Ångest och depression (testperiod 15 maj till 15 juni)

Kommunikation och delaktighet

SIP, Samordnad individuell plan

Märkning

Skapad: 2019-04-30
Uppdaterad: 2019-05-15
Verksamhetskategori: Förskola/skola/elevhälsa, Hälso- och sjukvård, Socialtjänst
Verksamhet: Förskola, Skola, Elevhälsa, Barnavårdscentral, Mödravårdscentral, Primärvård, Psykiatrisk akutsjukvård, Psykiatrisk specialistvård, sluten, Psykiatrisk specialistvård, öppen, Somatisk akutsjukvård, Somatisk specialistvård, sluten, Somatisk specialistvård, öppen, Tandvård, Beroendevård, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Boende/stöd i boende, Försörjningsstöd, Hemtjänst, Social barn- och ungdomsvård, Arbete/sysselsättning
Befattning: Administratör, Arbetsterapeut, Barnmorska, Barnskötare/Dagbarnvårdare, Behandlare (enl. SoL/Lss), Biomedicinsk analytiker, Daglig verksamhet/sysselsättning, Dietist, Elevassistent, Fritidspedagog, Fysioterapeut, Kurator, Ledningsarbete, Logoped, Läkare, Lärare, Myndighetsutövare, Personligt ombud, Psykolog, Psykoterapeut, Sjuksköterska, Skötare, Specialpedagog, Stöd i och till arbete/utbildning (soc.), Stöd i och till boende, Tandvårdsprofession, Undersköterska, Vårdbiträde
Samordnad insats: Nej
Åtgärdsområde: Rehabilitering
Diagnos: F30 Manisk episod, F31 Bipolär sjukdom, F32 Depressiv episod, F33 Recidiverande depressioner, F34 Kroniska förstämningssyndrom, F38 Andra förstämningssyndrom, F39 Ospecificerat förstämningssyndrom, F40 Fobiska syndrom, F41 Andra ångestsyndrom, F42 Tvångssyndrom, F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress, F44 Dissociativa syndrom, F45 Somatoforma syndrom, F48 Andra neurotiska syndrom
Fas/stadie: Prodromal, Akut, Kronisk
Åldersgrupp: Barn, Ungdom, Unga vuxna, Vuxna, Äldre
Svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
Funktionsnivå: Lätta problem, Måttliga problem, Stora problem

Kort beskrivning

Samordnad individuell planering för individer med behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Syfte

Att med individens behov i centrum fördela och klargöra ansvarsfördelningen mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården när en person behöver insatser från båda - och därigenom säkerställa att individens behov tillgodoses.

Indikation (målgrupp, situation)

Riktar sig till individer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso-och sjukvård i de fall planen behövs för att individens behov ska bli tillgodosedda. Individen måste samtycka till att planen upprättas.  

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning. 

Innehåll, kortfattat

Att samordna insatser och gemensamt ansvara för processen och uppföljningen av individens samordnade individuella plan, SIP:

  • gemensamt kartlägga vilka insatser individen är i behov av
  • klargöra vilka insatser kommunen respektive landstinget ska ansvara för och fördela ansvaret för dessa
  • klargöra vilka åtgärder som eventuellt ska vidtas av annan än landstinget eller kommunen
  • fastställa om det är kommunen eller landstinget som ska ha det övergripande ansvaret för planen
  • gemensamt ansvara för att planen följs upp

Innehåll, fördjupat

Individer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är oftast i behov av en vård- och stödsamordnare/Casemanager. En Samordnad Individuell Plan (SIP) gör det tydligt för personen själv, för närstående och för personalen vem som ansvarar för vad. SIP ger också möjlighet för personen att bli mer aktiv i vården av den egna hälsan och att medverka i planeringsarbetet. Planen upprättas tillsammans med individen, närstående ges också möjlighet att delta när det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Skulle individen inte vilja ha en samordnad individuell plan så  börja med att förklara varför den görs och ge konkreta exempel på hur den kan vara till nytta. Fråga också vad den enskilde skulle vilja förändra för att tacka ja till en plan. Motsätter sig individen ändå en SIP är det viktigt att som personal försöka förstå varför. När det står klart blir det ofta lättare att återkomma till frågan och på nytt förklara syftet med planen.

Ansvaret för att bjuda in till ett första möte om SIP är delat

Kommun och landsting ska ta initiativ till att upprätta en samordnad individuell plan om de bedömer att en sådan plan behövs för att en person ska få sina behov tillgodosedda. Andra aktörer kan också föreslå att en SIP upprättas och bjudas in att delta i arbetet med planen, även om de inte är skyldiga att göra det enligt lag. Det kan till exempel vara skolan, Försäkringskassan och anhöriga/närstående. Vissa kommuner och landsting har egna rutiner lokalt, som anger vilka som ska ta initiativ till en samordnad individuell plan.

Att upprätta en samordnad individuell plan

Individens delaktighet är central i allt arbete med samordnad individuell plan. Tillsammans lägger man upp en strategi för mötet, till både form och innehåll. Vad är viktigt för individen? Hur vill den enskilde ha mötet? Individens behov och önskemål är utgångspunkt för planeringen.

Mötesdeltagare

Tillsammans med den enskilde inventerar man gemensamt vilka som ska kallas, respektive bjudas in. Anhöriga ska ges möjlighet att delta både i planering och vid SIP-möte om inte individen motsätter sig det. Lagstiftarens intentioner med SIP innebär att om en huvudman bedömer att den andre huvudmannen behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda så ska den andre huvudmannen delta. Företrädare för hälso-och sjukvård och kommunens socialtjänst har alltså en skyldighet att delta vid upprättandet av den individuella planen. Även aktörer som inte omfattas av lagstiftningen, till exempel försäkringskassa, arbetsförmedling, skola och frivilligorganisationer kan bjudas in.

Förmöte

Innan man samlas för att upprätta en samordnad individuell plan (SIP-mötet) kan förmöten ske om indivdien ger sitt tillstånd. Förmötet kan ske i form av informationsmöten, rådgivning/konsultation, nätverksmöten som kan behövas för att kontakt med berörda verksamheter ska etableras. Finns det redan forum för konsultation/rådgivning eller samverkansmöten kring individen kan samordningen och ansvarsfördelningen dokumenteras i en SIP vid något av dessa möten. 

Kallelse

En skriftlig kallelse till mötet ska skickas till berörda verksamheter samt förmedlas till den enskilde, närstående eller legal företrädare. Kallelse kan också göras muntligt. I kallelsen anges tid och plats för samordnad individuell planering, SIP Syftet med samordningsmötet ska vara så tydligt utformat att den som tar emot kallelsen kan förstå vad som förväntas. De som kallas till SIP-möte ska återkoppla sitt deltagande på mötet. Personal som ska medverka på mötet ska vara förberedda och ha mandat från sin verksamhet att fatta beslut som behövs så långt möjligt.

Innehållet i SIP

I den samordnade individuella planen ska det framgå:

  • vilka insatser som behövs
  • vilka insatser som kommunen ska svara för
  • vilka insatser som landstinget ska svara för
  • vilka insatser individen ska svara för
  • vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen
  • om det är kommunen eller landstinget som ska ha det övergripande ansvaret för planen
  • när planen ska följas upp

Planen ska följas upp så länge individens behov kvarstår. Huvudmännens skyldighet att delta gäller även under uppföljningen, att delta i möten osv.

Dokumentation

  • Dokumentera överenskomna insatser så att de är tillgängliga för alla berörda
  • Upprätta en plan för hur och när insatsen ska genomföras.
  • Informera individen om  sammanställning och plan och försäkra dig om att informationen är anpassad så att individen kan ta den till sig.
  • Dokumentera när planen ska följas upp.

När det gäller barn behöver ofta vårdnadshavare ges möjlighet att delta planering och möten. Barnet kan också delta beroende på ålder och mognad.

Länkar

Utbildningar, filmer, fallbeskrivningar, broschyrer m.m. 

SIP (Samordnad individuell plan) (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL)

 

Uppföljning

SIP-kollen (Sveriges kommuner och Landsting)