kontakta specialistpsykiatrin för en första bedömning så snart som möjligt (gärna inom 24 timmar)
    • Om psykossymtom är så allvarliga att du bedömer att individen  löper risk att skada sig själv eller andra kan tvångsomhändertagande bli nödvändigt (LPT lagen om psykiatrisk tvångsvård).

Stöd individen att ta hjälp av omgivningen/hjälpresurser

  • Stöd individen att ta hjälp av vänner och närstående för att undvika stress och få stöd.

Observera att:

  • Trots att många symptom inte behöver leda till en psykosutveckling är det viktigt att om symtomen är bestående hjälpa individen att få kontakt med specialistpsykiatrin för en första bedömning.

Genomförande

Dessa 5 steg kan vara viktiga i mötet med en individ när man upptäckt/uppmärksammat tidiga tecken på psykos/psykosutveckling

Steg 1: Bedöm situationen

Bemöt individen med omtänksamhet och utan negativa värderingar. Hitta en plats där du kan tala öppet utan att bli störd. Försöka att anpassa ditt eget uppförande till hur den drabbade bemöter dig. Om individen är misstänksam och undviker ögonkontakt, var uppmärksam och ge hen det utrymme hen behöver så att situationen känns mer avspänd. Undvik att beröra utan tillåtelse. Det är viktigt att individen får berätta  fritt om sina känslor och upplevelser. Om ungdomen inte vill tala med dig, tvinga inte fram ett samtal. Tala då om att du alltid är tillgänglig om hen skulle vilja träffa dig och samtala vid ett senare tillfälle.

Steg 2: Öppet lyssna

Visa medkänsla och fråga hur individen känner inför sina upplevelser och känslor. Försök inte argumentera, ifrågasätta eller yttra negativa värderingar om personens föreställningar, upplevelser och beteende. Undvik krav på ungdomen som absolut inte är nödvändiga. Konfrontera inte, kom inte med kritik. Försök att inte heller vara för påträngande utan ge individen utrymme och var lyhörd för hur mycket stöd som mottas.

Steg 3: Erbjud stöd och information

Var ärlig och uppriktig när du samtalar med individen. Respektera hens rätt att själv bestämma. Respektera integritet och bygg upp ett förtroende. Erbjud medkänsla och en trygg plats. Visa hopp om tillfrisknande och försäkra ungdomen om att det finns hjälp att få. Försök att finna ut vilken slags hjälp som individen behöver just nu genom att fråga vad som skulle kunna göra att hen kan känna sig lugn och trygg och må bättre. Om det är möjligt ge exempel på olika alternativ som du kan hjälpa till med. Ge inga löften som du inte kan hålla, eftersom det kan skapa misstro.

Steg 4: Uppmuntra att söka hjälp

Hjälp individen att söka kontakt med specialiserad vård när du tror att det rör sig om tidiga tecken på psykos eller psykosutveckling. Konsultera specialistpsykiatrin som kan ge dig råd om hur du skall bära dig åt för att ungdomen att söka hjälp. Se också till att förälder/vårdnadshavare får praktisk och känslomässigt stöd att söka hjälp. Om ungdomen inte vill ha hjälp så försök uppmuntra till att tala med någon som hen har förtroende för. Om psykossymtom är så allvarliga och hen löper risk att skada sig själv eller andra kan tvångsomhändertagande bli nödvändigt (LPT lagen om psykiatrisk tvångsvård). Intagning för psykiatrisk tvångsvård kräver undersökning och fastställande av två legitimerade läkare varav en specialist i barn och ungdomspsykiatri. Vanligen är det jourhavande distriktsläkare som gör första undersökningen.

Steg 5: Stöd till att söka andra hjälpresurser

Försök ta reda på om individen har ett socialt nätverk som kan stödja och om ett sådant finns uppmuntra hen att använda sig av dessa stödpersoner. Övrig familjekrets och vuxennätverk är viktiga resurser som stödpersoner. Försök att se till att den drabbades liv blir så fritt från stress som möjligt. Arbeta för att den unge ska få vård- och stöd efter behov. Var uppmärksam på om ungdomen uttrycker sucidtankar och agera, se insatsen Stöd vid suicidtankar. Skaffa fördjupade kunskaper om sjukdomen, Se Bakgrund om tillståndet.

Vårdnadshavare

Vid psykisk ohälsa hos unga är vårdnadshavare en huvudresurs. Om föräldrarna inte orkar eller klarar sin uppgift måste vårdnadsskapet och det primära nätverket runt den unge stärkas. För detta har kommunen enligt lag (SOL;2003:406) genom socialtjänsten ett ansvar att träda in och bistå då den unge far illa på grund av sitt eget beteende eller omsorgsvikt.

Material

Riktlinjer för tidigt omhändertagande vid psykos,TOP-projektet, Nationell psykiatrisamordning 2007

Specialiserad insats för unga med psykos, information om behandling i Danmark för unga som som nyinsjuknar i psykos, OPUS

Informationssidor anpassade för unga
Om psykos, hur man kan få hjälp och vad hjälp/behandling består av, BUP, Stockholms läns landsting, sida om barn- och ungdomspsykiatri

Tips och råd om sjukdomar, att söka hjälp, att förbereda sig för möten mm, BUP, Stockholms läns landstings sida om barn- och ungdomspsykiatri

Märkning

  • Utförare: Skola | Elevhälsa, Förskola | Pedagogisk omsorg
  • Yrkesroll: Kurator, Psykoterapeut, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Specialpedagog, Ledning | Administration
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Familj- och närståendestöd
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår