Schizofreni och liknande tillstånd

Behandling och stöd

Främja fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor

Främja fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor

En samling insatser som vid behov ska främja fysisk aktivitet och goda kostvanor för att öka den fysiska funktionsförmågan och livskvaliteten hos individer.

Målgrupp eller situation

Insatsen riktar sig till individer som är i behov av stöd för att bryta ohälsosamma levnadsvanor. I de flesta fall behövs organiserade fysiska aktiviteter men i de fall individen bedöms klara av fysisk aktivitet på recept, FaR, behövs stöd att följa och upprätthålla förskrivna aktiviteter.

Kunskapsläge

Utifrån den kraftigt ökade risken för metabola sjukdomar hos personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är åtgärden mycket angelägen. Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda beteendepåverkande insatser för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd med otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma kostvanor (prio 2).

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning. Avsnittet ska kompletteras.

Sammanfattning

Stödjande insatser för fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor kan ges individuellt eller i grupp. Insatsen innebär att:

  • Ta upp levnadsvanor som en del av vården och ge information
  • Erbjuda strukturerade insatser för fysisk aktivitet och/eller hälsosamma kostvanor
  • Genomföra insatserna
  • Stödja de individer som bedöms klara av FaR (fysisk aktivitet på recept) att följa förskrivningen

Genomförande

Förhållningssätt
Psykossjukdom åtföljs inte sällan av försämrade levnadsvanor. Var noga med att diskussionen om levnadsvanor är en del av behandlingen och genomförs med alla. Erbjud gruppträningstillfällen som en naturlig del av vården. Om individen redan är aktiv och det fungerar uppmuntra då till en fortsättning. När det gäller matvanor diskutera stöd i form av gruppverksamhet.

  • Samtalet om levnadsvanor bör vara en naturlig del av vården vid psykisk ohälsa
  • Erbjud någon form av organiserad träning
  • Väck intresse och erbjud information, be till exempel individer som redan deltar dela med sig av sina erfarenheter
  • Stöd personen i att delta och följ upp regelbundet
  • Om individen så önskar kontakta anhöriga som kan stödja

Ge information
Information om att goda levnadsvanor är en del av tillfrisknandet vid psykisk ohälsa och bör genomföras med alla individer. Här bör även rökning, alkohol och droger ingå. Samtalet bör dokumenteras och tas upp vid vårdplaneringsmöten. Om individen saknar grundläggande kunskaper måste råden ges successivt under en längre tid. Koppla dem gärna till tillfrisknandeprocessen.

Främja fysisk aktivtiet
I de flesta fall behövs organiserad aktivitet och individen behöver dessutom stöd för att delta. Stödet ges enskilt i form av samtal och som påminnelse före aktiviteter. Individen bör också kontaktas om hen inte kommer på avsedda tider. I vissa fall behöver individen följas till aktiviteten. Stöd ges även under de organiserade aktiviteterna. Aktiviteterna kan till exempel bestå av gruppträningsklasser, promenadgrupper, simgrupper. De kan ordnas av intresserad personal eller utbildade patienter (se Fitforlifemodellen). Vid allvarlig psykisk ohälsa förekommer ofta en nedsättning av de exekutiva funktionerna och en känsla av utanförskap på grund av upplevd stigma. Det gör att aktiviteterna behöver ske i en skyddad miljö till att börja med. FaR förutsätter motivation, personer med psykisk ohälsa är ofta motiverade, men kan ha nedsatt initiativförmåga. När tillståndet förbättras kan individerna slussas ut till egen fysisk aktivitet med hjälp av Fysisk aktivitet på recept, FaR. Vid vissa tillstånd förekommer motoriska störningar som kan försvåra deltagande i vissa idrottsverksamheter vilket gör den skyddade miljön ännu viktigare för dessa individer.

Främja hälsosamma matvanor
Initialt bör vården ge organiserad struktur och fasta rutiner till kring hälsosamma kostvanor. Till exempel genom att tillsammans med individen göra veckomatsedel, planera inköp av mat och schemalägga måltider. Läs mer om att skapa struktur och rutiner under Stöd att skapa struktur i vardagen. Andra exempel på stöd kan vara

  • Praktisk hjälp på plats hemma (laga mat osv)
  • Stöd från anhöriga (äta tillsammans)
  • Motiverande insatser, se tex motiverande samtal
  • Tillsammans undersöka vad som är lagom/rimligt när det gäller matvanor 
  • Exempel på enkla, ekonomiska  och hälsoasmma måltider

 

Uppföljning

Varje enskilt organiserat träningstillfälle dokumenteras i journalsystemet. Eftersom levnadsvanor bör vara en integrerad del av vården av personer med allvarlig psykisk ohälsa bör man ge individen tillfälle att diskutera dem vid besök på mottagningen och vårdplaneringsmöten. Avsnittet ska kompletteras.

Märkning

  • Verksamhetsgren: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Skola | Elevhälsa
  • Yrkesgrupper: Arbetsterapeut, Behandlare (enl. SoL/Lss), Daglig verksamhet/sysselsättning, Dietist, Fysioterapeut, Kurator, Läkare, Psykolog, Psykoterapeut, Sjuksköterska, Skötare, Stöd i och till boende
  • Samordnad insats: Nej
  • Behandlings- eller stödinsats: Förebyggande åtgärder, Psykologiska och psykosociala åtgärder
  • Prioritering enligt nationella riktlinjer: 2
  • Fas/stadie (av tillstånd): Prodromal, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
  • Åldersgrupp: Ungdom, Unga vuxna, Vuxna, Äldre
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Funktionsnivå: Lätta problem,Måttliga problem,Stora problem