Stöd vid suicidtankar - hälso- och sjukvård

Schizofreni och liknande tillstånd

Behandling och stöd

Stöd vid suicidtankar - hälso- och sjukvård

Ett stöd och bemötande åt individer som uttrycker suicidtankar, eller där suicidrisk föreligger, som ska förhindra suicid genom att individen får hjälp.

Målgrupp eller situation

Individer med suicidtankar och/eller ökad risk för suicid och deras närstående. Tillstånd som psykossjukdom kan medföra att individen själv inte vill eller har förmåga att uppsöka vård och stöd.

Kunskapsläge

Insatsen bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning.

Sammanfattning

Alla som möter individer med ökad risk för suicid såsom personer med psykossjukdom kan fråga om suicidtankar och lyssna på vad personen berättar.

  • Uppmärksamma varningstecken på suicidrisk
  • Våga fråga, samtala med individen om suicidtankar
  • Stödja individen och förmedla hopp
  • Involvera närstående
  • Vid suicidrisk, se till att personen får professionell hjälp
  • Inte lämna en suicidnära person ensam

Se även insatsen: Strukturerad klinisk bedömning av suicidrisk.

Genomförande

Många som har det svårt kan tänka på döden som enda utväg, men de flesta som har tankar eller planer på att ta sitt liv låter det stanna vid tankar. En människa som tänker på suicid som en lösning på en outhärdlig situation eller för att lösa sina svårigheter och problem känner sig ofta isolerad och ensam. Personen kan uppleva att inget eller ingen kan hjälpa eller förstå lidandet och den psykiska smärtan.

Att ställa frågor om suicidtankar, planer o s v kan vara livräddande.

Ökad risk för suicid

Vid sjukdomar som depression, psykoser, ätstörningar, missbruk, allvarlig kroppslig sjukdom eller kronisk smärta finns en ökad risk för suicid. Även när någon är med om en kritisk livshändelse, som förlust av en närstående, en relation, av arbete, status eller pengar. Samt vid större besvikelser som misslyckanden, utebliven befordran, mobbning och kränkning.

Tre grundregler

  • Om du tror att någon är suicidnära, fråga!
  • Om personen svarar ja, lämna inte personen ensam!
  • Se till att personen får professionell hjälp!

Att fråga om suicidtankar och samtala om suicidtankar är en viktig insats och ger inte en ökad risk för suicid.

Samtal om suicidtankar

Om någon tar tar upp suicidtankar med dig eller om du misstänker att någon går och tänker på att ta livet av sig, engagera personen i ett samtal och fråga direkt om hen har suicidtankar. Försök att uppträda så tryggt och säkert som du kan – det kan ge den suicidnära personen tillförsikt och verka lugnande.

Tala med suicidnära person

  • Tala om för personen att du bryr dig och vill hjälpa
  • Tala om att det är vanligt att tänka på suicid, men att man inte behöver fullfölja sina tankar
  • Tala om att det finns hjälp och be om lov att få fråga närmare
  • Diskutera sätt att ta itu med de speciella problem som personen har mött
  • Kritisera inte eller skuldbelägg inte personen i ditt försök att förhindra suicid
  • Lova aldrig att hemlighålla en persons planer på suicid
  • Om det är möjligt, dra in personen i beslutet om vem man ska tala om det för och vad man ska berätta

Frågor om suicidtankar

  • Har du tänkt på suicid?
  • Tänker du på suicid?
  • Hur allvarliga är tankarna?
  • Har du försökt att ta livet av dig tidigare?
  • Har du gjort upp planer för när, var, hur?

Att inte ha gjort upp någon plan är ingen garanti för att personen inte kommer att ta livet av sig! Allt tal om suicid måste tas på allvar.

Riskfaktorer

  • Att tidigare ha gjort suicidförsök
  • Att ha en psykisk sjukdom
  • Att ha en personlighetsstörning
  • Att vara separerad, frånskild eller änka/änkling
  • Att vara lättkränkt
  • Att ha ett pågående missbruk
  • Att vara arbetslös eller pensionär
  • Att ha en kronisk kroppslig sjukdom
  • Att vara utlandsadopterad
  • Att identifiera sig som en HBTQ-person

Tecken på att någon kan vara suicidnära

  • Talar om att skada sig själv eller att ta livet av sig
  • Undersöker olika sätt att ta livet av sig, hur man får tag i läkemedel, vapen, rep eller annat
  • Talar eller skriver om död, att dö eller om suicid
  • Tycker allt är hopplöst
  • Visar ursinne, vrede, hämndlystnad
  • Har ett våghalsigt och hänsynslöst beteende, utsätter sig för fara
  • Visar en dramatisk förändring i sinnesstämning
  • Skriver avskedsbrev, testamente, ordnar upp bland sina tillhörigheter, ger bort saker
  • Får ett märkbart ökat substansbruk av alkohol eller narkotiska läkemedel
  • Kan inte se någon utväg ur en smärtsam livssituation
  • Talar om att livet är meningslöst
  • Drar sig undan familj, vänner och sina vanliga kontakter och aktiviteter
  • Stark ångest, upprörd oro, sömnsvårigheter
  • Plötslig svängning i sinnestillståndet, från starkt nedstämd till glad  

Säkerhetsåtgärder

  • Utsätt inte dig själv för fara
  • Om personen har ett vapen eller visar tecken på våldsamhet, tillkalla hjälp
  • Är personen påverkad? Alkohol och narkotika kan förstärka suicidrisken
  • Lämna inte personen ensam
  • Om du själv inte kan stanna hos personen, be någon annan pålitlig person att stanna
  • Skaffa omedelbar hjälp 
  • Försäkra dig om att personen kommer i trygga händer

Material

Riktlinjer om suicidnära paitenter, Svenska psykiatriska föreningen

Nationellt program för suicidprevention i Sverige, Karolinska institutet

Om suicid, Socialstyrelsen

Hur kan du hjälpa en person som har suicidtankar?, för närstående, anhöriga och personal, 1177 

Suicidstegen för att identifiera suicidrisk, Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Filmer, checklistor och stödmaterial, Suicid Zero

Information och utbildningar, Mind

Exempel på telefonlinjer att hänvisa till eller ringa till om råd och stöd:

Bris, Barnens rätt i samhället på telefon 116 111

Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80 

Jourhavande präst Nås via 112, Svenska kyrkan

Mind Självmordslinjen chatt via mind.se eller på telefon 90101

Märkning

  • Utförare: Psykiatrisk akutvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Primärvård | Första linje, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Kurator, Psykoterapeut
  • Typ av behandling/stöd: Omsorg | Omvårdnad
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår