Stöd till egenvård, kostvanor och fysisk aktivitet (UTKAST)

Schizofreni och liknande tillstånd

Behandling och stöd

Stöd till egenvård, kostvanor och fysisk aktivitet (UTKAST)

Målgrupp eller situation

Insatsen riktar sig till individer är i behov av stöd till egenvård för att bryta ohälsosamma levnadsvanor.

Kunskapsläge

Prioritering och rekommendation enligt Socialstyrelsen nationella riktlinjer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2018) anger att Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda beteendepåverkande insatser för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. (prio 2)

Det finns evidens för att fysisk aktivitet på recept har effekter på den fysiska hälsan men inte för det kommunala stödet till FaR.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning. Avsnittet ska kompletteras.

Sammanfattning

Stödjande insatser för att stödja egenvård till fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor kan ges individuellt eller i grupp. Insatsen innebär att:

  • Utforska vilket slags stöd individen behöver för att följa rekommenderade behandlingar
  • Stödja individer som får FaR (fysisk aktivitet på recept) att genomföra aktiviteterna
  • Genomföra insatserna och följa upp dem kontinuerligt

Genomförande

Stödet görs tillsammans med den enskilde, som själv får berätta om sina styrkor och svagheter och komma med förslag på lösningar. Har hen alla nödvändiga kunskaper som krävs, för att göra hälsosamma val, laga mat osv? Finns det fysiska aktiviteter individen tycker om att ägna sig åt? Att ändra levnadsvanor är för många en stor utmaning. Om man börjar med att sätta upp konkreta kortsiktiga delmål kan även små framsteg uppmärksammas.

Exempel på stödinsatser för hälsosamma kostvanor och fysisk aktivitet

  • inspirera till att söka sig till grupper/aktiviteter i samhället
  • Stöd att skapa struktur och rutiner

Att skapa struktur och rutiner i vardagen kan vara ett första steg i att åstadkomma en varaktig förändring och en sundare livsstil. Stödet kan till exempel innebära att tillsammans:

- Göra veckomatsedel
- Schemalägga fysisk aktivitet
- Schemalägga måltider
- Lägga in påminnelser, i form av larm- eller textmeddelanden, i mobil eller dator

Läs mer om att skapa struktur och rutiner under Boendestöd, kognitivt stöd i vardagen.

  • Kunskap

Om individen saknar grundläggande kunskaper om kost eller fysisk aktivitet för att kunna göra sunda val kan enkla råd eller rådgivande samtal ges, muntligt eller skriftligt. Att visa hur man letar upp informationen själv, t ex på internet, kan ge individen redskap att lära sig mer på egen hand.    

  • Motiverande samtal

Motiverande samtal är en metod som kan användas för att tillsammans med individen utforska nya syn- och tankesätt och motivera till förändring. Metoden går i korthet ut på att:

- Hjälpa individen att med egna ord formulera en egen förståelse av sina problem
- Hjälpa individen att hitta och formulera egna argument för att göra en förändring
- Stödja förändringsprocessen genom att uppmuntra framsteg (även de små)

  • Fysisk aktivitet på recept

I de fall en individ får FaR kan stödet till egenvård innebära att påminna om träningstillfällen och uppmuntra framsteg.  

  • Färdighetsträning

För individer som hindras att delta i aktiviteter t ex på grund stress eller låg självkänsla, kan ett personligt stöd i det initiala skedet innebära att individen klarar att utsätta sig för momentet. Det kan till exempel handla om att följa med till en ledarledd fysisk aktivitet eller att gå och simma tillsammans i en simhall. Det personliga stödet fasas ut successivt, målsättningen är alltid att individen ska klara av att utföra aktiviteten på egen hand på sikt.

Material

1177, tema hälsa
Folkhälsomyndigheten om levnadsvanor, fysisk aktivitet och matvanor
Livsmedelsverket Råd om bra mat
Socialstyrelsen, kunskapsguiden
Socialstyrelsen; Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Karolinska Institutet, vetenskaplig vägledning till en sundare livsstil
1177 kortfattat stöd, i mötet med patienten vid samtal om levnadsvanor
MI-sticka som stöd i samtal
Folder med fakta och råd, om levnadsvanor till patienter med psykisk ohälsa, oavsett var kontakten sker
Socialstyrelsen, nationella riktlinjer

Märkning

  • Utförare: Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Primärvård | Första linje, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Individ- och familjeomsorg, Kommunal hälso- och sjukvård, Äldreomsorg
  • Yrkesroll: Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Dietist, Fysioterapeut, Kurator, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare
  • Typ av behandling/stöd: Hälsofrämjande insatser
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår