Schizofreni och liknande tillstånd

Nivå och process

Arbetssätt för delat beslutsfattande

Arbetssätt för delat beslutsfattande

Metoden Delat beslutsfattande innebär att individ och personal fattar beslut tillsammans baserat på samma information.

Målgrupp eller situation

Metoden används vid tillstånd där det finns olika former av behandlingar eller stödinsatser att välja mellan. Delat beslutsfattande är lika användbart vid kommunal som landstingsdriven verksamhet.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2018) anger att Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda delat beslutsfattande till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (prio2).

Insatsens effekt

Se Socialstyrelsens webbplats, länk ovan.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning. Avsnittet ska kompletteras.

Sammanfattning

Att ha kunskap om och beredskap för att arbeta enligt metoden Delat beslutsfattande.

Genomförande

Delat beslutsfattande är inte bara en metodik. Det handlar om inställning, vilja och attityd. Centralt i processen är personen själv och hans eller hennes erfarenhet av psykisk ohälsa. Både brukare och vård-/omsorgspersonal behöver tro på och vilja använda brukarens egen kraft och erfarenheter. Delat beslutsfattande innebär att överläggningar och beslut inte sker om, för eller åt, utan tillsammans med brukaren/patienten. Det är ett samarbete som leder till att både brukare och personal delar samma information och utifrån informationen görs ett gemensamt val - ett delat beslut fattas.

Metoden delat beslutsfattande

Centrala delar i delat beslutsfattande är:

- Sammanhang och kultur

Det måste finnas en behandlingskultur med värderingar som respekterar och har tilltro till brukarens egen vilja och kraft.

- Ett val

Det måste finnas flera behandlingsalternativ att välja mellan. En verksamhet behöver därför vara flexibel och kunna anpassa sig, såväl kring stora som små beslut.

- Två experter

Delat beslutsfattande bygger på att minst två personer möts, brukaren och vård-/omsorgspersonalen och delar all information, samarbetar och för ett jämlikt samtal. När beslutet fattas görs det gemensamt.

- Information

Det måste tas fram information om olika behandlingsalternativ som alla har tillgång till. Båda parterna behöver värna om att den andre tagit till sig och förstått informationen.

- Verktyg

Olika ”verktyg” behövs för delat beslutsfattande som till exempel beslutsstödjande material. Det behövs också rutiner för hur man ska gå tillväga, vilka steg som ska tas och när, en beslutsguide (se beslutsguide).

- Stöd

Brukaren behöver stöd i förberedelsearbetet och genomförandet av besluten. Såväl anhöriga, vänner, kamratstödjare, personligt ombud, vård-/omsorgspersonal eller personal från boende kan då vara viktiga. Brukar- och närståendeföreningarnas studiecirklar och annan verksamhet fyller också sin betydelse för att stärka den enskilde. Och för vård-/ omsorgspersonal måste organisationen och arbetsplatsen stötta arbetssättet med delat beslutsfattande.

- Beslut

Beslutet som tas måste vara aktivt (det vill säga dokumenteras och följas upp). Ett gemensamt beslut kan även vara att inget görs. Det är viktigt att göra det tydligt vem som ska göra vad liksom diskutera vilket stöd och vilka verktyg som ska användas.

Beslutsgången i korthet

Under processen finns beslutsstödjande material, till exempel listor, beslutsguider, appar mm att tillgå. Vad de inblandade tycker vägs in i beslutet, liksom nytta och risker som är förenade med de olika alternativen. Beslutsgången kan se ut så här:

- Uppmärksamma att ett beslut behöver fattas
- Beskriv och tydliggör de deltagande personernas roller och ansvar
- Presentera de alternativ som finns för behandlingar och stöd
- Informera om för- och nackdelar med olika alternativ
- Undersök individens förståelse, värderingar och förväntningar
- Identifiera de deltagande personernas preferenser
- Diskutera
- Fatta beslut som alla samtycker till
- Planera uppföljning

Processen avslutas med att ett beslut fattas och att en plan upprättas för vad som ska göras härnäst och hur uppföljningen ska gå till.

Fast vårdkontakt och SIP

En fast vårdkontakt ska utses av hälso- och sjukvården när brukaren begär det eller när behov av samordning, trygghet och säkerhet finns. Fast vårdkontakt ska alltid utses om patienten är inlagd. Om individen får insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården (och ev fler aktörer) ska en samordnad individuell plan (SIP), upprättas om det finns behov av att samordna insatserna och individen inte motsätter sig det. Läs mer under SIP, Samordnad individuell plan.

Uppföljning

Möjligheter till uppföljning utöver åtgärdskod:

Avsnittet ska kompletteras.

Material

Att ge ordet och lämna plats, vägledning om brukarinflytande (Socialstyrelsen). 
Shared decision making,en introduktion till delat beslutsfattande(Socialstyrelsen)
Delat beslutsfattande -information till brukare, närstående och vård-/omsorgspersonal om psykossjukdomar (projektet Bättre psykosvård 2011–2014)
Att implementera delat beslutsfattande, information till chefer och politiskt ansvariga i kommun och landsting (projektet Bättre psykosvård 2011–2014)
Film- delat beslutsfattande (Uppdrag Psykisk Hälsa och PsykosR)
I-Share " Interactive Shared decisions in recovery- webbplats med instrument för att arbeta med delat beslutsfattande
Brukarkraft, resurscentrum för brukarinflytande- webbplats

Märkning

  • Verksamhetsgren: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk akutvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Somatisk akutvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk öppenvård, Tandvård, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Individ- och familjeomsorg
  • Yrkesgrupper: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Samordnad insats: Nej
  • Behandlings- eller stödinsats: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering)
  • Prioritering enligt nationella riktlinjer: 2
  • Fas/stadie (av tillstånd): Prodromal, Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Funktionsnivå: Lätta problem,Måttliga problem,Stora problem