Schizofreni och liknande tillstånd

Kommunikation och delaktighet

Samarbete med närstående och anhöriga

Samarbete med närstående och anhöriga

Ett bra samarbete med de närstående förbättrar individens återhämtning och kan bidra till bättre behandling och stöd.

Målgrupp eller situation

Insatsen riktar sig till individer vars tillstånd även påverkar närstående/anhöriga. Exempelvis då en individ riskerar att förlora kontakten med sina nära på grund av hög påfrestning, eller när individen kan påverkas negativt av närstående/anhörigas oro (ett högt känslotryck).

Kunskapsläge

Prioritering saknas. Insatsen behandlas inte i Socialstyrelsens nationella riktlinjer men flera rekommendationer tydliggör att vård och omsorg bör samarbeta med närstående/anhöriga. Insatsen bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor. 

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2018) anger att Hälso- och sjukvården bör erbjuda manualbaserad familjepsykoedukation till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och deras närstående. Prio 2 

Enligt 5 kap. 10 § socialtjänstlagen ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Lag (2009:549).

Kompetenskrav

Enligt arbetsgivares bedömning. 

Sammanfattning

Att utforma en strategi för, och genomföra samarbetet med närstående/anhöriga genom att:  

  • Göra en nätverkskarta tillsammans med individen för att identifiera vilka personer som är viktiga och som kan vara lämpliga att bjuda in
  • Involvera närstående/anhöriga i beslut och planering av vård och insatser
  • Inhämta samtycke att kunna lämna information till närstående/anhöriga från patienten och skriva detta i journalen.
  • Erbjuda information och psykopedagogiska insatser till individ och närstående tillsammans. (Om detta inte är möjligt erbjuda detta som en insats till närstående individuellt.)

Genomförande

Utöver att även anhöriga ofta påverkas av individens tillstånd har de en viktig roll i brukarens/patientens liv och kan bidra med kunskap till personalen. Ett gott stöd för anhöriga kan bland annat innebära att:

- Få vetskap om att den närstående får den hjälp och det stöd han eller hon behöver
Få information eller utbildning om den närståendes tillstånd, symtom, behandlingsmetoder och prognos
- Få hjälp med att förhålla sig till situationen och bli trygga i hur de kan hjälpa och stödja

Samarbetet med närstående/anhöriga kan genomföras av alla verksamheter och arbetet innebär att personalen:  

- Ser närstående/anhöriga som en resurs, att de kan vara ett viktigt stöd och bidra med information om individens behov.
- Förklarar för individen att det är betydelsefullt att samarbeta med de personer som är viktiga för dem. Börja med att fråga: Vilka vill du att vi ska kontakta?
- Gör en nätverkskarta tillsammans med individen för att identifiera vilka personer som är viktiga och kan vara lämpliga att bjuda in.
- Berättar för individen att ett samarbete mellan vård- och omsorg och närstående/anhöriga har visat sig ge goda resultat.
- Inhämtar samtycke att kunna lämna information till närstående/anhöriga från patienten och skriver in detta i journalen.

Samarbete och stöd

En förutsättning för att involvera närstående/anhöriga i beslut och planering av vård och insatser är att alla inblandade har tillräckliga kunskaper om tillståndet. Ibland kan det finnas problem inom familjen som försvårar individens återhämtning. Det kan t. ex. handla om skuldkänslor, olösta konflikter eller direkt våld. I sådana situationer är det särskilt angeläget att erbjuda anhöriga/familjen stöd. Se Familjeinsatser- utbildning och stöd. Särskilt viktigt är det att uppmärksamma ev. barns behov av stöd och insatser, se Stöd till barn som anhöriga.

  • Information och kunskap

- Erbjud information till individ och närstående tillsammans. Om detta inte är möjligt kan närstående informeras för sig

Tänk på att Individer med nedsatt kognitiv funktion kan ha en god verbal förmåga men ändå ha svårigheter med att tolka och komma ihåg information. För att öka förutsättningarna för förståelse kan den muntliga informationen behöva kompletteras med skriftlig information och upprepas vid flera kontakttillfällen. Informationsbroschyrer och hänvisningar till webbsidor ger individen och närstående en möjlighet att hämta in ytterligare information i sin egen takt.  

När syftet med informationen är att ge fördjupad kunskap, förståelse och färdigheter krävs ofta en mer omfattande utbildningsinsats. Psykopedagogisk utbildning ger b.la. kunskap om sjukdomen och hur den påverkar individens livssituation och relationerna inom familjen. Målet med psykopedagogisk utbildning är att individen och närstående/anhöriga ska få bättre förutsättningar att vara delaktiga i planering och beslut rörande behandlingen och stödet. Målet är också att den ökade kunskapen ska leda till att sjukdomen bli mer begriplig och hanterbar och därigenom förhoppningsvis öka personens känsla av egenmakt och framtidshopp.

  • Involvera närstående/anhöriga

Anhöriga/närstående kan ha mycket kunskap om individens behov av stöd. De kan också bidra med information om hur individen har mått och reagerat på händelser tidigare i livet. Till exempel vad som har triggat försämring eller återfall. Om möjligt bör de därför också involveras i arbetet med att upprätta en ev krisplan. Se insatsen: Återfallsprevention och upprättande av krisplan tillsammans med individ och närstående/anhöriga.

  • Samtalsstöd

Anhöriga kan ha behov av hjälp med hur de ska bemöta och stödja sin närstående. Många tillstånd innebär även en stor påfrestning på omgivningen. Risken finns att individen drar sig undan och blir isolerad eller att anhöriga tar på sig ett för stort ansvar. Ett högt känslotryck, dvs att individen kan påverkas negativt av anhörigas oro, är mycket vanligt bland familjer/närstående till individer med psykisk ohälsa och kan bland annat yttra sig i följande förhållningssätt gentemot individen:

- Kritik/fientlighet - att visa ogillande för något som individen gör
- Känslomässigt överengagemang - att överbeskydda och ge uttryck för att individen har liten förmåga att klara sig själv.
- Överidentifikation - anse sig känna sin närståendes känslor och önskningar
- Extrem självuppoffring - försummar sig själv och sina egna behov

Att känna sig kritiserad eller fientligt bemött kan leda till ökad stress hos individen och bidra till försämring och återinsjuknande. Psykopedagogisk utbildning till närstående/anhöriga minskar risken för ett högt känslotryck. Att som anhörig få träffa andra med liknande erfarenheter och prata om sin situation kan också vara ett stöd. Anhöriga kan exempelvis erbjudas att delta i föräldragrupper eller att medverka i behandlingsprogram vid missbruksproblem. Patient- och anhörigföreningar erbjuder också ofta stöd till anhöriga i olika form. Läs mer under Material

Sekretess
För att kunna lämna ut sekretessbelagda uppgifter till närstående/anhöriga krävs samtycke från individen. Samtycket ska inhämtas av den som ansvarar för vården och dokumenteras i journalen. Sekretessen gäller även sådant som individ och närstående/anhöriga har berättat för personalen. Sekretess är inte ett hinder för att ändå samarbeta med närstående/anhöriga. Vård- och omsorg kan alltid träffa närstående/anhöriga och ge allmän information och individuellt stöd utan att lämna ut uppgifter om individen om hen inte lämnat samtycke.

Vad gäller minderåriga finns ingen bestämd åldersgräns när föräldrarnas möjligheter att råda över sekretesskyddade uppgifter minskar utan hänsyn måste tas till det enskilda barnets ålder, mognad och utveckling i övrigt.

Material

Handbok för anhörigkonsulenter (Nationellt kompetenscentrum för anhöriga, NKA)
Anhörigprojektet (Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH) 
Vem hjälper den som hjälper- film om att se anhöriga som en resurs inom vården. (Anhörigprojektet, NSPH)  
Stöd till anhöriga– vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (Socialstyrelsen) 

Brukar- och närstående föreningar:
RSMH-Riksförbundet för social och mental hälsa
NSPH- Nationell samverkan för psykisk hälsa
Nationellt kompetenscentrum anhöriga (NKA)
RSMH anhörigstöd 

Märkning

  • Verksamhetsgren: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk akutvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Somatisk akutvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk öppenvård, Tandvård, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Individ- och familjeomsorg
  • Yrkesgrupper: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Samordnad insats: Nej
  • Behandlings- eller stödinsats: Anpassning | Hjälpmedel, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering)
  • Fas/stadie (av tillstånd): Prodromal, Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Funktionsnivå: Lätta problem,Måttliga problem,Stora problem