Schizofreni och liknande tillstånd

Kartläggning och utredning

Strukturerad bedömning av suicidrisk

Strukturerad bedömning av suicidrisk

En strukturerad bedömning av suicidrisken, för att att förhindra och förebygga suicid.

Målgrupp eller situation

Insatsen riktar sig till individer under hela sjukdomsförloppet då individer med psykossjukdom har en hög suicidrisk. Bedömningen är särskilt viktig vid förstagångsinsjuknande (högre risk för unga) eller återinsjuknande samt vid ut/in-skrivning från psykiatrisk slutenvård då risken för suicid då är än högre.

Kunskapsläge

Prioritering och rekommendation enligt Socialstyrelsen nationella riktlinjer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2018) anger att Hälso- och sjukvården bör erbjuda strukturerad bedömning av självmordsrisk till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och misstänkt ökad självmordsrisk. Prio 1. 

Enligt beprövad erfarenhet ger en strukturerad bedömning goda förutsättningar för fortsatt handläggning. Suicid går att förhindra.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning. Avsnittet ska kompletteras. 

Sammanfattning

Att genomföra en strukturerad bedömning av risk för att individen ska utföra en suicidhandling genom att

  • systematisk inhämta  relevant information kring individens livssituation och bakgrund
  • bedöma individens psykiska status och symtom, se Utredning och bedömning av psykisk status
  • värdera risken för suicidhandling utifrån
    • inhämtade uppgifter
    • psykisk status och symtom
    • kända risk- och skyddsfaktorer
  • dokumentera värdering av risken.

Genomförande

Suicidrisken hos en person varierar över tid och påverkas av faktorer som vården ofta saknar inflytande över. Tankar på och planering för suicid kan ha funnits länge, men själva suicidhandlingen är ofta impulsstyrd. Det gör att också en välgjord och omfattande bedömning av suicidrisk kan slå fel.

En noggrann suicidriskbedömning inkluderande bedömning av symtom, psykologiska faktorer och livssituation ökar möjligheten att stödja individen under de perioder då suicidrisken är hög. Det är viktigt att skapa en god kontakt med patient och närstående under samtalet.  Det finns flera statistiska riskfaktorer för suicid som är nödvändiga att känna till och sedan värdera tillsammans med övrig information i situationen.

Riskfaktorer

  • Tidigare suicidförsök
  • Psykisk ohälsa med förhöjd risk; Depression, bipolär sjukdom, psykossjukdom, skadligt bruk/beroende, neuropsykiatriska tillstånd, långvarig ätstörning, personlighetsstörning
  • Erfarenheter av suicidalt beteende hos familjemedlemmar och hos andra i släkten
  • Kroppslig sjukdom
  • Ålder - äldre
  • Manligt kön
  • HBTQ– personer
  • Kriminalvård
  • Förluster av olika slag ökar suicidrisken, ex ensamhet och bristande socialt nätverk, separationer, förlust av arbete, förlust av funktioner i sb med sjukdom och åldrande
  • Traumatiska händelser som sexuella övergrepp och mobbing
  • Våldserfarenhet från familj, social situation eller egen benägenhet att använda våld
  • Reaktionssätt som lättkränkthet
  • Tillgång till vapen, läkemedel och andra medel som kan användas vid suicid

Skyddande faktorer

  • Ett gott stöd i  nära relationer, familjen eller hos andra närstående. Fungerande sociala nätverk ex föreningsliv, arbetsplats.
  • God förmåga till problemlösning
  • Förmåga att skapa och vidmakthålla nära relationer
  • Personliga värderingar eller religiös tro som motstånd mot suicidhandling
  • Rädsla för kroppslig skada vid suicidhandling
  • Förmåga att uthärda psykisk smärta
  • Omsorg om barn, familjemedlemmar eller andra

I kontakt med personer som kan ha en ökad suicidrisk är det betydelsefullt att samtala i lugn och ro. Fråga patienten om hen har tankar på att ta sitt liv men även vad som avhåller henne/honom från att ta sitt liv. Ibland är det lämpligt att förstärka skyddande faktorer, exempelvis genom att fråga en person om vad det skulle innebära för närstående om han/hon tog sitt liv. Informera om att det är vanligt med tankar på suicid i samband med ex depression men att det kommer att ändra sig igen. Motivera till att involvera närstående när så är möjligt.

Exempel på frågor att ställa

  1. Har du tänkt att det skulle vara bättre om du var död?
  2. Har du tänkt att du skulle skada dig på något sätt?
  3. Har du övervägt att ta ditt liv?
  4. Har du funderat på hur du skulle gå till väga för att ta ditt liv?
  5. Har du gjort aktiva förberedelser för att ta ditt liv?
  6. Har du någon gång gjort ett självmordsförsök? Hur gjorde du då?

Skattningsskalor

Skattningsskalor kan vara hjälpmedel vid  bedömning av suicidrisk. Skattningsskalorna är i första hand utarbetade för vuxna personer med ångest och depressionsproblematik. Vid suicidriskbedömning vid annan problematik ex psykotiska patienter kan skalorna användas som checklista för att säkerställa att inga viktiga frågeställningar missas. Även om resultaten av en skattningsskala ges i siffror är det inte ett linjärt samband mellan suicidrisken och siffran.   

Se även Stöd vid sucidtankar-hälso- och sjukvård

Uppföljning

Avsnittet ska kompletteras.

Material

Sucidstegen- ett sätt att identifiera sucidrisk 

Skattningsskalor 

Exempel på telefonlinjer att hänvisa till:

Informationsmaterial för individen själv och närstående/anhöriga:

Märkning

  • Verksamhetsgren: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk akutvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Somatisk akutvård
  • Yrkesgrupper: Arbetsterapeut, Kurator, Läkare, Psykolog, Psykoterapeut, Sjuksköterska, Skötare
  • Samordnad insats: Nej
  • Behandlings- eller stödinsats: Utredning och diagnostik
  • Prioritering enligt nationella riktlinjer: 1
  • Fas/stadie (av tillstånd): Prodromal, Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
  • Åldersgrupp: Ungdom, Unga vuxna, Vuxna, Äldre
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Funktionsnivå: Lätta problem,Måttliga problem,Stora problem