Insatser vid sömnproblem

Schizofreni och liknande tillstånd

Behandling och stöd

Insatser vid sömnproblem

Fortsatta insatser när en god sömnhygien inte räcker för att hantera sömnproblem.

Målgrupp eller situation

Individer med måttliga till svåra sömnproblem. För lindriga till sömnproblem, se Sömnhygien.

Kunskapsläge

Beprövad erfarenhet.

Kompetenskrav

Hälso- och sjukvårdspersonal med ämneskompetens och utbildning i den metod som används.
Vid förskrivning av hjälpmedel gäller kompetens enligt arbetsgivarens beslut och förutsättningar för att följa förskrivningsprocessen och de lokala rutinerna.

 

Sammanfattning

Sömnproblem i form av insomningssvårigheter, nattliga uppvaknanden eller för tidiga uppvaknanden på morgonen går ofta att både förebygga och behandla med psykologiska interventioner och utan läkemedel. En utredning av bakomliggande orsaker är viktig eftersom sömnproblem förekommer vid många somatiska och psykiska sjukdomar men även som tecken på stress och oro eller biverkan av mediciner.

Genomförande

I första hand behandlas sömnproblem med sömnhygieniska insatser, psykoedukation (se till exempel boken Sov gott under Material), kognitiv beteendeterapi och hjälpmedel. Insatserna bör fokusera på de faktorer som orsakar sömnproblemen och där individen görs delaktig i både kartläggning och utformning av stöd.

Man brukar skilja mellan olika typer av sömnstörningar.

  • Med primär sömnstörning menas besvär som man inte kan hitta någon orsak till. Det finns alltså ingen kroppslig eller psykisk sjukdom som orsakar sömnstörningen och man kan heller inte hitta några orsaker i omgivningen.
  • Sekundär sömnstörning är en sömnstörning där sjukdom eller sociala orsaker kan förklara tillståndet.
  • Akut sömnstörning har utlösts av en speciell situation och varar kortare tid än fyra veckor.
  • Kronisk sömnstörning varar längre än fyra veckor.

Sekundära sömnstörningar är vanligast. Det finns många sjukdomar som kan ge problem med sömnen, till exempel depression, ångest eller rastlösa ben (Willis-Ekboms sjukdom). Hjärt- eller lungsjukdomar kan ge andningsbesvär om natten, smärta kan göra det svårt att sova, nästäppa – till exempel polyper i näsan – kan ge andningsbesvär och göra att man lätt vaknar. Många mediciner kan ha sömnproblem som en biverkan. Sociala orsaker kan vara bråk hemma eller problem på jobbet. Omgivningsorsaker kan vara skiftarbete, jet-lag, störande ljud, sömn under dagtid, måltid eller träning strax före sänggåendet eller att det är för varmt eller för kallt i sovrummet.

Stödet utformas tillsammans med individen som själv får berätta om sina förutsättningar och komma med förslag på lösningar. Hur ser livssituationen ut? Vilka är orsakerna till sömnsvårigheterna? Vilka aktiviteter kan ge avkoppling och lugn? Vilka förändringar behöver göras för att sömnen ska bli bättre?

Kunskapsförmedling

Informera om de allmänna råd som finns för bättre sömn utifrån individens behov och förutsättningar. Hänsyn kan t ex behöva tas till nedsatt kognitiv funktion och behöva anpassas språkligt, både muntligt och skriftligt.

Stöd med levnadsvanor

Att få stöd att se över sin livssituation och sina levnadsvanor är ett första steg vid sömnproblem. I många situationer är det normalt att ha problem med sömnen. Vid stress, övergående sjukdom eller annorlunda dygnsrytm upplever de flesta av oss några vakennätter. Även om det är jobbigt och tidvis utmattande är det inte farligt. Blir problemen stora eller långvariga är det däremot viktigt att få hjälp. Att få stöd att se över sin livssituation och sina levnadsvanor är ett första steg vid sömnstörningar. Exempel på förebyggande åtgärder är:

  • Regelbunden fysisk aktivitet
  • Regelbundna matvanor
  • Måttlighet med alkohol
  • Regelbundna sovtider
  • Goda relationer
  • Balans mellan aktivitet och vila

Patienten kan tillsammans med sin behandlare utforma en checklista med åtgärder för god sömnhygien.

Dygnsreglerande stöd
  • Väckning
  • Fasta lunch- och middagstider
  • Veckoplanering där moment läggs in vid fasta tidpunkter

Vardagliga hjälpmedel som klockor och mobiltelefoner kan vara till hjälp. I mobilen kan man också schemalägga larm för väckning, måltider, tvätt och så vidare. En del som har svårt att sova kan bli hjälpta av att använda ett tyngdtäcke eller ett bolltäcke. Socialtjänsten kan ge kognitivt stöd i vardagen och andra stödjande insatser för bättre sömn.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet förbättrar sömnen och har i några studier visat sig vara lika effektivt som behandling med sömnmedel. Det kan rekommenderas till alla med sömnproblem, speciellt med tanke på alla andra fördelar som träning ger. Man ska dock tänka på att inte träna alltför tätt inpå sänggående. Se även insatsen Främja fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor.

Stöd att hantera stress och oro

Om stress och oro är orsak till sömnsvårigheterna kan individen vara hjälpt av insatsen Stöd att hantera stress och oro.  

Kontakt med arbetsterapeut

Genom kontakt med en arbetsterapeut kan individen få stöd att etablera rutiner samt individuellt anpassat kognitivt stöd som främjar en god nattsömn. Insatserna kan förutom sömnhygieniska råd exempelvis handla om att se över rutiner för morgon och kväll, anpassning av den fysiska miljön i sovrummet, och/eller att individen utifrån önskemål och behov får tips och råd om egenvårdsprodukter.

Tyngdtäcke

Om inte en bättre sömnhygien eller andra insatser hjälper kan man överväga att prova tyngdtäcke. Tyngdtäcke är ett rogivande och sinnesstimulerande hjälpmedel som kan underlätta insomnandet och vara effektivt vid orolig sömn och täta uppvaknanden. I en del regioner finns det möjlighet att få tyngdtäcke förskrivet som en medicinteknisk produkt. Tyngdtäcken finns även att köpa i vissa affärer.

Läkemedelsbehandling

I första hand bör ickefarmakologiska behandlingsmetoder användas, i andra hand icke beroendeframkallande sömnläkemedel och i tredje hand kortverkande sömnläkemedel under avgränsad tid och i lägsta effektiva dos. Moderna sömnmedel är mycket verkningsfulla på kort sikt. Om det rör sig om övergående sömnlöshet kan sådana läkemedel vara till god hjälp. Effekten avtar dock efter några dagar eller ett fåtal veckor. Läkemedel bör därför endast användas i några få dagar i sträck. Vid svåra sömnstörningar tar läkare ställning till farmakologisk behandling. Den som sätter in sömnläkemedel har också ansvar för att följa upp och avsluta behandlingen.I första hand bör ickefarmakologiska behandlingsmetoder användas, i andra hand icke beroendeframkallande sömnläkemedel och i tredje hand kortverkande sömnläkemedel under avgränsad tid och i lägsta effektiva dos. Moderna sömnmedel är mycket verkningsfulla på kort sikt. Om det rör sig om övergående sömnlöshet kan sådana läkemedel vara till god hjälp. Effekten avtar dock efter några dagar eller ett fåtal veckor. Läkemedel bör därför endast användas i några få dagar i sträck. Vid svåra sömnstörningar tar läkare ställning till farmakologisk behandling. Den som sätter in sömnläkemedel har också ansvar för att följa upp och avsluta behandlingen.

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan erbjudas av hälso- och sjukvården och har visat sig vara effektivt för att förbättra sömnen hos vuxna med sömnsvårigheter. Behandlingen har också effekt om den ges över nätet. KBT består av flera eller samtliga av dessa delar: sömnhygieniska råd, sömnbegränsning, stimuluskontroll, kognitiv terapi och avslappning..Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan erbjudas av hälso- och sjukvården och har visat sig vara effektivt för att förbättra sömnen hos vuxna med sömnsvårigheter. Behandlingen har också effekt om den ges över nätet. KBT består av flera eller samtliga av dessa delar: sömnhygieniska råd, sömnbegränsning, stimuluskontroll, kognitiv terapi och avslappning..Vuxna med sömnproblem som når upp till kriterierna för diagnosen insomni bör behandlas med KBT.

Långvariga eller svårbehandlade sömnbesvär

Långvariga, allvarliga eller svårbehandlade sömnproblem kan ha flera bakomliggande orsaker och bör utredas noggrant. Man behöver utesluta differentialdiagnoser som till exempelvis sömnapné, restless legs, sömn–vakenhetsstörning av dygnsrytmen och mardrömsstörning.

Uppföljning

Följ upp individens sömnvanor och utvärdera insatserna tillsammans. Uppmuntra de förändringar individen har gjort utifrån sina egna mål och förutsättningar. En sömndagbok kan också användas i utvärdering av vilken effekt insatserna för att förbättra sömnen har haft.

Vid förskrivning av sömnhjälpmedel i form av tyngdtäcke ansvarar förskrivare för att följa upp och utvärdera funktion och nytta.

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Stöd i boende | Boendestöd
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Medelsvår, Svår