Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Behandling och stöd

Stöd att skapa struktur i vardagen

Märkning

Skapad: 2018-12-04
Uppdaterad: 2019-05-09
Verksamhetskategori: Socialtjänst, Hälso- och sjukvård
Verksamhet: Psykiatrisk specialistvård, sluten, Psykiatrisk specialistvård, öppen, Arbete/sysselsättning, Boende/stöd i boende, Beroendevård, Social barn- och ungdomsvård
Befattning: Arbetsterapeut, Behandlare (enl. SoL/Lss), Daglig verksamhet/sysselsättning, Dietist, Fysioterapeut, Kurator, Myndighetsutövare, Personligt ombud, Psykolog, Psykoterapeut, Sjuksköterska, Skötare, Stöd i och till arbete/utbildning (soc.), Stöd i och till boende
Samordnad insats: Nej
Åtgärdsområde: Psykologiska och psykosociala åtgärder
Fas/stadie: Prodromal, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
Åldersgrupp: Ungdom, Unga vuxna, Vuxna, Äldre
Svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
Funktionsnivå: Lätta problem, Måttliga problem, Stora problem

Kort beskrivning

Insatsen innebär att, erbjuda kognitivt stöd i vardagen, anpassat efter individens behov.

Syfte

Att underlätta individens vardag och därigenom åstadkomma ökad självständighet.

Indikation (målgrupp, situation)

Insatsen riktar sig till individer som på grund av nedsatt kognition är i behov av stöd för att få vardagen att fungera. Exempelvis minnesstöd, hjälp att få ordning på ekonomi, skapa struktur och rutiner och stöd att minska stress.

Kunskapsläge

Avsnittet ska kompletteras.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning.

Innehåll, kortfattat

Att, utifrån bedömning, tillsammans med individen:

  • Planera för och utforma stödet
  • Vid behov involvera närstående och personal från andra verksamheter
  • Genomföra praktiskt stöd, ev föreslå hjälpmedel, förmedla kunskap och strategier för en mer självständig vardag
  • Gemensamt följa upp stödet kontinuerligt

Om personen har stora svårigheter att uttrycka sina behov är det personalens ansvar att informera om vilka olika lösningar/möjligheter som finns att tillgå. För att tillgodose den enskildes rätt till delaktighet kan t ex modellen Delat beslutsfattande användas. Se även Delaktighet/medbestämmande.

Innehåll, fördjupat

Insatsen kräver kunskap om individens kognitiva funktion. Stödet utformas tillsammans med individen, som själv får berätta om sina styrkor och svagheter och komma med förslag på lösningar. Hur ser livssituationen ut? Vilka moment i vardagen skulle kunna underlättas? Vilken form av minnesstöd skulle fungera bäst? Om personen själv inte kan uttrycka eller ser behoven är det personalens ansvar att erbjuda lösningar. I många fall behöver personen själv prova för att se vinsten. Kognitiva hjälpmedel kan kompensera för svårigheter och vara ett stort stöd i vardagen.

Exempel på stöd att skapa struktur i vardagen

Många som är i behov av stöd att skapa struktur behöver insatser från flera håll. En arbetsterapeut eller sjuksköterska kan t ex förskriva hjälpmedel, medan socialtjänstens personal stöttar individen under hela processen. Hjälper till att skapa struktur och rutiner och ser till så att ev hjälpmedel fyller sin funktion i individens vardag.

  • Praktiskt stöd och hjälp i vardagen

Praktiskt stöd kan innebära hjälp med att skapa ordning och struktur men även innefatta snabb och effektiv krishantering, som när pengar tagit slut, konflikter i relationer eller då det ”kört ihop sig” på något sätt i vardagslivet.

  • Stöd att hantera ekonomiska svårigheter

Ekonomiska problem och skulder kan ge många negativa konsekvenser under lång tid. Arbetslöshet kan vara en orsak till ekonomiska problem men många andra livssituationer kan också påverka den sociala funktionen och förmågan att hantera ekonomin. Det kan bland annat vara familjesituationen, psykisk ohälsa, användning av alkohol och droger, spelmissbruk, funktionsnedsättning eller att vara utsatt för våld. För att kunna ge rätt insats är det viktigt att uppmärksamma den bakomliggande orsaken till försörjningsproblemen. Ett första steg kan vara att rent praktiskt erbjuda individen hjälp med att reda ut hur den ekonomiska situationen ser ut, för att därefter kunna diskutera möjliga lösningar.

- Samverkan är ofta nödvändig

Samverkan mellan olika verksamhetsområden inom socialtjänsten är ofta nödvändig kring personer med komplexa livssituationer för att utifrån en gemensam helhetsbild kunna erbjuda rätt stöd och ekonomisk hjälp i krissituationer. Personer med försörjningsproblem behöver ofta också stöd från flera aktörer samtidigt. En fungerande samverkan med till exempel försäkringskassan och arbetsförmedlingen är många gånger avgörande för att personerna ska kunna erbjudas insatser utifrån sina individuella behov.

- Hushållsekonomisk rådgivning

För att förebygga skuldsättning kan stödet bestå av enklare hushållsekonomisk rådgivning och hjälp med att lägga upp en hushållsbudget. Särskilt unga vuxna kan behöva hushållsekonomisk rådgivning som praktiskt stöd med att hantera sin ekonomi. I mer komplicerade fall kan socialsekreteraren förmedla kontakt med en budget- och skuldrådgivare.

  • Dygnsreglerande stöd

    • Väckning
    • Påminnelser
    • Fasta lunch- och middagstider
    • Dags- och veckoplanering med schemalagda aktiviteter

Ett dygnsreglerande stöd kan vara att schemalägga larm- och textpåminnelser i mobiltelefon eller dator, för väckning, måltider, tvätt, räkningar osv. Det finns även väckarklockor med vibration och starkt ljus. En del som har svårt att sova blir hjälpta av att använda ett kedjetäcke eller ett bolltäcke.

  • Minnesstöd

    • Dags- och veckoplanering
    • Att-göra-listor
    • Ljud- eller textpåminnelser
    • Medicindoserare med alarm

Veckoplanering kan göras till exempel göras på whiteboard eller i mobiltelefon/dator, med text- eller ljudpåminnelser. På mobilen kan även röstinspelning användas för kom-ihåg-listor. En timer kopplad till spis, kaffebryggare, strykjärn och andra elektriska apparater kan skapa trygghet för individer som ibland glömmer bort att stänga av dem.

  • Stöd i att skapa struktur och rutiner

    • Matsedel
    • Checklistor för räkningar, matinköp, tvätt osv.
    • Var sak på sin plats

Veckomatsedlar och checklistor kan skapa struktur och minska stress i vardagen. En del individer blir också stressade av att ha det rörigt omkring sig hemma. Ett stöd kan vara att med text eller bild märka upp var, i vilka rum och skåp, saker ska förvaras. Initialt kan individen också behöva praktisk hjälp med att organisera, sortera och slänga.

  • Färdighetsträning

Om individen upplever stark stress som står i vägen för att tillgodose grundläggande behov, som att sköta läkemedelsbehandling eller komma ihåg att betala räkningar, kan ett personligt stöd initialt göra att individen klarar att utsätta sig för momentet. Att träna tillsammans kan leda till att stressnivån gradvis minskar och att individen successivt kan utföra aktiviteten mer självständigt. Målet är att individen i framtiden ska klara momentet på egen hand. Läs mer under Boendestöd för färdighetsträning.

Ordinerade hjälpmedel

För ordinerade hjälpmedel krävs att legitimerad arbetsterapeut eller sjuksköterska gör en bedömning och utprovning innan individen får tillgång till det. Ta kontakt med arbetsterapeut med problemställningen innan förslag till specifikt hjälpmedel ges till personen. Det är olika förutsättningar över landet kring vilka hjälpmedel man kostnadsfritt kan få tillgång till. I de fall det finns ordinerade hjälpmedel bör det undersökas hur de kan integreras och användas i boendestödet.

Länkar

R-ACT information och manualer att ladda ner ( Nationella Rådet för resursgrupps-ACT och liknande modeller) 
Case Management Vård- och stödsamordning- arbetsmodell och arbetsblad 2018 (Region Skåne och Kommunförbundet Skåne)

Flexibel ACT manual och arbetsblad (Kompetenscentrum för Schizofreni, Västra Götalandsregionen)
ESL- information och manualer att ladda ner
Om frågeformulär SCL 90, för självskattning (Socialstyrelsen)

Uppföljning

Avsnittet ska kompletteras.