Schizofreni och liknande tillstånd

Behandling och stöd

Mobil krisintervention enligt upprättad krisplan vid akut försämring

Mobil krisintervention enligt upprättad krisplan vid akut försämring

Vid akut försämring erbjuds besök i hemmet där vissa insatser kan ges. Syftet är att minska risken för tvångsåtgärder och minska oron för närstående.

Målgrupp eller situation

Insatsen riktar sig till individer som riskerar att hastigt försämras i sin sjukdom.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2018) anger att Hälso- och sjukvården bör erbjuda mobil krisintervention till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd i akut fas. Prio 2.

Insatsens effekt
Se Socialstyrelsens webbplats, länk ovan.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning.

Sammanfattning

Att erbjuda stöd och hjälp i individens hemmiljö (eller annan lämplig plats) vid akut försämring (återinsjuknande). I det ingår att:

  • Erbjuda hembesök dygnet runt efter behov (i enlighet med upprättad krisplan)
  • Göra en bedömning av situationen i hemmet
  • Vid behov utföra insatser i hemmet, såsom läkemedelsbehandling, rådgivning, samtal, terapi eller praktisk hjälp till individ och/eller anhöriga/närstående, i enlighet med upprättad krisplan.
  • Samordna insatser mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården, i enlighet med krisplanen.

Genomförande

Vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd kan individens psykiska tillstånd variera över tid med risk för hastig försämring och återinsjuknande i psykos. Det är inte ovanligt att individer slutar med sin behandling och när försämringen väl har inträtt kan symtom som misstro öka och personen själv ha svårigheter att uppsöka vård. Om individen inte får hjälp innan tillståndet förvärras ytterligare kan tvångsåtgärder bli nödvändiga. En akut försämring och återinsjuknande i psykos är svår för alla inblandade. Genom att ge insatser i hemmet vid krissituationer kan återinsjuknanden förhindras, behandlas snabbt och lindras vilket också innebär att tvångsåtgärder ofta kan undvikas. 

Multidisciplinärt team

Insatsen ges ofta av ett multidisciplinärt team med tillgänglighet dygnet runt, i vilket läkare, sjuksköterska, behandlare och/eller case manager/vård- och stödsamordnare ingår. Insatsen kräver ofta samordning mellan socialtjänst och personal från psykiatrin varför det är viktigt att överenskommelse mellan huvudmännen finns. Insatsen är ofta en kombination av bedömning, medicinering, rådgivning, information eller terapi och praktisk hjälp på plats med livsproblem och stöd till familjen.

Mobil krisintervention

Följande steg ingår i olika modeller för vård- och stödsamordning:

  • Analys av problemen/krisen

Intervjua individen och närstående/anhöriga om vad som har hänt och vad som har förändrats. Eventuellt kan det vara bra att göra intervjun med individ och närstående/anhöriga var för sig. Börja i så fall med individen själv.

  • Fördjupad analys inklusive bedömning av nuvarande belastning:

- Vilka symptom är det som har ökat, tillkommit?
- Analysera risk för hot/våld (för ytterligare stöd se insatsen Skattning av risk för aggressivt och våldsamt beteende och Förebygga hot och våld)
- Analysera risken för suicid/suicidhandling (för ytterligare stöd se insatsen Strukturerad bedömning av suicidrisk och Insatser vid suicidtankar och misstänkt suicidrisk)
- Analysera hur individen/närstående/anhöriga hanterar situationen och vilka resurser de har i form av kraft, kunskap, tidigare erfarenheter av liknande situationer osv.
- Gör en bedömning av om hemmiljön bidrar till att lindra eller förvärra tillståndet. Är situationen hemma en allvarlig belastning för individen och/eller närstående/anhöriga?

  • Bestäm vad som ska följas upp

Kom överens med individ och närstående/anhöriga om vad och hur ni kan följa upp att situationen förbättras till exempel följa upp sömnen eller göra skattningar av symptom.

  • Åtgärder

Finns en krisplan, genomför insatserna enligt den och stöd individ och närstående/anhöriga att följa denna. Genomför de åtgärder som går att göra i hemmet och planera för de som behöver göras framåt. Ge praktiskt stöd på plats vid behov.

Se även insatsen Återfallsprevention och upprättande av krisplan/handlingsplan.

Material

I följande manualer finns stödmaterial för krisintervention:
R-ACT information och manualer att ladda ner ( Nationella Rådet för resursgrupps-ACT och liknande modeller) 
Case Management Vård- och stödsamordning- arbetsmodell och arbetsblad 2018 (Region Skåne och Kommunförbundet Skåne)

Flexibel ACT manual och arbetsblad (Kompetenscentrum för Schizofreni, Västra Götalandsregionen)
ESL – Manual och handbok steg för steg
ESL- Material att ladda ner
Om ESL (Socialstyrelsen)
Illness Management Recovery (IMR)

Om återfall och krisintervention
Kunskapsblad om krisintervention (Projektet Bättre psykosvård (2011–2014)
Kunskapsskrift om psykosåterfall från (Schizofreniförbundet)

Märkning

  • Verksamhetsgren: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk akutvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri
  • Yrkesgrupper: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Samordnad insats: Ja
  • Behandlings- eller stödinsats: Behandlings- och stödförlopp, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Psykosociala insatser, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering)
  • Prioritering enligt nationella riktlinjer: 2
  • Diagnos (ICD): F30 Manisk episod, F31 Bipolär sjukdom, F32 Depressiv episod, F33 Recidiverande depressioner, F34 Kroniska förstämningssyndrom, F38 Andra förstämningssyndrom, F39 Ospecificerat förstämningssyndrom, F40 Fobiska syndrom, F41 Andra ångestsyndrom, F42 Tvångssyndrom, F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress, F44 Dissociativa syndrom, F45 Somatoforma syndrom, F48 Andra neurotiska syndrom
  • Fas/stadie (av tillstånd): Prodromal, Akut, Kronisk
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Medelsvår, Svår
  • Funktionsnivå: Måttliga problem,Stora problem