Schizofreni och liknande tillstånd

Behandling och stöd

Familjeinsatser- utbildning och stöd

Familjeinsatser- utbildning och stöd

En utbildning och ytterligare stöd till familjer för att kommunicera och lösa problem, med syftet att minska stress och oro, och därmed minska risken för återfall hos individen.

Målgrupp eller situation

Insatsen riktar sig till individer med familj/närstående som drabbats av psykossjukdom och är särskilt angelägen då en individ insjuknar första gången.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2018) anger att Hälso- och sjukvården bör erbjuda manualbaserad familjepsykoedukation till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och deras närstående. Prio 2. 

Insatsens effekt
Effekten av familjepsykoedukation är måttlig och varaktig på kort och medellång sikt. Effekt på följsamhet till behandling, på kunskap om sjukdom och behandling, på behandlingsavbrott och på återfall/inläggning på sjukhus (liten). Se länk ovan.

Kompetenskrav

Inga formella kompetenskrav finns. För att önskad kvalité i utförandet ska uppnås rekommenderas att behandlaren genomgår någon av de specifika utbildningar som finns för psykopedagogiska familjeinterventioner. Förutom utbildning bör behandlaren ha erfarenhet av att möta personer med svår psykisk sjukdom och deras närstående, samt ha vana att leda samtal i grupp.   

Avsnittet ska kompletteras.

Sammanfattning

Börja med att uppskatta behovet av insatser för att minska stress/förbättra känsloklimatet i familjen. Du kan vid behov ta hjälp av formulär avsedda som hjälp för att uppskatta en familjs känsloklimat.

Erbjud utifrån behov:

Insatsen kan ges utan att individen själv medverkar om individen inte vill eller av andra skäl inte kan medverka. Se även Samarbete med närstående/anhöriga

Genomförande

Familjeutbildning

Familjeutbildning kan genomföras på olika sätt och behöver anpassas efter den enskilda familjens/gruppens behov. Ibland genomförs familjeutbildning i form av regelbundna träffar med den enskilda familjen under en längre tid, ofta i deras hemmiljö. Ibland sker den i form av en föreläsningsserie tillsammans med andra familjer. I det sistnämnda fallet åtföljs föreläsningarna av  gruppdiskussioner där deltagarna får möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra. För familjer/grupper med stora behov av stöd kan det bli aktuellt att delta både i en föreläsningsserie och att få enskilt familjestöd.

Stress hos närstående/anhöriga

När en person insjuknar i en svår psykisk sjukdom påverkas livet både för individen som drabbats och för de närstående. Relationerna förändras och man ställs inför situationer som både kan vara obegripliga och svåra att hantera. Stress hos anhöriga/närstående, som kommer till uttryck i form av en hög grad av kritik, överengagemang, självuppoffring och/eller överidentifikation bidrar till negativ stress hos individen och kan medföra risk för återfall. Stressen kan till exempel ta sig i uttryck som: 

  • Kritik/fientlighet; att visa tydligt ogillande för något som individen gör eller säger
  • Känslomässigt överengagemang; att överbeskydda och ge uttryck för att individen har väldigt liten förmåga att klara sig själv
  • Överidentifikation; att anse sig själv känna och förstå individens känslor och önskningar, ibland bättre än individen själv
  • Extrem självuppoffring; den närstående försummar sig själv och egna behov

Om det finns många inslag av ovanstående punkter brukar man benämna det som att familjen/gruppen har ett "högt känsloklimat. För dessa familjer/grupper är familjeinsatser i form av utbildning och stöd extra viktigt.

Uppföljning

PsykosR, familjeinterventioner senaste 12 månaderna. Avsnittet ska kompletteras.

Material

Praktisk guide för familjeintervention (Sahlgrenska Universitetssjukhuset)
Handbok för anhörigkonsulenter (Nationellt kompetenscentrum för anhöriga, NKA) 
Stöd till anhöriga– vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (Socialstyrelsen) 
Familjeinterventioner och Beardslees familjeintervention (Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka)
Stöd till anhöriga (Socialstyrelsen)
Anhörigprojektet (Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH) 
Vem hjälper den som hjälper- film om att se anhöriga som en resurs inom vården. (Anhörigprojektet, NSPH) 
Filmade föreläsningar (Kunskapsguiden)

Familjeinterventioner ingår och finns inom följande program:
R-ACT information och manualer att ladda ner ( Nationella Rådet för resursgrupps-ACT och liknande modeller) 
Case Management Vård- och stödsamordning- arbetsmodell och arbetsblad 2018 (Region Skåne och Kommunförbundet Skåne)

Flexibel ACT manual och arbetsblad (Kompetenscentrum för Schizofreni, Västra Götalandsregionen)
Case management, resursgrupp- och familjestöd (Nisse Berglund, Per Borell)
ESL – Manual och handbok steg för steg
ESL- Material att ladda ner
Om ESL (Socialstyrelsen)
Illness Management Recovery (IMR)

Märkning

  • Verksamhetsgren: Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård
  • Yrkesgrupper: Psykolog, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare
  • Samordnad insats: Ja
  • Behandlings- eller stödinsats: Anpassning | Hjälpmedel, Psykosociala insatser, Hälsofrämjande insatser
  • Prioritering enligt nationella riktlinjer: 2
  • Fas/stadie (av tillstånd): Prodromal, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Funktionsnivå: Lätta problem,Måttliga problem,Stora problem