Schizofreni och liknande tillstånd

Behandling och stöd

Förebygga och hantera hot och våld

Förebygga och hantera hot och våld

Ett förebyggande av hot och våld för att undvika fysiska ingripanden och tvångsåtgärder, samt att minska personalens utsatthet.

Målgrupp eller situation

Insatsen riktar sig till personal som möter individer som kan reagera med aggressivitet och våldsamhet. Exempelvis individer som i en akut fas av psykisk ohälsa kan lida av en förvrängd verklighetsuppfattning, bristande sjukdomsinsikt och stark ångest. Insatsen används i situationer där hot och våld kan förväntas, t.ex. vid risk för tvångsingripande.

Kunskapsläge

Prioritering saknas. Insatsen behandlas inte i Socialstyrelsens nationella riktlinjer/nationella riktlinjer saknas för tillståndet.
Insatsen bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor.
Avsnittet ska kompletteras.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning. Avsnittet ska kompletteras.

Sammanfattning

Att arbeta medvetet och aktivt för att förebygga hot och våld  innebär bland annat att:

  • Ha kunskap och förståelse för vad som kan ligga bakom ett aggressivt beteende och våld.
  • Ha en respektfull inställning till individen, som präglas av intresse, att lyssna och försöka förstå individens behov
  • Vara väl insatt i verksamhetens rutiner för hur fysiska ingripanden ska genomföras i de fall det är nödvändigt
  • Identifiera individer som kan ha en hög risk för hot och våld, se insatsen Utredning och skattning av risk för hot och våld

Det förebyggande arbetet handlar till stor del om att skapa trygga och goda relationer.

Genomförande

All personal kan hamna i en situation där hot och våld behöver hanteras. Det förebyggande arbetet bygger till stor del på att skapa trygga och goda relationer mellan individ och personal  där personalens bemötande präglas av respekt och förståelse för individens situation. Tvångsåtgärder bör undvikas så långt det är möjligt då de riskerar att skada den, för återhämtningen, viktiga relationen.. Med kunskap om hur olika tillstånd kan yttra sig och metoder för att dämpa aggressioner kan hotfulla situationer ofta förebyggas och antalet tvångsåtgärder minska. Som stöd för arbetet med att förebygga och hantera hot och våld finns flera modeller. Några av dem är:

Bergenmodellen, Termamodellen och Resimamodellen

Alla tre modeller har sitt ursprung i universitetssjukhuset i Bergen och fokuserar framför allt på det förebyggande arbetet men innehåller även riktlinjer för hur personalen ska agera vid hot och våldssituationer för att behålla lugnet och förhindra fysisk och psykisk skada. De innehåller variationer men grundläggande är att personalen arbetar aktivt för goda relationer:

  • Positiv inställning, att ha en förståelse för patienter med problembeteende och ett humanistiskt och icke-dömande synsätt.
  • Känslomässig balans, att ha kontroll över de egna känslorna, speciellt vad gäller ilska och rädsla.
  • Fungerande ordning på kliniken vilket innefattar samarbetsförmåga, organisatoriskt stöd samt tydlighet kring enhetens regler.

Arbetet delas in i tre nivåer som utgår från tre olika typer av situationer. De första två berör det förebyggande arbetet, den tredje nivån tar upp tvångsåtgärder och riktar sig enbart till hälso- och sjukvården.

  • Nivå 1 - den vanliga vardagen, utan aggressioner, hot och våld. På den här nivån bör all personal:

- Veta vilka rutiner och regler som gäller och varför. De ska också kunna kommuniceras och motiveras för patienter/brukare. Det förutsätter att det finns genomtänkta rutiner och regler, vilket ledningen huvudsakligen är ansvarig för. Som personal är det viktigt att påtala om rutinerna eller reglerna inte fungerar, bör omarbetas eller inte efterlevs och i så fall förklara varför.
- Visa intresse, lyssna och försöka förstå patientens/brukarens beteende och behov. Alltid arbeta aktivt för att utveckla goda relationer mellan personal och mellan personal och patienter/brukare.
- Ha kunskap om den fysiska miljöns betydelse för riskbeteende

  • Nivå 2 - situationer när patienter/brukare är irriterade eller upprörda. Personalen bör i dessa situationer:

- Bemöta irriterade och upprörda patienter/brukare på ett sätt som lugnar och ger trygghet. T ex ställa sig bredvid en brukare som är aggressiv istället för framför och prata långsammare och med lägre volym.  
- Bemästra egen stress, rädsla och ilska.
- Veta om och kunna motivera för sig själv och patienten/brukaren vilka rutiner och regler som finns.
- Samarbeta med sina kollegor.
- Försöka förstå varför patienten/brukaren är upprörd/irriterade och be patienten/brukaren själv föreslå hur situationen kan bli bättre. Ge patienten/brukaren valalternativ.

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande går ut på att i en potentiell konfliktsituation försöka dämpa sina egna känslouttryck och därigenom hela situationen. Utöver det är det viktigt att:

- Undvika ögonkontakt
- Signalera lugn
- Backa i stället för att svara på aggression
- Försöka avleda personen

Metoden lågaffektivt bemötande bygger på teorier om affektsmitta och gäller speciellt personer med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar som kan ha svårt  att särskilja egna och andras affekter och hantera sina egna känslor. När stressnivån ökar blir de extra känsliga för omgivningens beteende, varför det är ännu viktigare att bemötandet inte är konfronterande eller argt.

Interaktivt bemötande

Interaktivt bemötande är en träningsmetod i kommunikation och bemötande som är särskilt inriktad på arbete med psykiskt funktionshindrade personer, som på grund av själva funktionsförmågan har svårt med perspektivtagande, planering, initiativ, informationsbearbetning med mera. Metoden innehåller träning i kommunikation i konfliktsituationer. I en särskild form spelar man upp konkreta interaktionsproblem som deltagarna varit med om. Genom att använda konkreta, visuella hjälpmedel så förtydligas vad som händer rent psykologiskt mellan parterna. På det viset underlättas förståelsen för hur det egna och den andres beteende faktiskt påverkar konfliktsituationen och vad det finns för lösningsalternativ.

Uppföljning

Avsnittet ska kompletteras.

Material

Om hot och våld inom vården, med checklista (Vårdhandboken)
Hot och våld (Psyk e-bas)
Information om Bergenmodellen (Stockholms läns sjukvårdsområde)
Bättre vård - mindre tvång?rapport  (Socialstyrelsen)
TERMA - förebygga hot och våld i vården (Region Skåne)
Hot och våld (Arbetsmiljöverket)

Märkning

  • Verksamhetsgren: Psykiatrisk akutvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård
  • Yrkesgrupper: Psykolog, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Specialpedagog
  • Samordnad insats: Nej
  • Behandlings- eller stödinsats: Behandlings- och stödförlopp, Anpassning | Hjälpmedel
  • Fas/stadie (av tillstånd): Prodromal, Akut, Kronisk, Återfall
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Medelsvår, Svår