Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Behandling och stöd

Stöd vid sömnsvårigheter

Märkning

Skapad: 2018-12-04
Uppdaterad: 2019-05-09
Verksamhetskategori: Hälso- och sjukvård, Socialtjänst, Förskola/skola/elevhälsa
Verksamhet: Psykiatrisk specialistvård, sluten, Psykiatrisk specialistvård, öppen, Primärvård, Mödravårdscentral, Beroendevård, Ungdomsmottagning, Förskola, Boende/stöd i boende, Familjecentral
Befattning: Arbetsterapeut, Behandlare (enl. SoL/Lss), Daglig verksamhet/sysselsättning, Fysioterapeut, Kurator, Läkare, Psykolog, Psykoterapeut, Sjuksköterska, Skötare, Stöd i och till boende
Samordnad insats: Nej
Åtgärdsområde: Förebyggande åtgärder, Omvårdnad
Fas/stadie: Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
Åldersgrupp: Ungdom, Unga vuxna, Vuxna, Äldre
Svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
Funktionsnivå: Lätta problem, Måttliga problem, Stora problem

Kort beskrivning

Insatsen innebär att stödja individen att hantera och minska sina sömnsvårigheter.

Syfte

Att ge individen redskap att minska sina sömnsvårigheter och därigenom gynna återhämtning och förhindra försämring.

Indikation (målgrupp, situation)

Insatsen riktar sig till individer som är i behov av stöd för att hantera sina sömnsvårigheter. Individer som på grund av sömnbrist riskerar att återinsjukna/försämras i sitt tillstånd.

Kunskapsläge

Avsnittet ska kompletteras.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning. Avsnittet ska kompletteras.

Innehåll, kortfattat

Att, tillsammans med individen:

  • Utforma en strategi för stödet
  • Genomföra samtal och andra former av stöd för bättre sömn
  • Vid behov samordna insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård
  • Följa upp insatsen gemensamt

Innehåll, fördjupat

Sömnen har stor inverkan på vår känslighet för stress. Underskatta inte hur allvarligt det är att inte kunna sova och vilka problem det skapar. Under djupsömnen repareras olika funktioner i kroppen, immunförsvaret stärks och krafter mobiliseras för att bättre kunna hantera psykisk och fysisk påfrestning.

Olika former av stöd för goda sömnvanor
Stödet utformas tillsammans med individen som själv får berätta om sina styrkor och svagheter och komma med förslag på lösningar. Hur ser livssituationen ut? Vilka är orsakerna till sömnsvårigheterna? Vilka aktiviteter kan ge avkoppling och lugn? Vilka förändringar behöver göras för att sömnen ska bli bättre?

Levnadsvanor
I många situationer är det normalt att ha problem med sömnen. Vid stress, övergående sjukdom eller annorlunda dygnsrytm upplever de flesta av oss några vakennätter. Även om det är jobbigt och tidvis utmattande är det inte farligt. Blir problemen stora eller långvariga är det däremot viktigt att få hjälp. Att få stöd att se över sin livssituation och sina levnadsvanor är ett första steg vid sömnstörningar. Exempel på förebyggande åtgärder är:

  • Regelbunden fysisk aktivitet
  • Regelbundna matvanor
  • Måttlighet med alkohol
  • Regelbundna sovtider
  • Goda relationer
  • Balans mellan aktivitet och vila

Sömndagbok
Att föra sömndagbok kan göra det möjligt att upptäcka hur sömnen påverkas av olika faktorer. Sömndagboken kan också användas i utvärderingen av vilken effekt åtgärderna för att förbättra sömnen har haft.  

Sömndagboken kan innehålla:

  • Tiden för sänggåendet, när individen somnade (ungefär), hur många gånger hen vaknade under natten och hur dagen efter fungerade.
  • Hur timmarna innan sänggåendet hade varit: finns det ett samband mellan mat, oro, stress, dryck, arbete, motion och sömn?
  • Har individen behövt gå upp och kissa ofta, har hen haft ont i magen, snarkat mycket eller haft andra besvär? I så fall kan det vara bra att ta upp det med en läkare.

Primär/sekundär och akut/kronisk sömnstörning
Man brukar skilja mellan primär och akut/kronisk sömnstörning.

  • Med primär sömnstörning menas besvär som man inte kan hitta någon orsak till. Det finns alltså ingen kroppslig eller psykisk sjukdom som orsakar sömnstörningen och man kan heller inte hitta några orsaker i omgivningen.
  • Sekundär sömnstörning är en sömnstörning där sjukdom eller sociala orsaker kan förklara tillståndet.
  • Akut sömnstörning har utlösts av en speciell situation och varar kortare tid än fyra veckor.
  • Kronisk sömnstörning varar längre än fyra veckor.

Sekundära sömnstörningar är vanligast. Det finns många sjukdomar som kan ge problem med sömnen, till exempel depression, ångest eller rastlösa ben (Willis-Ekboms sjukdom). Hjärt- eller lungsjukdomar kan ge andningsbesvär om natten, smärta kan göra det svårt att sova, nästäppa – till exempel polyper i näsan – kan ge andningsbesvär och göra att man lätt vaknar. Många mediciner kan ha sömnproblem som en biverkan. Sociala orsaker kan vara bråk hemma eller problem på jobbet. Omgivningsorsaker kan vara skiftarbete, jet-lag, störande ljud, sömn under dagtid, måltid eller träning strax före sänggåendet eller att det är för varmt eller för kallt i sovrummet.

Exempel på stödinsatser vid sömnsvårigheter

  • Dygnsreglerande stöd
    • Väckning
    • Fasta lunch- och middagstider
    • Veckoplanering där moment läggs in vid fasta tidpunkter

Vardagliga hjälpmedel som klockor och mobiltelefoner kan vara till hjälp. I mobilen kan man också schemalägga larm för väckning, måltider, tvätt osv. En del som har svårt att sova kan bli hjälpta av att använda ett tyngdtäcke eller ett bolltäcke.

  • Kunskapsförmedling
    Informera om de allmänna råd som finns för bättre sömn utifrån individens behov och förutsättningar. Hänsyn kan t ex behöva tas till nedsatt kognitiv funktion och behöva anpassas språkligt, både muntligt och skriftligt.
  • Allmänna råd
    • Varva ner innan du går till sängs. Ett bad, varma drycker eller musik kan vara rogivande.
    • Regelbunden motion ger en bättre sömn. Undvik dock hård fysisk träning och/eller kraftiga ansträngningar timmarna före sänggåendet.
    • Undvik att sova på dagtid
    • Om du ligger sömnlös längre än 15–20 minuter bör du gå upp ur sängen och göra något annat, till exempel läsa en bok under en stund.
    • Stig upp en fast tid på morgonen, alla dagar i veckan.
    • Försök lösa eventuella problem och bekymmer under eftermiddagen eller tidig kväll
  • Råd för att minska aktiveringen kväll och natt
    • Undvik alkohol, kaffe, te och koffeinhaltiga drycker under sen eftermiddag och kväll.
    • Undvik att bli hungrig på natten och undvik stora måltider strax innan det är dags att sova.
    • Se till att sovrummet har en behaglig, låg temperatur (18° C eller strax under är optimalt för hjärnan under sömnen, under täcket – där man har kroppen – ska det dock vara varmare).
    • Gör sovrummet mörkt och lugnt. Använd eventuellt ögonmask och hörlurar.
    • Använd inte sängen till något annat än sömn (och eventuellt sex).
    • En avslappningsteknik kan vara bra att lära dig och använda om du har svårt för att varva ner, samt och uppvaknande på natten.
    • Undvik att titta på skärmar (mobiltelefon, bärbar dator) i sängen: Ljuset kan aktivera hjärnan.
  • Stöd att hantera stress och oro

Om stress och oro är orsak till sömnsvårigheterna kan individen vara hjälpt av insatsen Stöd att hantera stress och oro.  

  • Avslappningstekniker

Olika avslappningstekniker har dokumenterad effekt, men är troligen endast effektiva när ångest och muskelspänningar är huvudproblemet.

  • Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet förbättrar sömnen och har i några studier visat sig vara lika effektivt som behandling med sömnmedel. Det kan rekommenderas till alla med sömnproblem, speciellt med tanke på alla andra fördelar som träning ger. Man ska dock tänka på att inte träna alltför tätt inpå sänggående. Se även insatsen Främja fysiska aktivitet och hälsosamma kostvanor.

  • Sömnbegränsning

Målet är att man bara ska ligga i sängen när man sover. Den som inte sover mer än fem timmar ska bara tillbringa fem timmar i sängen. På så vis bygger man upp ett sömnunderskott vilket innebär att man börjar sova längre och längre. Därmed utökas tiden i sängen.

  • Stimuluskontroll

Stimuluskontroll är en behandling som syftar till att hitta en positiv koppling mellan sängen och sömn. Hos personer med sömnlöshet utvecklas ofta en ond cirkel. När det börjar bli dags att gå och lägga sig blir man orolig och gruvar sig för att behöva ligga vaken. Till slut blir man så trött och less på att stirra i taket att man bygger upp negativa tankar kring sömn. För att bryta denna cirkel måste man lägga om sina vanor och noggrannt följa de allmänna råden för bättre sömn. Det kan vara jobbigt – nästan alla upplever en period med sömnbrist de första dagarna. För den som står ut kan metoden ge bestående resultat.

  • Ljusbehandling

Via näthinnan i ögat påverkar ljuset ett centrum i hjärnan som reglerar dygnsrytmen. Om man utsätts för kraftigt ljus på kvällen skjuts dygnsrytmen framåt – man somnar senare och sover längre på morgonen. Om man utsätts för kraftigt ljus på morgonen skjuts dygnsrytmen bakåt. Ljusbehandling direkt efter att att man vaknar på morgonen kan göra att man vaknar tidigare nästa dag. Behandling sker med ljus (10 000 lux i minst 30 minuter).

  • Kognitiv beteendeterapi/Egenbehandling

Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan erbjudas av hälso- och sjukvården och har visat sig vara effektivt för att förbättra sömnen hos vuxna med sömnsvårigheter. Behandlingen har också effekt om den ges över nätet. KBT består av flera eller samtliga av dessa delar: sömnhygieniska råd, sömnbegränsning, stimuluskontroll, kognitiv terapi och avslappning.

  • Läkemedelsbehandling

I första hand bör ickefarmakologiska behandlingsmetoder användas, i andra hand icke beroendeframkallande sömnläkemedel och i tredje hand kortverkande sömnläkemedel under avgränsad tid och i lägsta effektiva dos. Moderna sömnmedel är mycket verkningsfulla på kort sikt. Om det rör sig om övergående sömnlöshet kan sådana läkemedel vara till god hjälp. Effekten avtar dock efter några dagar eller ett fåtal veckor. Läkemedel bör därför endast användas i några få dagar i sträck. Vid svåra sömnstörningar tar läkare ställning till farmakologisk behandling. Den som sätter in sömnläkemedel har också ansvar för att följa upp och avsluta behandlingen.

Stöd för sömnsvårigheter kan ges från flera håll
Många vårdcentraler har tillgång till en "sömnsamordnare" eller "sömncoach" (till exempel arbetsterapeut, kurator, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska) med inriktning på behandling av sömnproblem och fördjupade samtal med patienten. KBT eller sömnskola kan vara aktuell. Socialtjänsten kan ge kognitivt stöd i vardagen och andra stödjande insatser för bättre sömn.

Uppföljning
Följ upp individens sömnvanor och utvärdera åtgärderna tillsammans. Uppmuntra de förändringar individen har gjort utifrån sina egna mål och förutsättningar.

Länkar

Avsnittet ska kompletteras.

Uppföljning

Avsnittet ska kompletteras.