Schizofreni och liknande tillstånd

Behandling och stöd

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid kvarstående symptom

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid kvarstående symptom

En terapi som ska stärka individens förmåga att hantera kvarstående symtom.

Målgrupp eller situation

Insatsen riktar sig till individer med psykossjukdom, som trots adekvat läkemedelsbehandling och färdighet i stresshantering, besväras av kvarstående, framförallt positiva psykossymtom, t.ex. röster.

Kompetenskrav

Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot Kognitiv Beteendeterapi (KBT) med handledning eller legitimationsgrundande psykoterapiutbildning. 

Sammanfattning

Att erbjuda kognitiv beteendeterapi vid kvarvarande positiva symtom såsom vanföreställningar och hallucinationer. Ledande behandlingsmanualer innehåller följande moment:

  • att öka individens förståelse för sina symtom och hur man reagerar på dessa
  • att testa giltigheten av uppfattningar, övertygelser och tankar som är relaterade till sjukdomen
  • att ge ökad  kunskap om sjukdomen
  • att skapa en terapeutisk relation
  • strategier för att undvika återfall

Behandlingsmanualer behöver alltid anpassas efter individens särskilda behov och förutsättningar. Individen uppmuntras till att aktivt ta del i sin behandling.

Genomförande

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid psykos är en psykologisk behandlingsmetod som ges i såväl akuta som mer långvariga tillstånd av schizofreni.  Kognitiv beteendeterapi i grupp är ett alternativ till individuell terapi. Metoden består av terapisamtal och ges framför allt vid positiva symtom som vanföreställningar och hallucinationer.

Inför behandling

I samband med insjuknande eller återinsjuknande ökar den känslomässiga belastningen inte bara på personen utan också på de personer som finns i personens nätverk. Både individen och dennes familj- och nätverk är ofta i behov av stöd, kunskap och nya färdigheter. Därför bör familje- och nätverksarbete parallellt med den enskilda behandlingen övervägas.
Psykos- och schizofreni är associerade med flera samtidiga symtom och problem. Symtom och områden som bör kartläggas är:

  • Ångest, depression, förekomst av olika former av trauma och eventuella symtom tydande på posttraumatisk stress (PTSD), sömnstörning samt missbruk.
  • Faktorer som utgör en belastning och medför en ökad sårbarhet. Områden som bör beaktas är boendesituation, social otrygghet och utsatthet, ekonomiska svårigheter och kontakt med rättsväsende.

Behandlingens struktur och innehåll

Utforskandet av personens upplevelser och symtom utgör grund för val av metod och behandlingsplanering. Behandlingsarbetet kan förenklat indelas i fyra olika faser.

  • Engagera personen

Initialt ligger fokus på att engagera personen i behandlingen och skapa en terapeutisk allians som möjliggör det fortsatta gemensamma arbetet kring personens olika upplevelser och tankar.

  • Öka individens kunskap

Nästa fas fokuserar på att öka individens kunskap om sjukdomen (psykoedukation) och att begripliggöra (normalisera) personens reaktioner på sina psykotiska symtom. Psykoedukation anpassad till personens symtom och upplevelser kan hjälpa personen att hantera de myter och den stigmatisering som är associerad till sjukdomen. Inbäddad i denna process är den bedömning och informationsinsamling som ska resultera i en analys/fallkonceptualisering.

  • Analys/fallkonceptualisering

Denna syftar till att ge en förståelse för de psykotiska symtomen, när de uppkommer. Utifrån fallkonceptualiseringen utformas en behandlingsplan. Beroende på hur personen påverkats av sin sjukdom och funktionsnivå bör de behandlingsmål som formuleras inte enbart fokusera på symtomreduktion, utan även på minskad känslomässig belastning och stress i samband med de psykotiska upplevelserna för ett förbättrat socialt utfall.

  • Återfallsprevention och återhämtning

Känslor av bland annat rädsla, nedstämdhet, hjälplöshet, hopplöshet och skam föregår ofta ett återfall. Att stödja individen att hantera känslor är en del i strategin för att förhindra återfall. Det är dock viktigt att återfallspreventionen inte överskuggar det fortsatt viktiga arbetet kring att återhämta sig känslomässigt och att förbättra sin livskvalitet.

Följande komponenter kan ingå i behandlingen:

  • Se samband mellan tankar, känslor och handlingar med avseende på huvudsymtomet, (det vill säga det symtom man tillsammans valt att behandla).
  • Hitta alternativ till olika feltolkningar, irrationella uppfattningar och sätt att resonera med avseende på huvudsymptomet.
  • Ha uppsikt över egna tankar, känslor och handlingar gentemot huvudsymtomet samt att erbjuda alternativa sätt att hantera symtomet.
  • Problemlösande färdigheter.

Uppföljning

PsykosR - kognitiv beteendeterapi
Socialstyrelsens indikator https://roi.socialstyrelsen.se/kvalitetsindikatorer/kognitiv-beteendeterapi905

Material

Kortfattad information (Projektet Bättre psykosvård)
Om KBT-behandling vid schizofreni (Beteendeterapeutiska föreningen)

Märkning

  • Verksamhetsgren: Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård
  • Yrkesgrupper: Psykolog, Psykoterapeut
  • Samordnad insats: Nej
  • Behandlings- eller stödinsats: Psykologiska och psykosociala åtgärder
  • Prioritering enligt nationella riktlinjer: 2
  • Fas/stadie (av tillstånd): Kronisk, Remission, partiell, Återfall
  • Åldersgrupp: Ungdom, Unga vuxna, Vuxna, Äldre
  • Tillståndets svårighetsgrad: Medelsvår, Svår
  • Funktionsnivå: Lätta problem,Måttliga problem,Stora problem