Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Behandling och stöd

Stöd kring rökning

Märkning

Skapad: 2018-12-04
Uppdaterad: 2019-05-09
Verksamhetskategori: Hälso- och sjukvård, Socialtjänst, Förskola/skola/elevhälsa
Verksamhet: Psykiatrisk specialistvård, sluten, Psykiatrisk specialistvård, öppen, Primärvård, Mödravårdscentral, Beroendevård, Ungdomsmottagning, Boende/stöd i boende, Familjecentral, Förskola
Befattning: Arbetsterapeut, Behandlare (enl. SoL/Lss), Daglig verksamhet/sysselsättning, Dietist, Fysioterapeut, Kurator, Läkare, Psykolog, Psykoterapeut, Sjuksköterska, Skötare, Stöd i och till boende
Samordnad insats: Nej
Åtgärdsområde: Förebyggande åtgärder, Omvårdnad
Prioritering enligt nationella riktlinjer: 1
Fas/stadie: Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
Åldersgrupp: Ungdom, Unga vuxna, Vuxna, Äldre
Svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
Funktionsnivå: Lätta problem, Måttliga problem, Stora problem

Kort beskrivning

Insatsen innebär att ge individer som röker dagligen stöd att sluta röka, alternativt röka mindre.

Syfte

Att bidra till att individens konsumtion av cigaretter minskar och att på sikt öka motivationen att sluta röka helt. Att minska risken för kroppsliga sjukdomar.

Indikation (målgrupp, situation)

Insatsen riktar sig till individer som är i behov av stödinsatser för att sluta röka. Särskilt individer vars tillstånd innebär förhöjd risk (t ex diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt-kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni, depression).

Kunskapsläge

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor  (2018) anger att Hälso- och sjukvården bör erbjuda vuxna med särskild risk som röker dagligen – Kvalificerat rådgivande samtal (Prio 1). 

Se insatsen Tobaksavvänjning- kvalificerat rådgivande samtal

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning. Avsnittet ska kompletteras.

Innehåll, kortfattat

Att tillsammans med individen:

  • Kartlägga individens behov av stöd för egenvård att sluta röka/röka mindre, exempelvis, Tobaksavvänjning - kvalificerat rådgivande samtal och stöd att ta läkemedel för rökavvänjning.
  • Utforma en strategi för stödet
  • Genomföra stödet för minskad cigarettkonsumtion

Innehåll, fördjupat

Insatsen utformas tillsammans med individen, som själv får berätta om sina behov av stöd. I vilka situationer har individen svårt att avstå från rökning? Vilka aktiviteter kan avleda och ge avkoppling? Hänsyn kan behöva tas till individens kognitiva funktion (minne, förmåga att sortera information, exekutiv funktion mm). Informationen kan behöva ges både muntligt och skriftligt - och upprepas vid flera olika kontakttillfällen.

Exempel på stödinsatser
Stödet anpassas efter individens förutsättningar och behov och kan till exempel innehålla:
Stöd att följa läkemedelsbehandling
Individer som erhåller läkemedel för att sluta röka kan behöva hjälp i vardagen att följa ordinationen. Det kan exempelvis innebära att:

Information

  • Erbjud kort information anpassad efter individens önskemål och förkunskaper
  • Hjälp individen att själv söka upp information, exempelvis på internet

Samtal
I ett hälsofrämjande samtal är det personalens uppgift att stödja brukaren till förändring. Ett kvalificerat rådgivande samtal (i dagligt tal rökavvänjning) är vanligen dessutom teoribaserat och/eller strukturerat enligt den metod som används. Insatsen kan ges individuellt eller i grupp. Se insatsen Tobaksavvänjning- kvalificerat rådgivande samtalEtt exempel på rådgivande samtal är insatsen Motiverande samtal. Metoden går i korthet ut på att:

  • Hjälpa individen att med egna ord formulera en egen förståelse av sina problem
  • Hjälpa individen att hitta och formulera egna argument för att göra en förändring
  • Stödja förändringsprocessen genom att uppmuntra framsteg (även de små)

Att tänka på
Att sluta röka kan vara svårt och kan ta lång tid. Undvik restriktioner och att komma med “goda råd”. Fokusera istället på att lyssna aktivt, ge information om rekommenderade metoder och försök att stärka individens tilltro till sin egen förmåga.

Rökning minskar koncentrationen av neuroleptikaläkemedel i blodet varför man bör minska dosen om patienten minskar konsumtionen eller helt slutar röka och öka den igen om patienten återfaller. Den rekommenderade metoden är densamma för att sluta snusa.

Länkar

MI-sticka som stöd i arbetet med motiverande samtal (Folkhälsomyndigheten)
Folder med fakta och råd om levnadsvanor (däribland rökning) (Svenska läkaresällskapet)
Rådgivning och tobaksavvänjning i psykiatri, beroendevård och socialtjänst - en manual. (Psykologer mot tobak i samarbete med Läkare, Sjuksköterskor och Tandvård mot Tobak)
Stöd för samtal om tobak, t.ex. utbildningsfilmer (Socialstyrelsen).
Webbutbildning om rådgivning, tobaksavvänjning och tobakspolicy (Psykologer mot tobak och HFS).
Material för tobaksavvänjning (Psykologer mot Tobak)
Fakta och råd om rökning (1177 Vårdguiden)
Fakta och råd om rökning (1177 Vårdguiden)
Sluta-röka-linjen, stödlinje för tobaksavvänjning (Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin)

Uppföljning

Socialstyrelsens indikator, vid daglig rökning

Avsnittet ska kompletteras.