Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Behandling och stöd

Stöd till barn som anhöriga

Märkning

Skapad: 2019-02-16
Uppdaterad: 2019-05-21
Verksamhetskategori: Förskola/skola/elevhälsa, Hälso- och sjukvård (inkl. kommunal-), Socialtjänst
Verksamhet: Förskola, Skola, Elevhälsa, Barnavårdscentral, Mödravårdscentral, Primärvård, Psykiatrisk akutsjukvård, Psykiatrisk specialistvård, sluten, Psykiatrisk specialistvård, öppen, Somatisk akutsjukvård, Somatisk specialistvård, sluten, Somatisk specialistvård, öppen, Familjecentral, Beroendevård, Ungdomsmottagning, Boende/stöd i boende, Försörjningsstöd, Social barn- och ungdomsvård
Befattning: Arbetsterapeut, Barnmorska, Barnskötare/Dagbarnvårdare, Behandlare (enl. SoL/Lss), Daglig verksamhet/sysselsättning, Elevassistent, Fritidspedagog, Fysioterapeut, Kurator, Ledningsarbete, Läkare, Lärare, Myndighetsutövare, Personligt ombud, Psykolog, Psykoterapeut, Sjuksköterska, Skötare, Specialpedagog, Stöd i och till boende
Samordnad insats: Ja
Åtgärdsområde: Förebyggande åtgärder, Psykologiska och psykosociala åtgärder, Andra sociala insatser
Prioritering enligt nationella riktlinjer: -
Fas/stadie: Prodromal, Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
Åldersgrupp: Barn, Ungdom, Unga vuxna
Svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
Funktionsnivå: Lätta problem, Måttliga problem, Stora problem

Kort beskrivning

Insatsen innebär att barn som är anhöriga till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, uppmärksammas och erbjuds stödjande insatser.

Syfte

Syftet med insatsen är att minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer i barnets omgivning. Därigenom minskar risken för psykisk ohälsa eller annan ogynnsam utveckling senare i livet.

Indikation (målgrupp, situation)

Insatsen riktar sig till barn och unga som är anhöriga till personer med schizofreni eller liknande tillstånd. Det kan vara föräldrar till barnen, eller andra viktiga personer som barnen bor tillsammans med, exempelvis styvföräldrar, syskon eller familjehemsföräldrar.

Kunskapsläge

Insatsen är en lagstadgad skyldighet. Den finns inte med i Socialstyrelsen nationella riktlinjer. Mer forskning behövs inom området och viss forskning bedrivs redan genom Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) i samarbete med flera universitet.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning

Innehåll, kortfattat

Målet med att tidigt uppmärksamma och ge stöd åt barn som anhöriga är att minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer i barnets omgivning.

  • Ge barnet information om den anhöriges tillstånd och ge samtidigt praktiska råd.
  • Erbjud barnet samtal, stöd och avlastning i vardagen.
  • Samverka med andra aktörer såsom sjukvård, skola och socialtjänst.

En metod för att göra detta är Beardslees familjeintervention. Ett annat redskap för att öppna upp samtalet med barnet och familjen kan vara att använda samtalskort, på svenska kallade “känslor och behovskort". 

Innehåll, fördjupat

Barn och unga som är anhöriga till personer med allvarlig psykisk sjukdom  löper en större risk att själva drabbas av psykisk ohälsa eller annan ogynnsam utveckling senare i livet. Det är därför viktigt att uppmärksamma dessa barn tidigt och erbjuda dem information, råd och stöd på en ålders-och mognadsmässigt adekvat nivå. Således krävs kartläggning av barnets individuella behov samt mognadsnivå. Denna kartläggning bör göras av personal med kompetens på området. Insatsen gäller inom sjukvård, socialtjänst och förskola/skola. Nedan följer några åtgärdspunkter som kan underlätta situationen för barn som anhöriga:

  • Information om den vuxnes sjukdom och vård
  • Hänvisning till samhällsresurser, såsom olika chattforum, anhörigorganisationer och så vidare
  • Råd till de vuxna i familjen, till exempel kring föräldraskap och hur de kan prata öppet med barnen, även om svåra frågor
  • Kontakt med förskola/skola
  • Stöd i skolarbete
  • Uppmuntran av barnets behov av kamrater och fritidssysselsättningar
  • Praktiskt stöd och avlastning i hemmet

Om personal misstänker att ett barn far illa finns även en anmälningsskyldighet enligt lag (14 kap. 1§, SoL) som gäller många yrkesgrupper. I vissa fall kan barnet behöva skydd. 

Unga över 18 år

Även om barnet passerat 18-årsgränsen kan behovet av skräddarsytt stöd och information behöva ges under åren som ung vuxen. Med omdöme kan flera av metoderna för barn eller inom sedvanligt familjestöd användas. Att fånga och möta syskons oro liksom oro för att drabbas själv och eller att "behöva ta hand om" förälder är viktigt

Socialtjänst
I Socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 10§ angående ansvar för stöd till anhöriga, inkluderas inte barn uttryckligen. Lagen rör dock stöd till den som vårdar en anhörig och många barn är i praktiken omsorgsgivare. Personal inom socialtjänsten som kommer i kontakt med personer som har en allvarlig psykisk sjukdom bör alltid uppmärksamma barnen. Barnen känner ofta ett omsorgsansvar för den förälder som inte mår bra och en insats kan vara att avlasta barnen från sådant ansvar. Stödet kan ges inom socialtjänsten, men även i samverkan med sjukvård och förskola/skola.

Hälso- och sjukvård
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 5 kap. 7§ och Patientsäkerhetslagen (PSL) 6 kap. 5§ ska personal i hälso- och sjukvården särskilt beakta barns behov om förälder eller någon annan som barnet varaktigt bor tillsammans med lider av psykisk störning eller funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller oväntat avlider. För att kunna uppmärksamma barnen bör barnombud eller motsvarande finnas på de arbetsplatser som arbetar med vuxna patienter. Dessa ska vara ett stöd för övrig personal i att hålla frågan om barnen levande. Sjukvården ska erbjuda barnen information om den vuxnes sjukdom och om den vård som bedrivs på avdelningen eller mottagningen. Men sjukvården ska också kunna ge råd till föräldrarna i familjen och samverka med exempelvis socialtjänst och förskola/skola, så att barnet får det stöd det behöver i vardagen.

Skola och förskola
Förskola/skola ger struktur åt vardagen och är en viktig skyddsfaktor för barn som på något sätt har det svårt hemma. Både goda skolresultat och goda sociala relationer, kan bidra till att barn och unga mår bättre, trots sina svårigheter. En uppgift för skolpersonalen är därför att uppmärksamma dessa barn genom tecken som ökad stress och oro, koncentrationssvårigheter eller skolfrånvaro. Att visa intresse och våga fråga, kan vara det som öppnar upp ett samtal kring svårigheterna. Skolan kan vid behov erbjuda särskilt stöd, exempelvis hjälp med läxläsning. Även elevhälsan har en viktig roll i att uppmärksamma och ge stöd åt barn som är anhöriga.

Länkar

Tema; Barn som anhöriga, socialtjänsten (Kunskapsguiden, Socialstyrelsen)
Tema; Barns som anhöriga,  hälso- och sjukvården (Kunskapsguiden, Socialstyrelsen)
Tema; Barns som anhöriga, förskola och skola (Kunskapsguiden, Socialstyrelsen)
Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) 
Att samtala med barn - Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården  (Socialstyrelsen)
Webutbildning för dig som möter barn som anhörig (Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka) 
Tema Barn och föräldrar - När en vuxen blir sjuk - vad ska man tänka på och hur ska man berätta? (vårdguiden, 1177)
Webbutbildning - Barn som anhöriga – Våga fråga! för personal inom hälso- och sjukvården (Kunskapsguiden, Socialstyrelsen)
Föra barnen på tal - en manualbaserad metod(Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka)
Familjeinterventioner och Beardslees familjeintervention (Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka)

Stöd som riktar sig till barn:
Kuling, mötesplats för barn till en förälder med psykisk sjukdom (Region Örebro)
Tecknad film för barn om att ha en förälder med psykisk sjukdom (Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka)
När Kalles mamma fick en psykos, kort illustrativ broschyr till barn (Infoteket)
När en förälder mår dåligt, webbplats för ungdomar mellan 13 och 25 år (UMO)
Koll på Soc- information om socialtjänsten för barn och unga (Barnombudsmannen och Socialstyrelsen)
Våga berätta- en sajt för barn (Vårdguiden, 1177) 
Tema barn och föräldrar-När en vuxen i familjen inte mår bra (Vårdguiden, 1177) 
Källan barn/unga (Schizofreniförbundet)

Stöd som riktar sig till föräldrar:
Handbok för föräldrar med psykiska problem (Föreningen för mental hälsa i Finland)